Joel 2
1 Patingoga ang trumpeta sa Zion, ug patingoga ang pagpasidaan diha sa akong balaang bukid! Tugoti nga mangurog sa kahadlok ang tanang lumolupyo sa yuta, kay hapit na ang adlaw ni Yahweh; sa pagkatinuod, haduol na kini.
Blåser med basuner i Zion, roper på mino helgo berge, darrer, alle landsens inbyggare; ty Herrans dag kommer, och är hardt när;
2 Mao kini ang adlaw sa kangitngit ug kadulom, usa ka adlaw sa mga panganod ug hilabihang kangitngit. Sama sa banagbanag nga mikaylap diha sa kabukiran, nagpadulong ang daghan ug kusgan nga kasundalohan. Wala pay kasundalohan nga sama niini, ug wala na gayoy sama pa niini, bisan sa daghan pang kaliwatan.
En mörk dag, en bister dag, en mulen dag, och dimbog dag, lika som morgonrodnen utbreder sig öfver bergen; nämliga ett stort och mägtigt folk; hvilkets like tillförene icke varit hafver, och härefter icke varda skall i evig tid.
3 Giugdaw sa kalayo ang tanang butang nga anaa sa atubangan niini, ug usa ka nagdilaab nga kalayo ang anaa sa luyo niini. Sama sa tanaman sa Eden ang yuta nga anaa sa atubangan niini, apan adunay nagun-ob nga kamingawan sa luyo niini. Sa pagkatinuod, walay makaikyas gikan niini.
För honom går en förtärande eld, och efter honom en brinnande låge; landet är för honom lika som en lustgård; men efter honom lika som en vild öken, och ingen skall undslippa honom.
4 Sama sa mga kabayo ang panagway sa kasundalohan, ug midagan sila sama sa mga tigkabayo.
De äro till seende såsom hästar, och ränna såsom resenärer.
5 Sama sa kasaba sa mga karwahe diha sa ibabaw sa kabukiran ang ilang paglukso, sama sa nagdilaab nga kalayo nga misunog sa uhot ang kasaba niini, sama sa kusgang kasundalohan nga andam na alang sa gubat.
De springa ofvanpå bergen, lika som der vagnar bullrade, och såsom en låge dånar i halm, såsom ett mägtigt folk, som till strids rustadt är.
6 Gisakit ang mga tawo diha sa ilang presensya ug nangluspad ang ilang mga panagway.
Folken skola förskräcka sig för honom; all ansigte äro så blek som lerpottor.
7 Nanagan sila sama sa kusgan nga mga manggugubat; gisaka nila ang mga paril sama sa mga sundalo; nagmartsa sila, ang matag usa diha sa ilang gilakwan, ug wala mitipas sa ilang mga laray.
De skola löpa såsom hjeltar, och bestiga murarna såsom krigsmän; hvar och en skall draga rätt fram, och intet försumma sig.
8 Walay bisan usa nga midasmag sa uban nga anaa sa kilid; nagmartsa sila, ang matag usa diha sa iyang agianan; maguba nila ang mga panalipod ug dili mobulag sa laray.
Ingen skall hindra den andra, utan hvar och en skall gå i sin orden; och när de storma och infalla, skola de intet såre varda.
9 Nagdali sila ngadto sa siyudad, nanagan sila padulong sa paril, nanaka sila sa kabalayan, ug nanglusot sila sa mga bintana sama sa mga kawatan.
De skola rida omkring i stadenom, löpa på murarna, och stiga in uti husen; och såsom en tjuf infalla genom fenstren.
10 Nauyog ang kalibotan diha sa ilang atubangan, nangurog ang kalangitan, mingitngit ang adlaw ug ang bulan, ug wala na misidlak ang mga bituon.
För honom darrar landet, och himmelen bäfvar; sol och måne varda mörk, och stjernorna förhålla sitt sken;
11 Gipatugbaw ni Yahweh ang iyang tingog atubangan sa iyang kasundalohan, kay hilabihan kadaghan ang iyang mga manggugubat; kusgan sila, nga nagtuman sa iyang mga sugo. Kay bantogan ug hilabihan ka makalilisang ang adlaw ni Yahweh. Kinsa man ang makaikyas niini?
Ty Herren skall låta gå sin dunder för sinom här; ty hans här är ganska stor och mägtig; han skall uträtta hans befallning; ty Herrans dag är stor, och fast förskräckelig; ho kan lida honom?
