< Ezequiel 24 >

1 Ingon man usab, sa ikasiyam ka tuig, sa ikapulo ka bulan, ikapulo ka adlaw sa bulan, ang pulong ni Jehova midangat kanako, nga nagaingon:
Och Herrans ord skedde till mig, i nionde årena, på tionde dagen i tionde månadenom, och sade:
2 Anak sa tawo, isulat mo ang ngalan sa adlaw, bisan pa niining maong adlaw: ang hari sa Babilonia nagakaduol sa Jerusalem niining maong adlaw.
Du menniskobarn, skrif denna dagen upp, ja rätt denna dagen; ty Konungen i Babel hafver rätt på denna dagen rustat sig emot Jerusalem.
3 Ug ipamulong mo ang usa ka sambingay ngadto sa masukolong balay, ug umingon ka kanila: Mao kini ang giingon sa Ginoong Jehova: Ipahamutang mo ang usa ka kawa, ipahamutang gayud kini, ug sabwan mo usab ug tubig kini:
Och gif de ohörsammo folkena en liknelse före, och säg till dem: Detta säger Herren Herren: Sätt till ena gryto, sätt henne till, och gjut der vatten in.
4 Tiguma niini ang mga bahin sa unod, bisan pa ang tanan nga maayong bahin, ang paa, ang abaga; pun-a kini sa pinili nga mga bukog.
Lägg stycken tillsammans deruti, de derin skola, och de bästa stycken, låret och bogen; och fyll henne med bästa märgstycken.
5 Kuhaa ang labing pinili sa panon, ug usa usab ka pundok sa kahoy alang sa mga bukog diha sa ilalum sa kawa; pabukala kini pag-ayo, oo, lat-an mo ang mga bukog sa sulod niana.
Tag det bästa af hjordenom, och gör en eld derunder, till att koka märgstycken, och låt det flux sjuda, och låt märgstycken väl kokas deruti.
6 Busa mao kini ang giingon sa Ginoong Jehova: Alaut ang dugoon nga ciudad, sa kawa nga anaa ang taya, ug kansang taya wala mogula niana! kuhaa gikan niana ang tagsatagsa ka bahin; walay kapalaran nga nahulog sa ibabaw niana.
Derföre säger Herren Herren alltså: O den mordiska staden, den en sådana gryta är, i hvilko de vederbrända vederläder, och vill intet afgå; tag derut det ena stycket efter det andra, och du torf icke kasta lott om, hvilket först ut skall.
7 Kay ang iyang dugo anaa sa iyang taliwala; iyang gipahamutang kana sa ibabaw sa usa ka bato nga hubo; kana wala pag-iyabo niya sa yuta, aron tabonan kana sa abug;
Ty hang blod är derinne, den han på ena bara häll, och icke på jordena utgjutit hafver, der man dock hade kunnat betäckt det med jord.
8 Aron sa pagpabukal sa kaligutgut sa pagpanimalus, mao nga gipahamutang ko ang iyang dugo diha sa ibabaw sa hubo nga bato, aron kana dili matabonan.
Och jag hafver också fördenskull samma blod låtit utgjuta uppå ena bara häll, att det icke skulle kunna förskylas; på det grymheten skulle komma öfver dem, och det måtte hämnadt varda.
9 Busa mao kini ang giingon sa Ginoong Jehova: Alaut ang dugoon nga ciudad padakuon ko usab ang pundok sa sugnod.
Derföre säger Herren Herren alltså: O du mordiska stad, den jag till en stor eld göra vill:
10 Balaya ang sugnod nga kahoy, painita ang kalayo, lat-i ug maayo ang unod, ug espisoha ang sabaw, ug pasagdi nga mapagod ang mga bukog.
Bär hit mycken ved; tänd upp elden, att köttet må sudet varda, och bekrydda det väl, att märgstycken vederbrinna.
11 Unya itungtong kini nga walay sulod diha sa mga baga niana, aron kini mainit ug ang tumbaga masunog, ug ang kahugaw niini matunaw, aron ang taya niini maut-ut.
Sätt ock grytona tomma uppå elden, på det hon må varda het, och hennes koppar förbrinna, om hennes orenhet bortsmältas, och hennes vederbränna afgå kunde.
12 Gibudlay na siya sa bulohaton; bisan pa niana ang iyang dakung taya wala mogula kaniya: ang iyang taya wala mogula pinaagi sa kalayo.
Men den vederbrännan, ehuru fast det ock brinner, vill likväl intet afgå; ty det är allt för mycket vederbrändt, och måste försmälta i eldenom.
13 Diha sa imong kahugawan mao ang kaulag: tungod kay gihinloan ko na ikaw ug ikaw wala mamahinlo, ikaw dili na gayud mahinlo pag-usab gikan sa imong kahugaw, hangtud nga papahunongon ko diha kanimo ang akong kaligutgut.
Din orenhet är så förhärd, att om jag än gerna ville rensa dig, så, vill du dock intet låta rensa dig ifrå dine orenhet; derföre kan du nu härefter intet mer ren varda igen, tilldess min grymhet hafver släckt sig uppå dig.
14 Ako, si Jehova, maoy namulong niini: kini mahinabo gayud, ug buhaton ko kini; ako dili mosibug, ni mopagawas ako, ni magabasul ako; sumala sa imong mga dalan, ug sumala sa imong mga buhat, pagahukman ikaw nila, nagaingon ang Ginoong Jehova.
