2 Samuel 22
1 Ug si David misulti kang Jehova sa mga pulong niining awit sa adlaw nga si Jehova nagluwas kaniya gikan sa kamot sa tanan niyang mga kaaway ug gikan sa kamot ni Saul:
Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
2 Ug siya miingon: Si Jehova mao ang akong bato, ug ang akong salipdanan, ug akong manluluwas, bisan kanako;
Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
3 Ang Dios, akong bato, kaniya ako modangup; Akong kalasag ug sungay sa akong kaluwasan, akong hataas nga torre, ug akong dalangpanan; Akong manluluwas, ikaw magaluwas kanako gikan sa kapintas.
Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
4 Magatawag ako kang Jehova, nga angay nga pagadayegon: Busa ako mamaluwas gikan sa akong mga kaaway.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
5 Kay ang mga balud sa kamatayon nagalibut kanako; Ang mga lunop sa pagka-walay dios nagahimo kanako nga mahinadlokon:
Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
6 Ang mga iggagapos sa Sheol nagalibut kanako; Ang mga lit-ag sa kamatayon midangat kanako. (Sheol h7585)
dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol h7585)
7 Sa akong kasub-anan ako mitawag kang Jehova; Oo, ako mitawag sa akong Dios: Ug hidunggan niya ang akong tingog gikan sa iyang templo, Ug ang akong pagtu-aw midangat ngadto sa iyang mga igdulungog.
Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
8 Unya ang yuta nauyog ug mikurog, Ang mga patukoranan sa langit minglinog Ug nangauyog, tungod kay siya naligutgut.
Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 May miutbo nga aso gikan sa iyang mga ilong, Ug kalayo gikan sa iyang baba milamoy: Mga baga mingsilaub tungod niini.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
10 Iya usab nga gibawog ang mga langit, ug mikanaug; Ug ang mabaga nga kangitngit diha sa ilalum sa iyang mga tiil.
Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
11 Ug siya mikabayo sa ibabaw sa usa ka querubin, ug milupad; Oo, siya nakita sa ibabaw sa mga pako sa hangin.
Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
12 Ug iyang gihimo ang kangitngit nga mga pabiyon nga naglibut kaniya, Nagatigum ang mga katubigan, mga mabaga nga panganod sa kalangitan.
Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
13 Diha sa kasilaw sa atubangan niya, Ang mga baga sa kalayo mingsilaub.
Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
14 Si Jehova mipadalogdog gikan sa langit, Ug ang Labing Halangdon mipagula sa iyang tingog.
HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
15 Ug siya nagpadala ug mga udyong, gipapatlaag sila; Kilat, ug mingdaug kanila.
Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
16 Unya ang mga tinubdan sa dagat mingtungha, Ang mga patukoranan sa kalibutan nangadayag, Tungod sa pagbadlong ni Jehova, Sa paghuyop sa gininhawa sa iyang mga ilong.
Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
17 Siya nagsugo gikan sa itaas, iyang gikuha ako; Iya akong gibutad gikan sa daghang mga tubig;
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Iya akong giluwas gikan sa akong kaaway nga kusgan, Gikan kanilang mingdumot kanako; kay sila mga mabaskug pa kay kanako.
Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 Sila miabut kanako sa adlaw sa akong pagkaalaut; Apan si Jehova maoy akong kalig-onan.
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 Iya akong gidala usab ngadto sa usa ka halapad nga dapit; Siya nagluwas kanako, tungod kay nahimuot siya kanako.
Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 Si Jehova nagaganti kanako sumala sa akong pagkamatarung; Sumala sa kalinis sa akong mga kamot iya akong gibalusan.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 Kay gibantayan ko ang mga dalan ni Jehova, Ug sa pagkadautan wala tumalikod gikan sa akong Dios.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 Kay ang tanan niyang mga tulomanon ania sa akong atubangan; Ug mahitungod sa iyang kabalaoran wala ako tumalikod kanila.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
24 Ako usab hingpit alang kaniya; Ug ako naglikay sa akong kaugalingon gikan sa akong kasal-anan.
Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
25 Busa si Jehova nagabalus kanako sumala sa akong pagkamatarung, Sumala sa akong kalinis sa atubangan sa panan-aw sa iyang mga mata.
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
26 Uban sa maloloy-on ikaw magapakita sa imong kaugalingon nga maloloy-on; Uban sa hingpit nga tawo ikaw magapakita sa imong kaugalingon nga kahingpit.
