< Isaias 56 >

1 Kini mao ang giingon ni Jehova: Bantayi ninyo ang justicia ug pagbuhat sa pagkamatarung; kay ang akong kaluwasan hapit na moabut, ug ang akong pagkamatarung igapadayag.
Så säger Herren: Håller rätt, och görer rättfärdighet; ty min salighet är när, att hon kommer, och min rättfärdighet, att hon uppenbar varder.
2 Bulahan ang tawo nga nagahimo niini, ug ang anak sa tawo nga magapadayon niini; nga nagabantay sa adlaw nga igpapahulay gikan sa paglapas niini, ug nagapugong sa iyang kamot gikan sa pagbuhat sa bisan unsa nga dautan.
Väl är de mennisko, som detta gör, och menniskos barne, som det fast håller; så att hon håller Sabbathen, och icke ohelgar honom, och håller sina hand, att hon intet argt gör.
3 Ni pasagdan ang lumalangyaw, nga mitipon sa iyang kaugalingon kang Jehova, nga magasulti, nga magaingon: Sa pagkatinuod ibulag ako ni Jehova gikan sa iyang katawohan: ni pasagdan niya ang eunuco nga magaingon: Ania karon, ako usa ka mamala nga kahoy.
Och den främmande, som sig till Herran gifvit hafver, skall icke säga: Herren varder mig afskiljandes ifrå sitt folk; och den snöpte skall icke säga: Si jag är ett torrt trä.
4 Kay kini mao ang giingon ni Jehova mahatungod sa mga eunuco nga nagabantay sa akong mga adlaw nga igpapahulay, ug nagapili sa mga butang nga nakapahimuot kanako ug nagapadayon sa akong tugon:
Ty så säger Herren till de snöpta, som hålla mina Sabbather, och utvälja det mig behagar, och fatta mitt förbund fast:
5 Ngadto kanila ihatag ko sa sulod sa akong balay ug sa sulod sa akong mga kuta ang usa ka handumanan ug ang usa ka ngalan nga labi pang maayo kay sa mga anak nga lalake ug sa mga anak nga babaye; akong hatagan sila ug usa ka ngalan nga walay katapusan, nga dili pagawagtangon.
Dem skall jag gifva ett rum i mitt hus, och i mina murar, och ett bättre namn än sönom och döttrom; ett evigt namn skall jag gifva dem, det icke förgås skall.
6 Ingon man usab ang mga dumuloong nga nakigtipon sa ilang kaugalingon kang Jehova, aron sa pag-alagad kaniya, ug aron sa paghigugma sa ngalan ni Jehova, aron mahimo nga iyang mga alagad, ang tagsatagsa nga nagabantay sa adlaw nga igpapahulay gikan sa pagpanamastamas niini, ug nagapadayon sa hugot gayud sa akong tugon:
Och de främmandes barn, som sig till Herran gifvit hafva, att de skola honom tjena och älska Herrans Namn, på det de skola vara hans tjenare, hvar och en som Sabbathen håller, så att han icke ohelgar honom, och håller mitt förbund fast;
7 Bisan pa sila akong dad-on ngadto sa akong bukid nga balaan, ug himoon ko sila nga mga malipayon sa akong balay nga alampoanan: ang ilang mga halad-nga-sinunog ug ang ilang mga halad pagadawaton ko sa ibabaw sa akong halaran; kay ang akong balay pagatawgon nga usa ka balay nga alampoanan alang sa tanang mga katawohan.
De samma skall jag hafva till mitt helga berg, och skall glädja dem uti mitt bönehus; och deras offer och bränneoffer skola vara mig tacknämliga på mitt altare; ty mitt hus kallas ett bönehus allom folkom.
8 Ang Ginoong Jehova, nga maoy nagtigum sa mga sinalikway sa Israel, nagaingon: Ngani nga pagatigumon ko ang uban ngadto kaniya, gawas sa iyang kaugalingon nga nangatigum na.
Herren Herren, som de fördrefna af Israel församlar, säger: Jag vill ännu mer församla till den hopen, som församlad är.
9 Kamong tanan nga mga mananap sa kapatagan, umari aron sa pagsubad, oo, kamong tanan nga mga mananap sa lasang.
All djur på markene kommer och äter; ja, all djur i skogenom.
10 Ang iyang mga magbalantay mga buta, silang tanan lonlon mga walay kahibalo, silang tanan pulos mga irong amang, sila dili makausig; nanagdamgo, nanaghigda, mahigugmaon sa pagkatulog.
Alle deras vaktare äro blinde, de veta allesamman intet; tyste hundar äro de, och kunna intet straffa; äro late, ligga och sofva gerna.
11 Oo, ang mga iro ulitan, sila dili gayud makabaton ug igo; ug kini mao ang mga magbalantay sa carnero nga dili makasabut: sila nanagpanlakaw sa ilang kaugalingon nga dalan, ang tagsatagsa sa iyang ganancia, gikan sa tanang dapit.
Men de äro starke hundar till kroppen, så att de aldrig kunna mätte varda. Si, herdarna veta intet förstånd; hvar och en ser uppå sin väg; hvar och en girigas för sig i sitt stånd:
12 Umari kamo, nanag-ingon sila: Mokuha ako ug vino, ug magbusog kita sa atong kaugalingon uban sa maisug nga ilimnon; ug ugma mahasama niining adlawa usa ka adlaw nga daku nga dili hitupngan.
Kommer, låter oss hemta vin, och dricka oss druckna, och vara så i morgon som i dag, och ändå mycket mer.

< Isaias 56 >