Mga Maghuhukom 9
1 Miadto si Abimelec nga anak ni Jerub Baal sa mga paryenti sa iyang inahan didto sa Siquem ug miingon siya kanila ug sa tibuok banay sa pamilya sa iyang inahan,
Men Abimelek, Jerubbaals son, gick bort till sin moders bröder i Sikem och talade till dem och till alla som voro besläktade med hans morfaders hus, och sade:
2 “Palihog isulti kini, aron makadungog ang tanang mga pangulo sa Siquem, 'Asa man ang maayo alang kaninyo: dumalahan kamo sa 70 ka mga anak nga lalaki ni Jerub Baal, o usa lamang ang magdumala kaninyo?' Hinumdomi nga ako ang inyong bukog ug unod.”
"Talen så till alla Sikems borgare: Vilket är bäst för eder: att sjuttio män, alla Jerubbaals söner, råda över eder, eller att en enda man råder över eder? Kommen därjämte ihåg att jag är edert kött och ben."
3 Misulti ang paryenti sa iyang inahan ngadto sa mga pangulo sa Siquem alang kaniya, ug nagkasinabot sila nga mosunod kang Abimelec, kay miingon sila, “Igsoon nato siya.”
Då talade hans moders bröder till hans förmån allt detta inför alla Sikems borgare. Och dessa blevo vunna för Abimelek, ty de tänkte: "Han är ju vår broder."
4 Gihatagan nila siya ug 70 kabuok nga plata gikan sa balay ni Baal Berit, ug gigamit kini ni Abimelec aron sa pagkuha ug mga tawo nga mga mangtas ug walay batasan, nga misunod kaniya.
Och de gåvo honom sjuttio siklar silver ur Baal-Berits tempel; för dessa lejde Abimelek löst folk och äventyrare, vilkas anförare han blev.
5 Miadto si Abimelec sa balay sa iyang amahan didto sa Ofra, ug gipamatay niya ang iyang 70 ka igsoon sa ibabaw sa usa ka bato, ang mga anak nga lalaki ni Jerub Baal. Si Jotam na lamang ang nabilin, ang kamanghoran sa mga anak nga lalaki ni Jerub Baal, kay mitago man siya.
Därefter begav han sig till sin faders hus i Ofra och dräpte där sina bröder, Jerubbaals söner, sjuttio män, och detta på en och samma sten; dock blev Jotam, Jerubbaals yngste son, vid liv, ty han hade gömt sig.
6 Nagtigom ang tanang pangulo sa Siquem ug Bet Milo ug milakaw sila ug gihimo nga hari si Abimelec, tapad sa tugas duol sa haligi nga anaa sa Siquem.
Sedan församlade sig alla Sikems borgare och alla som bodde i Millo och gingo åstad och gjorde Abimelek till konung vid Vård-terebinten invid Sikem.
7 Sa dihang gisultihan si Jotam mahitungod niini, milakaw siya ug mitindog sa tumoy sa Bukid sa Gerizim. Misinggit siya ug miingon kanila, “Paminaw kanako, kamong mga pangulo sa Siquem, aron paminawon kamo sa Dios.
När man berättade detta far Jotam, gick han åstad och ställde sig på toppen av berget Gerissim och hov upp sin röst och ropade och sade till dem: "Hören mig, I Sikems borgare, för att Gud ock må höra eder.
8 Adunay higayon nga milakaw ang mga kahoy aron sa pagdihog ug hari alang kanila. Ug miingon sila sa kahoy nga olibo, 'Dumalahi kami.'
Träden gingo en gång åstad för att smörja en konung över sig. Och de sade till olivträdet: 'Bliv du konung över oss'
9 Apan miingon ang kahoy nga olibo ngadto kanila, 'Kinahanglan ba nako biyaan ang akong lana, nga gigamit aron sa pagpasidungog sa mga dios ug sa katawhan, aron molakaw ako ug mobalik, aron lamang motabyog ngadto sa ubang mga kahoy?'
Men olivträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min fetma, som både gudar och människor ära mig för, och gå bort för att svaja över de andra träden?'
10 Miingon ang mga kahoy ngadto sa kahoy nga igera, 'Dali ug dumalahi kami.'
Då sade träden till fikonträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'
11 Apan miingon ang kahoy nga igera kanila, 'Kinahanglan ba nako biyaan ang akong katam-is ug ang akong maayo nga prutas, aron lamang mobalik ako ug motabyog ngadto sa ubang mga kahoy?'
Men fikonträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min sötma och min goda frukt och gå bort för att svaja över de andra träden?'