Jag, Herren, hafver det talat; det skall komma, jag skall görat, och intet försummat; jag vill intet skona, eller låta mig det ångra; utan de skola döma dig, efter som du lefvat och gjort hafver, säger Herren Herren.
15 Ingon man usab ang pulong ni Jehova midangat kanako, nga nagaingon:
Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
16 Anak sa tawo, ania karon, kuhaon ko gikan kanimo ang tinguha sa imong mga mata sa usa ka kalit nga hampak: bisan pa niana, dili ka magbalata ni maghilak, ni magpaagay ka sa imong mga luha.
Du menniskobarn, si, jag skall, genom ena plågo, taga dig bort dins ögons lust; men du skall intet beklaga dig, eller gråta, eller fälla några tårar.
17 Panghupaw, apan dili sa makusog, ayaw pagbangutan tungod sa mga nangamatay; baligtosa ang purong sa imong ulo, ug isul-ob ang mga sapin sa imong mga tiil, ug ayaw pagtaboni ang imong mga ngabil, ug ayaw pagkaon sa tinapay sa mga tawo.
Hemliga må du sucka, men ingen dödsklagan föra; utan skall lägga din skrud uppå, och draga dina skor uppå; du skall icke skyla din mun och icke äta sorgebröd.
18 Busa ako misulti sa katawohan sa pagkabuntag; ug sa pagkagabii ang akong asawa namatay; ug gihimo ko niadtong butanga ingon sa gisuso kanako.
Och då jag om morgonen bittida med folkena talat hade, blef mig om aftonen min hustru död; och jag gjorde i den andra morgonen såsom mig befaldt var.
19 Ug ang katawohan nagaingon kanako: Dili ba nimo isulti kanamo kong unsa kining mga butanga alang kanamo, nga ginabuhat mo ang ingon?
Och folket sade till mig: Vill du icke kungöra oss, hvad det betyder, som du gör?
20 Unya miingon ako kanila: Ang pulong ni Jehova midangat kanako, nga nagaingon:
Och jag sade till dem: Herren hafver talat med mig, och sagt:
21 Sumulti ka sa balay sa Israel: Mao kini ang giingon sa Ginoong Jehova: Ania karon, pasipalahan ko ang akong balaan nga puloy-anan, ang garbo sa inyong gahum, ang tinguha sa inyong mga mata, ug mao ang gikaluy-an sa inyong kalag; ug ang inyong mga anak nga lalake ug mga anak nga babaye nga inyong gibilin mangapukan pinaagi sa espada.
Säg Israels huse, att Herren Herren säger alltså: Si, jag skall ohelga min helgedom, den edor högsta tröst, edor ögons lust, och edor hjertas önskan är; och edra söner och döttrar, dem I öfvergifva måsten, skola falla genom svärd.
22 Ug buhaton ninyo ang ingon sa akong gibuhat: dili kamo managtabon sa inyong mga ngabil, ni mokaon kamo sa tinapay sa mga tawo.
Och I måsten göra, lika som jag gjort hafver; edar mun måsten I intet skyla, och intet sorgebröd äta;
23 Ug ang inyong mga purong anha sa inyong mga ulo, ug ang inyong mga sapin anha sa inyong mga tiil: dili kamo magbangutan ni maghilak; apan kamo magakaniwang tungod sa inyong kasal-anan, ug magaagulo tungod sa usa ug usa.
Utan skolen sätta edar skrud uppå edor hufvud, och draga edra skor uppå; I skolen intet beklaga eder, eller gråta; utan försmäkta öfver edra synder, och sucka hvar med annar.
24 Sa ingon niini si Ezequiel alang kaninyo mao ang usa ka timaan; sumala sa tanan nga iyang gihimo buhaton ninyo: sa diha nga kini moabut na, nan kamo makaila nga ako mao ang Ginoong Jehova.
Och Hesekiel skall allstå vara eder ett tecken, att I göra måsten lika som han gjort hafver, när det så kommer; på det I förnimma skolen, att jag är Herren Herren.
25 Ug ikaw, anak sa tawo, dili ba sa adlaw nga kuhaon ko gikan kanila ang ilang kusog, ang kalipay sa ilang himaya, ang tinguha sa ilang mga mata, ug kadtong gipahalunaan sa ilang mga kasingkasing, ang ilang mga anak nga lalake ug mga anak nga babaye,
Och du menniskobarn, på den tiden, då jag ifrå dem tager deras magt och tröst, deras ögons lust, och deras hjertas önsko, deras söner och döttrar;
26 Nga kadtong makakalagiw niadtong adlawa moanha kanimo, aron ikaw makapatalinghug gayud sa imong mga igdulungog?
Ja, på den samma tiden skall en, den der undsluppen är, komma till dig, och förkunna dig det.
27 Niadtong adlawa ang imong baba mabuka kaniya nga mikalagiw, ug ikaw mosulti, ug dili na ikaw maamang: busa ikaw mahimong timaan alang kanila, ug sila makaila nga ako mao si Jehova.
På den tiden skall din mun, emot den som undsluppen är, upplåten varda, att du skall tala, och icke mer tiga; ty då måste vara dem ett tecken, på det de skola förnimma att jag är Herren.

< Ezequiel 24 >