12 “Apan bisan karon,” miingon si Yahweh, “Balik kanako uban sa bug-os ninyong kasingkasing. Pagpuasa, paghilak, ug pagbangotan.”
Så säger nu Herren: Vänder eder till mig af allt hjerta, med fastande, med gråtande, och med sörjande.
13 Gisia ang inyong mga kasingkasing dili lamang ang inyong mga bisti, ug balik kang Yahweh nga inyong Dios. Kay matinabangon ug maluloy-on siya, dili daling masuko ug puno sa matinud-anong kasabotan, ug buot niya motalikod gikan sa pagpahamtang ug silot.
Rifver edor hjerta, och icke edor kläder, och vänder eder till Herran, edar Gud; ty han är nådelig, barmhertig, tålig, och af stor mildhet, och låter sig snart ångra straffet.
14 Kinsa man ang nasayod? Tingali ug mobalik siya ug magbaton ug kaluoy, ug mobiya nga adunay gibilin nga panalangin, usa ka halad nga trigo ug usa ka halad nga ilimnon alang kang Yahweh nga inyong Dios?
Ho vet, han förbarmar sig ju ännu och efter sitt straff nåde beviser, till spisoffer och drickoffer Herranom edrom Gudi.
15 Patingoga ang budyong sa Zion, pagpahigayon ug balaang puasa, ug pagpatawag alang sa balaang panagtigom.
Blåser med basun i Zion; helger ena fasto; kaller menigheten tillhopa.
16 Tigoma ang katawhan, pagpahigayon ug balaang panagtigom. Tigoma ang mga kadagkoan, tigoma ang kabataan ug ang masuso nga mga bata. Tugoti nga mogawas sa ilang mga lawak ang mga pamanhonon, ug ang mga pangasaw-onon gikan sa ilang mga lawak.
Församler folket, helger församlingena; sammankaller de äldsta, hafver de unga barn och däggobarn tillsammans; brudgummen gånge utu sinom kammar, och bruden utu sitt mak.
17 Tugoti nga maghilak ang mga pari, nga mga sulugoon ni Yahweh, taliwala sa mga balkon ug sa halaran. Tugoti sila nga moingon, “Ipalingkawas ang imong katawhan, Yahweh, ug ayaw tugoti nga tamayon ang imong panulondon, nga biaybiayon sila sa kanasoran. Nganong kinahanglan man sila moingon ngadto sa ubang mga nasod, 'Asa man ang ilang Dios?'”
Låter Presterna, Herrans tjenare, gråta emellan förhuset och altaret, och säga: Herre, skona dino folke, och låt icke din arfvedel till skam varda, så att Hedningarna få råda öfver dem; hvi vill du låta säga ibland folken: Hvar är nu deras Gud?
18 Unya nabalaka si Yahweh sa iyang yuta ug nagmaluluy-on sa iyang katawhan.
Så skall då Herren hafva nit om sitt land, och skona sino folke.
19 Mitubag si Yahweh sa iyang katawhan, “Tan-awa, padad-an ko kamo ug trigo, bag-ong bino, ug lana. Matagbaw kamo niini, ug dili ko na gayod tugotan nga maulawan kamo taliwala sa kanasoran.
Och Herren skall svara, och säga till sitt folk: Si, jag skall sända eder korn, must och oljo tillfyllest, så att I skolen deraf nog hafva; och skall icke mer låta eder på skam komma ibland Hedningarna.
20 Pahawaon ko gikan kaninyo ang mga nagasulong nga gikan sa amihanan, ug abogon sila ngadto sa mala ug biniyaang yuta. Moadto sa dagat nga anaa sa sidlakang bahin ang nag-una sa ilang kasundalohan, ug ang naulahi moadto sa dagat nga anaa sa kasadpan. Moalisbo ang baho niini.” Sa pagkatinuod, nagbuhat siya ug dagkong mga butang.
Och skall jaga dem af nordan långt bort ifrån eder, och drifva honom bort uti ett torrt och öde land; nämliga hans ansigte bort emot hafvet österut, och hans ända bort emot yttersta hafvet; han skall ruttna och lukta för sina högfärds skull.
21 Ayaw kahadlok, yuta, pagsadya ug paglipay, kay magbuhat si Yahweh ug dagkong mga butang.
Frukta dig intet, du land, utan gläd dig, och var vid ett godt mod; ty Herren kan ock göra mägtig ting.