12 Miingon ang mga kahoy sa paras, 'Dali ug dumalahi kami.'
Då sade träden till vinträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'
13 Miingon ang paras kanila, 'Kinahanglan ba nako biyaan ang akong bag-o nga bino, nga nagalipay sa mga dios ug sa mga tawo, ug mobalik ug motabyog ngadto sa ubang mga kahoy?'
Men vinträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min vinmust, som gör både gudar och människor glada, och gå bort för att svaja över de andra träden?'
14 Unya miingon ang tanang kahoy ngadto sa sampinit, 'Dali ug dumalahi kami.'
Då sade alla träden till törnbusken: 'Kom du och bliv konung över oss.'
15 Miingon ang sampinit ngadto sa mga kahoy, “Kung tinuod gayod nga buot ninyo akong dihogan isip inyong hari, dali ug pasilong nga luwas sa akong landong. Kung dili, tugoti nga mogawas ang kalayo sa sampinit ug mosunog sa mga sedro sa Lebanon.'
Törnbusken svarade träden: 'Om det är eder uppriktiga mening att smörja mig till konung över eder, så kommen och tagen eder tillflykt under min skugga; varom icke, så skall eld gå ut ur törnbusken och förtära cedrarna på Libanon.'
16 Busa karon, kung namuhat kamo diha sa kamatuoran ug pagkamatinud-anon, sa dihang gihimo ninyong hari si Abimelec, ug kung maayo ang inyong gibuhat bahin kang Jerub Baal ug sa iyang balay, ug kung gisilotan ninyo siya sumala sa angay kaniya—
Så hören nu: om I haven förfarit riktigt och redligt däri att I haven gjort Abimelek till konung, och om I haven förfarit väl mot Jerubbaal och hans hus, och haven vedergällt honom efter hans gärningar --
17 —ug hunahunaa nga ang akong amahan nakiggubat alang kaninyo, gitugyan ang iyang kinabuhi, ug miluwas kaninyo gikan sa kamot sa Midian—
ty I veten att min fader stridde för eder och vågade sitt liv för att rädda eder från Midjans hand,
18 apan karong adlawa mibarog kamo batok sa balay sa akong amahan ug gipamatay ang iyang mga anak nga lalaki, 70 ka mga tawo, ibabaw sa usa ka bato. Ug gihimo ninyo nga hari si Abimelec ngadto sa mga pangulo sa Siquem, ang anak sa iyang sulugoon nga babaye, tungod kay paryenti ninyo siya.
under det att I däremot i dag haven rest eder upp mot min faders hus och dräpt hans söner, sjuttio män, på en och samma sten, och gjort Abimelek, hans tjänstekvinnas son, till konung över Sikems borgare, eftersom han är eder broder --
19 Kung namuhat kamo uban sa pagkamatinud-anon ug pagkamatarong uban kang Jerub Baal ug sa iyang balay, kinahanglan magmaya kamo kang Abimelec, ug magmaya usab siya kaninyo.
om I alltså denna dag haven förfarit riktigt och redligt mot Jerubbaal och hans hus, då mån I glädja eder över Abimelek, och han må ock glädja sig över eder;
20 Apan kung wala, ipagawas ang kalayo gikan kang Abimelec ug sunoga ang mga tawo sa Siquem ug sa Bet Milo. Tugoti nga mogawas ang kalayo gikan sa mga tawo sa Siquem ug Bet Milo, aron sunogon si Abimelec.”
varom icke, så må eld gå ut från Abimelek och förtära Sikems borgare och dem som bo i Millo, och från Sikems borgare och från dem som bo i Millo må eld gå ut och förtära Abimelek."
21 Mipahawa si Jotam ug midagan palayo, ug miadto siya sa Beer. Nagpuyo siya didto tungod kay layo man kini kang Abimelec, nga iyang igsoon.
Och Jotam skyndade sig undan och flydde bort till Beer, och där bosatte han sig för att vara i säkerhet för sin broder Abimelek.
22 Nagdumala si Abimelec sa Israel sulod sa tulo ka tuig.
När Abimelek hade härskat över Israel i tre år,
23 Nagpadala ang Dios ug daotan nga espiritu ngadto kang Abimelec ug sa mga pangulo sa Siquem. Nagluib ang mga pangulo sa Siquem sa pagsalig nila kang Abimelec.
sände Gud en tvedräktsande mellan Abimelek och Sikems borgare, så att Sikems borgare avföllo från Abimelek.
