Mga Salmo 104

1 Daygon ko si Yahweh sa tibuok nakong kinabuhi, Yahweh nga akong Dios, matahom ka kaayo; nagbisti ka sa kadungganan ug pagkahalangdon.

Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.

2 Gitabonan mo ang imong kaugalingon sa kahayag ingon nga usa ka panapton; giabre mo ang kalangitan sama sa usa ka tabil sa tolda.

Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;

3 Gipahimutang mo ang mga sablayan sa imong lawak sa kapanganoran; gihimo mo ang kapanganoran nga imong karwahi; naglakaw ka sa mga pako sa hangin.

du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.

4 Iyang gihimo ang kahanginan nga iyang mga mensahero, ug ang mga dilaab sa kalayo iyang mga sulugoon.

Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.

5 Gitukod niya ang mga patukoranan sa kalibotan, ug dili gayod kini matarog.

Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.

6 Gitabonan mo ang kalibotan ug tubig sama sa panapton; ang tubig mitabon sa mga kabukiran.

Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.

7 Ang imong pagbadlong nagpahubas sa katubigan; sa dinahunog sa imong tingog (sila) mikalagiw.

Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.

8 Mitugbaw ang kabukiran, ug ang mga walog mikatag ngadto sa dapit nga gitagana alang kanila.

Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.

9 Gibutangan mo (sila) ug utlanan aron nga dili (sila) makalabang; aron dili nila matabonan pag-usab ang kalibotan.

En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.

10 Gihimo niya ang tuboran nga modagaygay ngadto sa mga walog; ang mga sapa modagayday taliwala sa kabukiran.

Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.

11 Nagahatag (sila) ug tubig alang sa tanang mananap sa kaumahan; ang mga ihalas nga mga asno natagbaw sa ilang kauhaw.

De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.

12 Sa daplin sa sapa ang mga langgam naghimo sa ilang mga salag; nanag-awit (sila) diha sa mga sanga.

Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.

13 Bisbisan niya ang kabukiran gikan sa mga lawak sa tubig sa kawanangan. Napuno ang kalibotan sa bunga sa iyang mga buhat.

Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.

14 Gipatubo niya ang mga sagbot alang sa mga baka ug ang mga tanom alang sa mga tawo aron atimanon ug aron nga ang mga tawo makakuha ug pagkaon gikan sa yuta.

Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden

15 Naghimo siya ug bino aron sa paglipay sa tawo, lana aron mosinaw ang iyang dagway, ug pagkaon aron sa paghatag kaniya ug kinabuhi.

och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.

16 Ang kakahoyan ni Yahweh naulanan pag-ayo; ang sedro sa Lebanon diin iyang gitanom.

HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;

17 Didto nanagsalag ang mga langgam. Ang langgam nagbuhat sa iyang puloy-anan sa sipris nga kahoy.

fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.

18 Ang mga ihalas nga kanding nanagpuyo sa habog nga kabukiran; ang habog nga bukid mao ang dalangpanan alang sa kuneho.

Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.

19 Iyang gitagana ang bulan aron mahimong timaan sa mga panahon; ug ang adlaw masayod sa takna sa iyang pagsalop.

Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.

20 Gihimo nimo ang kangitngit sa kagabhion sa dihang mogawas ang tanang mapintas nga mananap sa kalasangan.

Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,

21 Ang batan-ong mga liyon nagngulob sa ilang tukbonon ug nagpangita sa ilang pagkaon gikan sa Dios.

de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.

22 Sa dihang mosubang ang adlaw, manago (sila) ug matulog sa ilang langob.

Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.

23 Sa kasamtangan, mogawas ang mga tawo alang sa ilang buhat ug mamuhat hangtod sa kagabhion.

Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.

24 Yahweh, daghan kaayo ug nagkalain-lain ang imong mga buhat! Inubanan sa kaalam imong gibuhat kining tanan; ang kalibotan nag-awas sa imong mga buhat.

Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.

25 Sa unahan mao ang dagat, lalom ug halapad, nag-awas sa dili matukib nga mga binuhat, gagmay ug dagko.

Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.

26 Ang mga sakayan naglawig didto, ug atua usab didto ang mga Leviathan, diin gihulma mo aron magdula diha sa dagat.

Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.

27 Kining tanan nangita kanimo aron sa paghatag kanila sa ilang mga pagkaon sa tukmang panahon.

Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.

28 Sa dihang maghatag ka kanila, magatigom (sila) sa dihang ibukhad mo ang imong mga kamot, matagbaw (sila)

Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.

29 Kung itago mo ang imong panagway, mabalaka (sila) kung kuhaon mo ang ilang mga gininhawa, mamatay (sila) ug mobalik sa abog.

Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.

30 Sa dihang gipadala mo ang imong Espiritu, namugna (sila) ug imong gibag-o ang kabungtoran.

Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.

31 Hinaot nga ang himaya ni Yahweh molungtad sa kahangtoran, ug hinaot nga mahimuot si Yahweh sa iyang binuhat.

HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,

32 Modungaw siya sa kalibotan, ug mauyog kini; iyang hikapon ang kabukiran, ug moaso (sila)

han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.

33 Magaawit ako kang Yahweh sa tibuok kong kinabuhi; magaawit ako ug mga pagdayeg ngadto sa akong Dios samtang buhi pa ako.

Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

34 Hinaot nga ang akong mga panghunahuna tam-is ngadto kaniya; magalipay ako kang Yahweh.

Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.

35 Hinaot ang mga makasasala mawagtang sa kalibotan, ug tugoti nga mawala na ang mga daotan. Daygon ko si Yahweh sa tibuok nakong kinabuhi. Daygon si Yahweh.

Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!