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
27 Uban sa maputli ikaw magapakita sa imong kaugalingon nga maputli, Ug uban sa baliko ikaw magapakita sa imong kaugalingon nga magahi.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 Ug sa sinakit nga katawohan ikaw magaluwas; Apan ang imong mga mata anaa sa ibabaw sa mga mapahitas-on, aron pagadad-on mo sila sa ubos.
och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29 Kay ikaw mao ang akong suga, Oh Jehova; Ug si Jehova magahayag sa akong kangitngit.
Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
30 Kay pinaagi kanimo ako makaasdang sa usa ka panon nga sundalo; Pinaagi sa akong Dios ako nakalukso sa ibabaw sa usa ka kuta.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31 Mahitungod sa Dios, ang iyang dalan hingpit: Ang pulong ni Jehova nasulayan; Siya maoy usa ka taming niadtong tanan nga modangop kaniya.
Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 Kay kinsa ba ang Dios, gawas kang Jehova? Ug kinsa bay usa ka bato gawas sa atong Dios?
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33 Ang Dios maoy akong malig-ong kuta; Ug siya nagamando sa hingpit diha sa iyang dalan.
Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34 Iyang gihimo ang iyang mga tiil sama sa mga tiil sa lagsaw, Ug siya nagpahaluna kanako sa ibabaw sa akong mga hatag-as nga dapit.
du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 Siya nagatudlo sa akong mga kamot sa paggubat, Aron ang akong mga bukton makabawog sa usa ka tumbagang pana.
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 Ikaw usab naghatag kanako sa taming sa imong kaluwasan; Ug ang imong pagkamalomo nakahimo kanako nga daku.
Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37 Ikaw nagpadaku sa akong mga lakang sa ilalum kanako; Ug ang akong mga tiil wala mahidalin-as.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 Ako naglutos sa akong mga kaaway ug naglaglag kanila; Ni mibalik ako pag-usab hangtud nga sila naut-ut.
Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 Ug ako nag-ut-ut kanila, ug gipatay ko sila ngatanan aron dili sila makabangon; Oo, sila nangapukan sa ilalum sa akong mga tiil.
Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
40 Kay ikaw nagbakus kanako sa kusog ngadto sa gubat; Gipasakup mo sa ilalum nako kadtong mga mingtindog batok kanako.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 Ikaw usab naghimo sa akong mga kaaway nga motalikod gikan kanako, Aron putlon ko sila nga nanagdumot kanako.
Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
42 Sila minglantaw apan walay usa nga makaluwas; Bisan ngadto kang Jehova, apan wala siya tumubag kanila.
De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
43 Unya, gidugmok ko sila paggagmay ingon sa abug sa yuta, Gipigsat ko sila ingon sa mga yanang sa mga dalan, ug gisaliyab sila bisan diin nga dapit.
Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
44 Ikaw usab nagluwas kanako gikan sa mga pakig-away sa akong katawohan; Ikaw naghimo kanako nga magapadayon sa pagkapangulo sa mga nasud: Usa ka katawohan nga wala nako hiilhi magaalagad kanako.
Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Ang mga dumuloong magapasa kup kanako; Sa diha nga sila makadungog ka nako, sila magasugot kanako.
Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
46 Ang mga dumuloong mangahanaw. Ug mangabut nga magakurog gikan sa ilang mga masigpit nga dapit.
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
47 Si Jehova buhi; ug bulahanon ang akong bato; Ug igatuboy sa itaas ang Dios, ang bato sa akong kaluwasan,
HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48 Bisan ang Dios nga nagahimo ug pagpanimalus alang kanako, Ug nga nagadala ug mga katawohan sa ilalum nako,
Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
49 Ug nga nagadala kanako gikan sa akong mga kaaway, Oo, ikaw ang nagatuboy kanako sa ibabaw kanila nga nagatindog batok kanako; Ikaw nagaluwas kanako gikan sa tawo nga mabangis.
du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Busa ako magahatag ug mga pasalamat kanimo, Oh Jehova, sa taliwala sa mga nasud, Ug ako magaawit ug mga pagdayeg sa imong ngalan.
Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
51 Dakung kaluwasan ang iyang gihatag sa iyang hari, Ug nagapakita ug mahigugmaongkalolot sa iyang dinihogan, Kang David ug sa iyang kaliwatan hangtud sa walay katapusan.
Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