24 Gibuhat kini sa Dios aron mapanimaslan ang kadaot nga nahiagoman sa mga anak ni Jerub Baal, ug aron manubag si Abimelec nga ilang igsoon sa pagpatay kanila, ug aron manubag ang mga tawo sa Siquem tungod kay gitabangan nila siya sa pagpatay sa iyang mga igsoon.
Detta skedde, för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bliva hämnat, och för att deras blod skulle komma över deras broder Abimelek som dräpte dem, så ock över Sikems borgare, som lämnade honom understöd, så att han kunde dräpa sina bröder.
25 Busa nagbutang ug mga tawo ang mga pangulo sa Siquem didto sa tumoy sa mga bungtod sa paghulat aron mapatay nila siya, ug gitulis nila ang tanan nga miagi kanila niana nga dalan. Gibalita kini ngadto kang Abimelec.
För att skada honom lade Sikems borgare nu folk i försåt på bergshöjderna, och dessa plundrade alla som drogo vägen fram därförbi. Detta blev berättat för Abimelek.
26 Miabot si Gaal nga anak ni Ebed uban sa iyang mga paryenti ug miadto sila sa Siquem. Adunay pagsalig kaniya ang mga pangulo sa Siquem.
Men Gaal, Ebeds son, kom nu dit med sina bröder, och de drogo in i Sikem. Och Sikems borgare fattade förtroende för honom.
27 Miadto sila sa uma ug nanguha ug mga ubas gikan sa kaparasan, ug gitamak-tamakan nila kini. Nagpahigayon sila ug kasaulogan didto sa balay sa ilang dios, diin nangaon sila ug nangahubog, ug gitunglo nila si Abimelec.
Så hände sig en gång att de gingo ut på fältet och avbärgade sina vingårdar och pressade druvorna och höllo en glädjefest, och de gingo därvid in i sin guds hus och åto och drucko, och uttalade förbannelser över Abimelek.
28 Miingon si Gaal nga anak ni Ebed, “Kinsa mana si Abimelec, ug kinsa man si Siquem, nga angay kitang moalagad kaniya? Dili ba siya man ang anak ni Jerub Baal? Ug dili ba si Zebul ang iyang opisyales? Alagari ang katawhan sa Hamor, ang amahan sa Siquem! Nganong angay man kitang moalagad kaniya?
Och Gaal, Ebeds son, sade: "Vad är Abimelek, och vad är Sikem, eftersom vi skola tjäna honom? Han är ju Jerubbaals son, och Sebul är hans tillsyningsman. Nej, tjänen män som härstamma från Hamor, Sikems fader. Varför skulle vi tjäna denne?
29 Hinaot nga kining mga tawhana mailalom sa akong pagmando! Unya papahawaon ko si Abimelec. Moingon ako kang Abimelec, 'Tawga ang tanan nimong kasundalohan.'”
Ack om jag hade detta folk under min vård! Då skulle jag driva bort Abimelek." Och i fråga om Abimelek sade han: "Föröka din här och drag ut."
30 Sa dihang nadungog ni Zebul, nga opisyales sa siyudad, ang mga gipamulong ni Gaal nga anak nga lalaki ni Ebed misilaob ang iyang kasuko.
Men när Sebul, hövitsmannen i staden, fick höra vad Gaal, Ebeds son, hade sagt, upptändes hans vrede.
31 Nagpadala siya ug mga mensahero ngadto kang Abimelec aron sa pag-ilad, nga nag-ingon, “Tan-awa, si Gaal nga anak nga lalaki ni Ebed ug ang iyang mga paryenti moanhi sa Siquem, ug gisulsolan nila ang siyudad batok kanimo.
Och han sände listeligen bud till Abimelek och lät säga: "Se, Gaal, Ebeds son, och hans bröder hava kommit till Sikem, och de hålla just nu på att uppvigla staden mot dig.
32 Karon, bangon panahon sa kagabhion, ikaw ug ang kasundalohan uban kanimo, ug pag-andam ug usa ka pag-atang didto sa kaumahan.
Bryt därför nu upp om natten, du med ditt folk, och lägg dig i bakhåll på fältet.
33 Unya pagkabuntag, pagsubang gayod sa adlaw, bangon ug sayo ug sulonga ang siyudad. Ug sa dihang mosukol siya ug ang katawhan nga kauban kaniya, buhata ang bisan unsa nga buhaton mo kanila.”
Sedan må du i morgon bittida, när solen går upp, störta fram mot staden. När han då med sitt folk drager ut mot dig, må du göra med honom vad tillfället giver vid handen."
