Jeremias 14

1 Mao kini ang pulong ni Yahweh nga miabot kang Jeremias mahitungod sa hulaw,

Detta är det ord, som Herren till Jeremia sade, om den dyra tiden:

2 “Pasagdi nga magbangotan si Juda; pasagdi nga mangatumba ang iyang mga ganghaan. Magsubo sila tungod sa yuta; mopatigbabaw gayod ang ilang paghilak alang sa Jerusalem.

Juda ligger jämmerliga, hans portar stå i en ömkelig måtto; det står klageliga till i landena, och i Jerusalem är ett stort rop.

3 Nagpasag-ob ug tubig ang mga agalon ngadto sa ilang mga sulugoon. Sa pag-adto nila sa mga atabay wala silay nakita nga tubig. Mibalik sila nga walay dala; gitabonan nila ang ilang mga ulo sa hilabihang kaulaw.

De store sända de små efter vatten; men då de komma till brunnen, så finna de intet vatten, och bära sina käril tom hem igen; de gå sorgse och bedröfvade, och omsvepa sin hufvud;

4 Tungod niini nangliki ang mga yuta, tungod kay walay ulan nga niabot sa yuta. Naulaw ang magdadaro nga mga lalaki busa gitabonan nila ang ilang mga ulo.

Derföre, att jorden refnar, efter intet regnar på jordena; åkermännerna, gå sorgse, och omsvepa sin hufvud.

5 Kay bisan paman ang bayeng binaw mibiya sa iyang anak sa kaumahan, kay wala nay sagbot.

Ty ock hinderna, som på markena kalfva, öfvergifva sina kalfvar, efter intet gräs växer.

6 Nagtindog ang mga ihalas nga mga asno ngadto sa hawan nga kapatagan ug naghalhal sila sama sa ihalas nga mga iro. Nangahalap na ang ilang mga mata, tungod kay wala na silay masibsib.

Vildåsnarna stå på bergen, och lukta efter vädret, lika som drakar, och försmäkta, efter ingen ört växer.

7 Bisan pa kung mosaksi ang among mga sala batok kanamo, Yahweh, lihok alang sa kaayohan sa imong ngalan. Tungod kay nagkadaghan ang walay pagtuo namong mga binuhatan; nakasala kami batok kanimo.

Ack! Herre, våra missgerningar hafva det ju förtjent; men hjelp dock för ditt Namns skull; ty vår ohörighet är stor, der vi emot dig med syndat hafve.

8 Ang paglaom sa Israel, siya nga maoy moluwas kaniya panahon sa kalisdanan, nganong mahisama ka man sa usa ka dumuduong sa yuta, sama sa langyaw nga naglatagaw ug nagpabilin lamang sa usa kagabii?

Du äst Israels tröst, och hans nödhjelpare; hvi skickar du dig, lika som du vore främmande i landena, och såsom en gäst, den icke mer än ena natt derinne ligger?

9 Nganong nahisama ka man sa tawong nalibog, sama sa manggugubat nga wala nakahimo pagluwas kang bisan kinsa? Tungod kay anaa ka sa among taliwala, Yahweh! Ang imong ngalan gimantala nganhi kanamo. Ayaw kami biyai.

Hvi hafver du dig såsom en hjelte, som förtviflad är; och som en kämpe, den intet hjelpa kan? Du äst ju dock ibland oss, Herre, och vi nämnes efter ditt Namn; öfvergif oss icke.

10 Miingon si Yahweh niini sa iyang katawhan: “Tungod kay ganahan silang maglatagaw, wala gayod nila gihikaw ang ilang mga tiil sa paghimo niini.” Wala gayod nahimuot si Yahweh kanila. Karon iyang hinumdoman ang ilang pagkadaotan ug silotan ang ilang mga sala.

Så säger Herren om detta folket: De löpa gerna hit och dit, och blifva icke gerna hemma; derföre hafver Herren ingen vilja till dem; utan han tänker nu uppå deras missgerningar, och vill hemsöka deras synder.

11 Miingon si Yahweh kanako, “Ayaw pag-ampo alang sa kaayohan niining mga tawhana.

Och Herren sade till mig: Du skall intet bedja för detta folk om nåde.

12 Tungod kay kung magpuasa sila, dili ko gayod dunggon ang ilang mga pagdangoyngoy, ug kung mohalad sila ug mga halad nga sinunog ug mga halad nga pagkaon, dili ako mahimuot niini. Tungod kay ako silang tapuson pinaagi sa espada, kagutom, ug hampak.”

Ty om de än fastade, så vill jag dock intet höra deras bön; och om de än hade bränneoffer och spisoffer fram, så behaga de mig dock intet; utan jag vill göra en ända uppå dem med svärd, hunger och pestilentie.

13 Unya miingon ako, “O, Ginoo nga Yahweh! Tan-awa! Miingon ang mga propeta ngadto sa mga katawhan, 'Dili ninyo makita ang espada; wala gayoy kagutom alang kaninyo, tungod kay ihatag ko kaninyo ang tinuod nga kasigurohan niining dapita.'''

