< Isaias 31 >
1 Alaut kanila nga manugbong sa Egipto aron tabangan, ug managsalig sa mga kabayo, ug managsalig sa mga carro tungod kay sila daghan, ug sa mga magkakabayo tungod kay sila mabaskug, wala managtutok sa Balaan sa Israel, ni mangita kang Jehova!
Ve dem som draga åstad ned till Egypten för att få hjälp, i det de förlita sig på hästar, dem som sätta sin förtröstan på vagnar, därför att där finnas så många, och på ryttare, därför att mängden är så stor, men som ej vända sin blick till Israels Helige och icke fråga efter HERREN!
2 Apan siya usab maalam man, ug magadala ug kadautan, ug dili mobakwi sa iyang mga pulong, kondili motindog hinoon batok sa balay sa mga mamumuhat sa kadautan, ug batok sa panabang niadtong managhimo sa kasal-anan.
Också han är ju vis; han låter olyckan komma, och han ryggar icke sina ord. Han reser sig upp mot de ondas hus och mot den hjälp som ogärningsmännen sända.
3 Karon ang mga Egiptohanon mga tawo man, ug dili Dios; ug ang ilang mga kabayo unod man, ug dili espiritu: ug sa diha nga si Jehova mobakyaw sa iyang kamot, lakip siya nga magatabang mahadugmo, ug siya nga tinabangan mapukan, ug silang tanan pagaut-uton sa tingub.
Ty egyptierna äro människor och äro icke Gud, deras hästar äro kött och icke ande. Och HERREN skall räcka ut sin hand, och då skall hjälparen vackla och den hjälpte falla, och båda skola tillhopa förgås.
4 Kay kini mao ang giingon ni Jehova kanako: Ingon nga ang leon ug itoy sa leon magangulob sa ibabaw sa iyang tinukob, kong ang usa ka panon sa mga magbalantay sa carnero pagatawgon batok kaniya, nga dili mahadlok sa ilang tingog, ni magapaubos sa iyang kaugalingon tungod sa ilang kagahub: mao man si Jehova sa mga panon manaug aron sa pagpakig-away batok sa bukid sa Sion, ug batok sa bungtod niini.
Ty så har HERREN sagt till mig: Såsom ett lejon ryter, ett ungt lejon över sitt rov, och icke skrämmes bort av herdarnas rop eller rädes för deras larm, när de i mängd samlas dit, så skall HERREN Sebaot fara ned för att strida på Sions berg och uppe på dess höjd.
5 Ingon sa mga langgam nga managlupadlupad mao man si Jehova sa mga panon, manalipod sa Jerusalem; siya manalipod ug magaluwas niini, ug moagi siya sa ibabaw ug magabantay niini.
Såsom fågeln breder ut sina vingar, så skall HERREN Sebaot beskärma Jerusalem; han skall beskärma och hjälpa, han skall skona och rädda.
6 Pamalik kamo ngadto kaniya kang kinsa kamo nanukol sa hilabihan gayud, Oh mga anak sa Israel.
Så vänden nu om till honom, från vilken I haven avfallit genom ett så djupt fall, I Israels barn.
7 Kay niadtong adlawa ang tagsatagsa ka tawo mosalibay sa iyang diosdios nga salapi, ug sa iyang mga diosdios nga bulawan, nga gibuhat sa inyong kaugalingong mga kamot alang kaninyo aron sa pagpakasala.
Ty på den tiden skall var och en av eder kasta bort de avgudar av silver och de avgudar av guld, som edra händer hava gjort åt eder till synd.
8 Ug ang Asirianhon mangapukan tungod sa pinuti, nga dili sa tawo; ug ang pinuti nga dili iya sa tawo, magalamoy kaniya; ug siya mokalagiw gikan sa pinuti, ug ang iyang mga batan-ong lalake igapasakup sa bulohaton sa pintakasi.
Och Assur skall falla, men icke för en mans svärd; ett svärd, som icke är en människas, skall förtära honom. Han skall fly för svärd, och hans unga män skola bliva trälar.
9 Ug ang iyang bato moagi tungod sa kahadlok, ug ang iyang mga principe mangaluya tungod sa bandila, miingon si Jehova, kang kansang kalayo anaa sa Sion, ug ang iyang hasohasan anaa sa Jerusalem.
Och hans klippa skall förgås av skräck, och hans furstar skola i förfäran fly ifrån baneret. Så säger HERREN, han som har sin eld på Sion och sin ugn i Jerusalem.