34 Busa mibangon si Abimelec panahon sa kagabhion, siya ug ang tanang kalalakin-an nga kauban niya, ug nag-atang sila batok sa Siquem—nagbahin sila sa upat ka mga pundok.
Då bröt Abimelek med allt sitt folk upp om natten, och de lade sig i bakhåll mot Sikem, i fyra hopar.
35 Migawas si Gaal nga anak nga lalaki ni Ebed ug mitindog sa ganghaan sa siyudad. Migawas si Abimelec ug ang kalalakin-an nga kauban niya sa ilang gitagoan.
Och Gaal, Ebeds son, kom ut och ställde sig vid ingången till stadsporten; och i detsamma bröt Abimelek med sitt folk fram ifrån bakhållet.
36 Sa dihang nakita ni Gaal ang katawhan, miingon siya ngadto kang Zebul, “Tan-awa, may mga tawo nga nanglugsong gikan sa tumoy sa mga bungtod!” Miingon si Zebul kaniya, “Mga anino lamang ang imong nakita diha sa kabungtoran nga daw mga tawo sila.”
När då Gaal såg folket, sade han till Sebul: "Se, där kommer folk ned från bergshöjderna." Men Sebul svarade honom: "Det är skuggan av bergen, som för dina ögon ser ut såsom människor."
37 Misulti pag-usab si Gaal ug miingon, “Tan-awa, milugsong ang katawhan paingon sa tungatunga sa yuta, ug usa ka pundok ang nag-agi sa dalan dapit sa sagrado nga tugas.”
Gaal tog åter till orda och sade: "Jo, där kommer folk ned från Mittelhöjden, och en annan hop kommer på vägen från Teckentydarterebinten."
38 Unya miingon si Zebul kaniya, “Asa naman ang imong magarbohon nga mga pulong, kadtong imong giingon, 'Kinsa mana si Abimelec nga kinahanglan alagaran nato siya?' Dili ba mao man kini ang mga tawo nga imong gitamay? Gawas karon ug pagkiggubat kanila.”
Då sade Sebul till honom: "Var är nu din stortalighet, du som sade: 'Vad är Abimelek, eftersom vi skola tjäna honom?' Se, här kommer det folk som du så föraktade. Drag nu ut och strid mot dem.
39 Migawas si Gaal ug gipangulohan niya ang mga kalalakin-an sa Siquem, ug nakiggubat siya kang Abimelec.
Så drog då Gaal ut i spetsen för Sikems borgare och gav sig i strid med Abimelek.
40 Gigukod siya ni Abimelec, ug miikyas si Gaal gikan kaniya. Ug daghan ang natumba tungod sa makamatay nga mga samad didto sa atubangan sa ganghaan sa siyudad.
Men Abimelek jagade honom på flykten, och han flydde undan för honom; och många föllo slagna ända fram till stadsporten.
41 Nagpabilin si Abimelec didto sa Aruma. Gipugos ug pahawa ni Zebul si Gaal ug ang iyang mga paryenti pagawas sa Siquem.
Och Abimelek stannade i Aruma; men Sebul drev bort Gaal och hans bröder och lät dem icke längre stanna i Sikem.
42 Pagkasunod adlaw miadto ang katawhan sa Siquem sa uma, ug gibalita kini ngadto kang Abimelec.
Dagen därefter gick folket ut på fältet; och man berättade detta för Abimelek.
43 Gikuha niya ang iyang katawhan, gibahin kini sa tulo ka pundok, ug nag-atang sila didto sa kaumahan. Nakita niya ang katawhan nga migawas gikan sa siyudad. Gisulong niya sila ug gipamatay.
Då tog han sitt folk och delade dem i tre hopar och lade sig i bakhåll på fältet. Och när han fick se att folket gick ut ur staden, bröt han upp och anföll dem och nedgjorde dem.
44 Gisulong ug giatangan ni Abimelec ug sa mga pundok nga uban kaniya ang ganghaan sa siyudad. Ang laing duha ka panon maoy misulong sa tanan nga anaa sa uma ug gipamatay sila.
Abimelek och de hopar han hade med sig störtade nämligen fram och ställde sig vid ingången till stadsporten; men de båda andra hoparna störtade fram mot alla som voro på fältet och nedgjorde dem.
45 Nakiggubat si Abimelec batok sa siyudad sa tibuok adlaw. Nabihag niya ang siyudad, ug gipamatay ang mga tawo nga anaa niini. Giguba niya ang mga paril sa siyudad ug gisabwagan kinig asin.
