< Isaias 43 >
1 Apan karon kini mao ang giingon ni Jehova nga nagbuhat kanimo, Oh Jacob, ug siya nga nag-umol kanimo, Oh Israel: Ayaw kahadlok, kay nalukat ko na ikaw; natawag ko na ikaw pinaagi sa imong ngalan, ikaw ako man.
Och nu, säger Herren, den dig skapat hafver, Jacob, och den dig gjort hafver, Israel: Frukta dig intet; ty jag hafver förlossat dig; jag hafver kallat dig vid ditt namn, du äst min.
2 Sa diha nga ikaw magaubog sa mga tubig, ako magauban kanimo; ug sa mga kasapaan, kini dili magalapaw kanimo: sa diha nga ikaw magalakaw latas sa kalayo, ikaw dili masunog, ni ang kalayo mosilaub diha kanimo.
Ty om du går igenom vatten, vill jag vara när dig, att strömmarna icke skola dränka dig; och om du går uti elden, skall du intet bränna dig, och lågen skall intet bita uppå dig.
3 Kay ako si Jehova nga imong Dios, ang Balaan sa Israel, ang imong Manunubos; gihatag na nako ang Egipto ingon nga imong lukat, ang Etiopia ug ang Seba nga puli kanimo.
Ty jag är Herren din Gud, den Helige i Israel, din Frälsare. Jag hafver gifvit Egypten, Ethiopien och Seba till försoning i din stad.
4 Tungod kay ikaw bililhon sa akong pagtan-aw, ug dungganan, ug gihigugma ko ikaw; tungod niini magahatag ako sa mga tawo puli kanimo, ug mga katawohan ilis sa imong kinabuhi.
Efter du så dyr för min ögon aktad äst, måste du ock härlig vara, och jag hafver dig kär; derföre gifver jag menniskor uti din stad, och folk för dina själ.
5 Ayaw kahadlok; kay ako ania uban kanimo: dad-on ko ang imong kaliwatan gikan sa silangan, ug tigumon ikaw gikan sa kasadpan;
Så frukta dig nu intet; ty jag är när dig. Jag vill låta komma dina säd östanefter, och vill församla dig vestanefter;
6 Ako magaingon sa amihanan: Biyai; ug sa habagatan: Ayaw pagpugngi; dad-a ang akong mga anak nga lalake gikan sa halayo, ug ang akong mga anak nga babaye gikan sa kinatumyan sa yuta;
Och skall säga till norr: Gif; och till söder: Förhåll icke; haf mina söner hit från fjerran, och mina döttrar ifrå verldenes ända;
7 Ang tagsatagsa nga gitawag pinaagi sa akong ngalan, ug nga akong gibuhat alang sa akong himaya, nga akong giumol, oo, nga akong gibuhat.
Alle de som med mino Namne nämnde äro, nämliga de jag skapat hafver till mina härlighet, tillredt dem, och gjort dem.
8 Dad-a ang buta nga katawohan nga adunay mga mata, ug ang bungol nga adunay mga igdulungog.
Låt framträda det blinda folket, som dock ögon hafver, och de döfva, som dock öron hafva.
9 Patiguma pagtingub ang tanang mga nasud, ug pundoka ang mga katawohan: kinsa ba sa taliwala kanila ang makapahayag niini, ug makapakita kanamo sa unang mga butang? ipadala ang ilang mga saksi, aron sila pagapakamatarungon; kun padungga sila, ug ingna: Kini maoy kamatuoran.
Låt alla Hedningar tillhopakomma, och folken församla sig; hvilken är ibland dem som detta förkunna kan, och låta oss höra framföreåt hvad som ske skall? Låt dem hafva deras vittne fram, och bevisat, så får man hörat, och säga: Det är sanningen.
10 Kamo mao ang akong mga saksi, miingon si Jehova, ug ang akong alagad nga akong napili; aron kamo makaila ug managtoo kanako, ug makasabut nga ako mao siya: una kanako walay Dios nga nahimo, ni aduna pay mosunod kanako.
Men I ären min vittne, säger Herren, och min tjenare, den jag utvalt hafver; på det I skolen vetat, och tro mig, och förståt, att jag äret. Förr mig är ingen Gud gjord, så varder ock ingen efter mig.
11 Ako, bisan ako, mao si Jehova; ug gawas kanako wala nay manluluwas.
Jag, Jag är Herren, och utan mig är ingen Frälsare.
12 Ako nakagpahayag, ug ako nakagluwas, ug ako nakapakita; ug walay dumuloong nga dios sa taliwala kaninyo: tungod niini kamo mao ang akong mga saksi, miingon si Jehova, ug ako mao ang Dios.
Jag hafver förkunnat det, och hafver desslikes hulpit, och hafver eder det säga låtit, och ingen främmande gud är ibland eder. I ären min vittne, säger Herren, så är jag Gud.
13 Oo, sukad sa pagkahimo sa adlaw, ako mao man siya; ug walay bisan kinsa nga makaluwas gikan sa akong kamot: ako magabuhat, ug kinsa bay makapugong niini?