Då sade jag: Ack Herre Herre! Si, Propheterna säga dem: I skolen intet svärd se, och ingen dyr tid få när eder; men jag skall gifva eder en god frid i detta rummet.

14 Miingon si Yahweh kanako, “Nanagna ang mga propeta ug mga bakak pinaagi sa akong ngalan. Wala ko sila gipadala, ni mihatag kanila ug bisan unsang sugo o nakig-sulti man lang kanila. Apan ang ilang gipanagna diha kaninyo mao ang malimbongon nga mga panan-awon nga walay kapuslanan, ug malimbongon nga pagpanagna nga naggikan sa ilang mga hunahuna.”

Och Herren sade till mig: Propheterna, spå lögn i mitt Namn; jag hafver intet sändt dem, och intet befallt dem, och intet talat med dem; de predika eder falska syner, spådom, afguderi, och sins hjertans bedrägeri.

15 Busa miingon si Yahweh niini, “Mahitungod sa mga propeta nga nanagna pinaagi sa akong ngalan apan wala nako gipadala—kadtong miingon nga wala na gayoy espada o kagutom niining dapita: Mangamatay gayod kining mga propetaha pinaagi sa espada ug kagutom.

Derföre säger Herren om de Propheter, som i mitt Namn prophetera, ändock jag dem intet sändt hafver, och de likväl predika, att intet svärd eller dyr tid skall komma i detta land: Sådana Propheter skola dö genom svärd och hunger.

16 Unya ilabay kadtong mga tawo nga ilang gitagnaan ngadto sa kadalanan sa Jerusalem tungod sa kagutom ug espada, tungod kay wala na gayoy bisan usa nga molubong kanila—sila, ilang mga asawa, ilang mga anak nga lalaki, o ang ilang mga anak nga babaye— tungod kay ibubo ko ngadto kanila ang ilang pagkadaotan.

Och folket, hvilko de prophetera, skola af svärd och hunger ligga här och der på gatomen i Jerusalem, att ingen skall begrafva dem; sammalunda ock deras hustrur, söner och döttrar; och jag skall gjuta deras ondsko uppå dem.

17 Isulti kini nga pulong ngadto kanila, 'Pasagdi nga magdagayday ang mga luha sa akong mga mata, adlaw ug gabii. Ayaw kini tugoti nga mohunong, tungod kay adunay dako nga pagkapukan sa putli nga mga anak nga babaye sa akong katawhan—usa ka dako ug dili matambalan nga samad.

Och du skall säga till dem detta ordet: Min ögon flyta med tårar dag och natt, och vända intet åter; ty jungfrun, mins folks dotter, är grufveliga plågad, och jämmerliga slagen.

18 Kung moadto ako sa kaumahan, adunay usa nga mamatay pinaagi sa espada! Kung moadto ako sa siyudad, adunay mga sakit tungod sa kagutom. Naglatagaw sa yuta ang propeta ug ang pari, ug wala sila nasayod niini.'''

Går jag ut på markena, si, så ligga der de slagne med svärd; kommer jag in uti staden, så ligga der de försmäktade af hunger; ty ock Propheterna och Presterna måste bortdraga uti ett land, det de intet känna.

19 Gisalikway mo na ba sa hingpit ang Juda? Nagdumot kaba sa Zion? Nganong gisakit mo man kami kung wala na gayod kami kaayohan? Naglaom kami ug kalinaw, apan wala gayoy maayo— ug panahon sa kaayohan, apan tan-awa, ang kahadlok lamang ang anaa.

Hafver du då förkastat Juda? Eller hafver din själ en vämjelse till Zion? Hvi hafver du så slagit oss, att oss ingen hela kan? Vi hoppades, att det skulle frid varda, men här kommer intet godt; vi hoppades, att vi skulle helade varda, och si, här är nu mera vedermöda.

20 Among angkonon, Yahweh, ang among mga sala, ang sala sa among mga katigulangan, tungod kay nakasala gayod kami batok kanimo.

Herre, vi kännom vårt ogudaktiga väsende, och våra fäders missgerningar; ty vi hafve syndat emot dig.

21 Ayaw kami isalikway! Alang sa imong ngalan, ayaw himoa nga maulawan ang imong mahimayaong trono. Hinumdomi ug ayaw putla ang imong kasabotan uban kanamo.

Men, för ditt Namns skull, låt oss icke skämde varda; låt dine härlighets säte icke begabbadt varda; kom dock ihåg, och låt icke ditt förbund med oss återvända.

22 Aduna bay mga diosdios nga makahimo sa kalangitan nga mohatag ug ulan ngadto sa kanasoran? Dili ba ikaw lang man, Yahweh nga among Dios, ang makabuhat niini? Naglaom kami kanimo, tungod kay ikaw ang nagbuhat niining tanan.

Det är dock ingen ibland Hedningarnas afgudar, som regn gifva kan; himmelen kan ock icke regna. Du äst ju Herren vår Gud, uppå hvilken vi hoppas; ty du kan alltsammans detta göra.