När så Abimelek hade ansatt staden hela den dagen, intog han den och dräpte det folk som fanns därinne Sedan rev han ned staden och beströdde platsen med salt.
46 Sa dihang nakadungog niini ang mga pangulo sa tore sa Siquem, misulod sila sa lig-ong dalangpanan sa balay ni El Berit.
När besättningen i Sikems torn hörde detta, begåvo de sig alla till det fasta valvet i El-Berits tempelbyggnad.
47 Gisultihan si Abimelec nga nagtigom ang mga pangulo didto sa tore sa Siquem.
Och när det blev berättat for Abimelek att hela besättningen i Sikems torn hade församlat sig där,
48 Mitungas si Abimelec didto sa Bukid sa Zalmon, siya ug ang tanan nga uban kaniya. Mikuha si Abimelec ug atsa ug namutol ug mga sanga. Gipas-an niya kini ug gimandoan ang mga lalaki nga uban kaniya, “Kung unsa ang nakita ninyo nga akong gibuhat, pagdali ug buhata ang sama sa akong gibuhat.”
gick han med allt sitt folk upp till berget Salmon; och Abimelek tog en yxa i sin hand och högg av en trädgren och lyfte upp den och lade den på axeln; och han sade till sitt folk: "Gören med hast detsamma som I haven sett mig göra."
49 Busa ang matag usa namutol ug mga sanga ug misunod kang Abimelec. Gipatongpatong nila kini ngadto sa paril sa tore, gisunog nila kini, busa nangamatay usab ang mga tawo sa tore sa Siquem, mga liboan ka mga lalaki ug mga babaye.
Då högg också allt folket av var sin gren och följde efter Abimelek, och de lade grenarna intill det fasta valvet och tände upp eld till att förbränna valvet jämte dem som voro där. Så omkommo ock alla de människor som bodde i Sikems torn, vid pass tusen män och kvinnor.
50 Unya miadto si Abimelec sa Tebez, ug nagkampo siya batok sa Tebez ug nabihag kini.
Och Abimelek drog åstad till Tebes och belägrade Tebes och intog det.
51 Apan adunay lig-on nga tore didto sa siyudad, ug ang tanang mga lalaki ug mga babaye ug ang tanang mga pangulo sa siyudad mikalagiw didto ug gisirad-an nila kini. Unya misaka sila sa atop sa tore.
Men mitt i staden var ett starkt torn, och dit flydde alla män och kvinnor, alla borgare i staden, och stängde igen om sig; sedan stego de upp på tornets tak.
52 Miadto si Abimelec sa tore ug nakigbatok niini, ug miadto siya sa duol sa pultahan sa tore aron sunogon kini.
Och Abimelek kom till tornet och angrep det; och han gick fram till porten på tornet för att bränna upp den i eld.
53 Apan gihulog sa babaye ang ibabaw nga bahin sa galingang bato paingon sa ulo ni Abimelec ug miliki ang iyang bagulbagol.
Men en kvinna kastade en kvarnsten ned på Abimeleks huvud och bräckte så hans huvudskål.
54 Unya gitawag dayon niya ang batan-ong lalaki nga tigdala sa iyang hinagiban, ug miingon kaniya, “Hulbota ang imong espada ug patya ako, aron walay moingon bahin kanako nga, 'Babaye lamang ang nakapatay kaniya.'” Busa giduslak siya sa iyang batan-ong lalaki, ug namatay siya.
Då ropade han med hast på sin vapendragare och sade till honom: "Drag ut ditt svärd och döda mig, för att man icke må säga om mig: En kvinna dräpte honom." Då genomborrade hans tjänare honom, så att han dog.
55 Sa dihang nakita sa katawhan sa Israel nga namatay na si Abimelec, mipauli sila.
När nu israeliterna sågo att Abimelek var död, gingo de hem, var och en till sitt.
56 Busa gipanimaslan sa Dios ang daotang nabuhat ni Abimelec sa iyang amahan nga mao ang pagpatay sa iyang 70 ka igsoong mga lalaki.
Alltså lät Gud det onda som Abimelek hade gjort mot sin fader, då han dräpte sina sjuttio bröder, komma tillbaka över honom.
57 Gibalik sa Dios ang tanang daotang nabuhat sa mga tawo sa Siquem ngadto sa ilang kaugalingong ulo ug miabot kanila ang tunglo ni Jotam nga anak ni Jerub Baal.
Och allt det onda som Sikems män hade gjort lät Gud ock komma tillbaka över deras huvuden. Så gick Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse i fullbordan på dem.