Och är jag förr än någor dag var, och ingen är den som utu mine hand frälsa kan. Jag verkar, ho vill afvända det?
14 Kini mao ang giingon ni Jehova, ang imong Manunubos, ang Balaan sa Israel: Tungod kaninyo nagpasugo ako didto sa Babilonia, ug patugbungon ko silang tanan ingon sa mga kagiw, bisan pa ang mga Caldeanhon, sa mga sakayan sa ilang kasadya.
Så säger Herren, edar förlossare, den Helige i Israel: För edra skull hafver jag till Babel sändt, och hafver nederslagit alla bommar, och jagat de sörjande Chaldeer till skepps.
15 Ako mao si Jehova, ang imong Balaan, ang Magbubuhat sa Israel, ang imong Hari.
Jag är Herren, edar Helige, som Israel skapat hafver, edar Konung.
16 Mao kini ang giingon ni Jehova, nga maoy nagabuhat ug usa ka dalan sa dagat, ug usa ka alagianan sa mabaskug nga mga tubig:
Så säger Herren, som en väg gör i hafvet, och en stig i stark vatten;
17 Nga nagdala sa carro ug kabayo, ang panon sa kasundalohan ug ang gamhanan nga tawo (sila nanagdulog sa paghigda, sila dili mamangon; sila mga nangawala, sila nangapalong ingon sa usa ka pabilo):
Den der utförer vagn och häst, här och magt, så att de i enom hop ligga, och intet uppstå; att de utslockna, såsom en veke utslocknar.
18 Ayaw ninyo paghinumdumi ang mga butang nga nanghiuna, ni magapalandong kamo sa mga butang sa karaan.
Tänker icke uppå det gamla, och akter icke uppå det förra varit hafver;
19 Ania karon, ako magahimo ug usa ka bag-ong butang; karon mogula kini; dili ba kamo makaila niini? Bisan pa ngani ako magabuhat ug usa ka dalan sa kamingawan, ug mga sapa sa dapit nga awa-aw.
Ty si, jag vill göra en ny ting; rätt nu skall det uppgå, att I skolen förnimma, att jag gör en väg i öknene, och vattuströmmar uti ödemarkene;
20 Ang mga mananap sa kapatagan magapasidungog kanako, ang mga irong ihalas ug mga avestruz; tungod kay ako nagahatag ug mga tubig sa kamingawan, ug mga sapa sa dapit nga awa-aw, aron sa pagpainum sa akong katawohan, nga akong pinili,
Att djuret på markene skall prisa mig, drakar och strutser; ty jag vill gifva vatten uti öknene, och strömmar uti ödemarkene, till att gifva mino folke, minom utkoradom dricka.
21 Ang katawohan nga akong giumol alang sa akong kaugalingon, aron sila managbutyag sa pagdayeg kanako.
Detta folket hafver jag tillredt mig, det skall förtälja min pris.
22 Ngani ikaw wala magsangpit kanako, Oh Jacob; hinonoa ikaw gipul-an na kanako, Oh Israel.
Icke att du Jacob hafver kallat mig, eller att du Israel hafver arbetat om mig;
23 Ikaw wala magpadala kanako gikan sa imong mga carnero alang sa mga halad-nga-sinunog; ni gipasidunggan mo ako sa imong mga halad. Ako wala magpahimug-at kanimo sa mga halad, ni gipakapoy ko ikaw tungod sa mga incienso.
Icke hafver du framburit mig dins bränneoffers får, eller hedrat mig med ditt offer. Jag hafver icke haft lust till dina tjenst i spisoffer; jag hafver ej heller lust af ditt arbete uti rökelse.
24 Ikaw wala magpalit alang kanako ug tubo nga matam-is sa salapi, ni magpakaon ka kanako sa tambok sa imong mga halad; apan gipahimug-atan mo ako sa imong mga sala, gipakapoy mo ako sa imong mga kasal-anan.
Mig hafver du icke köpt calmos för penningar; mig hafver du icke fyllt med dins offers fetma; ja, mig hafver du arbete gjort uti dinom syndom, och gjort mig mödo uti dinom missgerningom.
25 Ako, bisan ako mao siya nga nagapala sa imong kalapasan tungod sa akong kaugalingon; ug dili na ako mahinumdum sa imong mga sala.
Jag, Jag utstryker din öfverträdelse för mina skull, och kommer dina synder intet ihåg.
26 Papahinumduman mo ako; managdungan kita sa pagpangaliyupo: ipagula ang imong katarungan, aron ikaw pagapakamatarungon.
Drag mig till minnes; låt oss gå med hvarannan till rätta; säg, huru du vill rättfärdig varda?
27 Ang imong unang amahan nakasala, ug ang imong mga magtutudlo nakalapas batok kanako.
Dine fäder hafva syndat, och dine lärare hafva misshandlat emot mig.
28 Tungod niini magapasipala ako sa mga principe sa balaang puloy-anan: ug himoon ko si Jacob nga usa ka panghimaraut, ug ang Israel usa ka pakaulaw.
Derföre hafver jag ohelgat helgedomens Förstar, och gifvit Jacob tillspillo, och Israel till försmädelse.