Mga Salmo 90

1 Pag-ampo ni Moises ang tawo sa Dios. O Ginoo, ikaw ang among dalangpanan sa tanang kaliwatan.

En bön Mose dens Guds mansens. Herre, du äst vår tillflykt, ifrå slägte till slägte.

2 Sa wala pa namugna ang kabukiran, o sa imong pagmugna sa yuta ug sa kalibotan, gikan sa kahangtoran hangtod sa walay kataposan, ikaw ang Dios.

Förr än bergen vordo, och jorden och verlden skapade blefvo, äst du Gud, af evighet till evighet;

3 Gibalik mo ang tawo sa abog, ug miingon ka, “Balik kamo nga mga kaliwat sa katawhan.”

Du som låter menniskorna dö, och säger: Kommer igen, I menniskors barn.

4 Kay ang liboan ka mga katuigan sa imong panan-aw sama sa kagahapon sa dihang kini molabay, ug sama sa pagtukaw sa kagabhion.

Ty tusende år äro för dig såsom den dag i går framgick, och såsom en nattväkt.

5 Gibanlas mo (sila) pinaagi sa baha ug (sila) nahinanok; sa kabuntagon sama (sila) sa sagbot nga moturok.

Du låter dem gå sin kos såsom en ström; och äro såsom en sömn; likasom gräs, det dock snarliga förvissnar;

6 Sa pagkabuntag molabong kini ug motubo; sa pagkagabii mangalaya kini ug mauga.

Det der bittida blomstras, och snart vissnar; och på aftonen afhugget varder, och förtorkas.

7 Sa pagkatinuod, gilamoy kami sa imong kasuko, ug nalisang kami sa imong kaligutgot.

Det gör din vrede, att vi så förgås, och din grymhet, att vi så hasteliga hädan måste.

8 Imong gibutang ang among mga kasal-anan diha sa imong atubangan, ang among tinagong mga sala diha sa kahayag sa imong presensiya.

Ty våra missgerningar sätter du för dig, våra okända synder i ljuset för ditt ansigte.

9 Ang among kinabuhi mahanaw sa imong kaligutgot; ang among katuigan matapos dayon sama sa usa ka panghupaw.

Derföre gå alle våre dagar sin kos genom dina vrede; vi lykte vår år såsom ett tal.

10 Ang among katuigan 70, o 80 kung kami himsog; apan bisan ang among labing maayo nga katuigan mga napuno sa kasakit ug kagul-anan. Oo, molabay dayon kini, ug kami mangahanaw.

Vårt lif varar sjutio år, åt högsta åttatio år; och då det bäst varit; hafver, så hafver det möda och arbete varit; ty det går snart sin kos, lika som vi flöge bort.

11 Kinsa man ang nasayod sa kadako sa imong kasuko, ug sa imong kaligutgot nga sama sa kahadlok kanimo?

Men ho tror det, att du så svårliga vredgas? Och ho fruktar sig för sådana dine grymhet?

12 Busa tudloi kami nga matngonan ang among kinabuhi aron nga magkinabuhi kami nga maalamon.

Lär oss betänka, att vi dö måste, på det vi måge förståndige varda.

13 Balik Yahweh! Hangtod kanus-a ba kini? Kaluy-i ang imong mga sulugoon.

Herre, vänd dig dock till oss igen, och var dinom tjenarom nådelig.

14 Sa kabuntagon tagbawa kami sa imong pagkamatinud-anon sa kasabotan aron nga magmaya kami ug magmalipayon sa tanang namong mga adlaw.

Uppfyll oss bittida med dine nåd; så vilje vi fröjdas, och glade vara i våra lifsdagar.

15 Lipaya kami sumala sa mga adlaw nga imo kaming gisakit ug sa mga tuig nga nakasinati kami ug kalisdanan.

Gläd oss igen, efter det du oss så länge plågat hafver, efter det vi så länge olycko lidit hafve.

16 Tugoti ang imong mga sulugoon nga makakita sa imong buhat, ug tugoti ang among mga anak nga makakita sa imong kahalangdon.

Bete dinom tjenarom dina gerningar, och dina äro deras barnom.

17 Hinaot nga maania kanamo ang pabor sa Ginoo nga among Dios; palamboa ang buhat sa among mga kamot; palamboa gayod ang buhat sa among mga kamot.

Och Herren, vår Gud, vare oss blid, och främje våra händers verk med oss; ja våra händers verk främje han.