22 Ayaw kahadlok, ihalas nga mananap sa kaumahan, kay motubo ang mga sibsibanan diha sa kamingawan, mamunga ang mga kahoy, ug maghatag ug abot niini ang mga kahoy nga igera ug mga paras.
Frukter eder intet, I djur på markene; ty boningarna i öknene skola grönskas, och trän bära sin frukt, och fikonaträn och vinträn skola väl bära.
23 Pagsadya, katawhan sa Zion, ug paglipay diha kang Yahweh nga inyong Dios. Kay hatagan niya kamo ug ulan sa tinglagas sa tukmang panahon ug magpaulan alang kaninyo, ang ulan sa tinglagas ug ang ulan sa tingpamulak sama kaniadto.
Och I Zions barn, fröjder eder, och varer glade i Herranom, edrom Gud, den eder nådeligit regn gifver, och sänder eder neder morgonregn och aftonregn, såsom tillförene;
24 Mapuno ug trigo ang mga giokanan, ug mag-awas ang bag-ong bino ug lana sa dagkong mga banga.
Att ladorna varda fulla med korn, och presserna öfverflödighet af must och oljo hafva skola.
25 “Ibalik ko kaninyo ang katuigan nga daghan ug abot diin gikaon sa panon sa mga dulon—ang labihan kadaghang dulon, ang modaot ug nagalaglag nga dulon— ang akong kusgan nga kasundalohan nga gipadala nako diha kaninyo.
Och jag skall gifva eder de åren igen, som gräshoppor, flogmatkar, lus och gräsmatkar, som min stora här voro, den jag ibland eder sände, uppätit hafva;
26 Mokaon kamo ug daghan ug mangabusog, ug modayeg sa ngalan ni Yahweh nga inyong Dios, nga nagbuhat ug kahibulongan diha kaninyo, ug dili ko na gayod pakaulawan ang akong katawhan.
Att I skolen hafva nog till att äta, och prisa Herrans edars Guds Namn, den ibland eder under gjort hafver; och mitt folk skall icke mer till skam varda.
27 Masayod kamo nga anaa ako sa Israel, ug ako si Yahweh nga inyong Dios, ug wala nay lain pa, ug dili ko na gayod pakaulawan ang akong katawhan.
Och I skolen förnimma, att jag är midt ibland Israel, och att jag är Herren, edar Gud, och ingen mer; och mitt folk skall icke mer till skam varda.
28 Ug unya mahitabo nga ibubo ko ang akong Espiritu sa tanang katawhan, ug managna ang inyong mga anak nga lalaki ug babaye. Magdamgo ang inyong hamtong nga kalalakin-an, ug makakita ug mga panan-awon ang inyong batan-ong kalalakin-an.
Och derefter skall jag utgjuta min Anda öfver allt kött, och edra söner och döttrar skola prophetera; edre äldste skola hafva drömmar, och edre ynglingar skola se syner.
29 Sa mga sulugoon nga mga lalaki ug babaye usab, ibubo ko ang akong Espiritu niadtong mga adlawa.
Och vill jag på den tiden utgjuta min Anda, både öfver tjenare och tjenarinnor;
30 Ipakita ko ang mga katingalahang butang diha sa kalangitan ug sa kalibotan, dugo, kalayo, ug mga haligi nga aso.
Och skall gifva undertecken i himmelen och på jordene, nämliga blod, eld och rökdamb.
31 Mongitngit ang adlaw ug daw mahimong dugo ang bulan, sa dili pa moabot ang bantogan ug makalilisang nga adlaw ni Yahweh.
Solen skall förvandlad varda uti mörker, och månen uti blod, förr än den store och förskräckelige Herrans dag kommer.
32 Unya maluwas ang tanan nga motawag sa ngalan ni Yahweh. Kay maanaa didto sa Bukid sa Zion ug sa Jerusalem kadtong nakaikyas, sumala sa gisulti ni Yahweh, ug uban sa mga naluwas, kadtong gitawag ni Yahweh.
Och det skall ske: Ho som helst Herrans Namn åkallandes varder, han skall frälst varda; ty på Zions berg och i Jerusalem skall en salighet vara, såsom Herren sagt hafver, och när de andra qvarblefna, de Herren kallandes varder.
