< Isaias 55 >
1 “Duol, kamong tanan nga giuhaw, duol kamo sa tubig, ug kamo nga walay mga salapi, duol, palit ug kaon! Duol, palit kamo ug bino ug gatas nga walay salapi ug walay kantidad.
Nu väl, alle I, som törstige ären, kommer hit till vatten; och I som icke penningar hafven, kommer hit, köper och äter; kommer hit, och köper utan penningar och för intet, både vin och mjölk.
2 Nganong gastohon man ninyo ang plata sa dili tinapay, ug nganong maghago man kamo sa dili makatagbaw? Paminaw gayod kanako ug kaona kung unsa ang maayo, ug kalipay sa inyong kaugalingong katambok.
Hvi läggen I ut penningar, der intet bröd är; och edart arbete, deraf I intet mätte varden? Hörer mig, och äter det godt är, så skall edor själ fet varda, i vällust.
3 Paminaw ug duol kanako! Paminaw, aron mabuhi kamo! Maghimo ako ug walay kataposang kasabotan tali kaninyo: ang akong kasaligan, ang matinud-anon nga gugmang gisaad kang David.
Böjer edor öron hit, och kommer till mig; hörer, så får edor själ lefva; ty jag vill göra med eder ett evigt förbund, nämliga Davids vissa nåder.
4 Tan-awa, gibutang ko siya ingon nga saksi sa kanasoran, ingon nga pangulo ug komandante sa katawhan.
Si, jag hafver satt honom till ett vittne i folkena, till en Första och lärare för folken.
5 Tan-awa, tawgon ninyo ang kanasoran nga wala ninyo mailhi; ug modangop kaninyo ang kanasoran nga wala makaila kaninyo tungod kang Yahweh nga inyong Dios, ang Balaan sa Israel, nga maoy nahimaya kaninyo.”
Si, du skall kalla Hedningar, de du intet känner; och Hedningar, som intet känna dig, skola löpa till dig, för Herrans dins Guds skull, dens Heligas i Israel, den dig prisar.
6 Pangitaa si Yahweh samtang mahikaplagan pa siya; sangpita siya samtang anaa pa siya sa duol.
Söker Herran, medan man kan finna honom; åkaller honom, medan han när är,
7 Pabiyaa ang daotan sa iyang agianan, ug ang tawo nga makasasala sa iyang hunahuna. Pabalika siya kang Yahweh, ug maluoy siya kaniya, ug sa atong Dios, nga madagayaong mopasaylo kaniya.
Den ogudaktige öfvergifve sin väg, och syndaren sina tankar; och omvände sig till Herran, så förbarmar han sig öfver honom; och till vår Gud, ty när honom är mycken förlåtelse.
8 “Kay ang akong hunahuna dili inyong hunahuna, ni ang inyong pamaagi sa akong pamaagi —mao kini ang gipahayag ni Yahweh—
Ty mine tankar äro icke edre tankar, och edre vägar äro icke mine vägar, säger Herren;
9 kay ingon nga ang kalangitan habog kay sa kalibotan, busa ang akong pamaagi mas labaw sa inyong mga pamaagi, ug ang akong hunahuna kay sa inyong hunahuna.
Utan så mycket himmelen är högre än jorden, så äro ock mine vägar högre än edre vägar, och mine tankar är edre tankar.
10 Kay ingon nga ang ulan ug niyebe mangahulog gikan sa langit ug dili na kini mobalik hinuon mopatubig kini sa yuta ug makapatubo ug makapaturok ug makahatag kini ug binhi ngadto sa mag-uuma nga maoy nagpugas ug makahatag sa tinapay ngadto sa mga mokaon,
Ty lika som regnet och snön faller af himmelen, och kommer icke åter dit igen, utan fuktar jordena, och gör henne fruktsamma och bärande, så att hon gifver säd till att så, och bröd till att äta;
11 busa sama usab sa akong pulong nga migula sa akong baba: dili kini mobalik kanako nga walay kapuslanan, apan matuman ang akong gitinguha, ug magmalamposon kini diin ko kini gipadala.
Alltså skall ock ordet vara, som utaf minom mun går. Det skall icke återkomma till mig fåfängt; utan göra det mig täckes, och det skall framgång hafva uti thy jag utsänder det.
12 Kay mogula kamong malipayon ug giyahan nga malinawon; mosinggit sa tumang kalipay ang kabukiran ug ang kabungtoran sa inyong atubangan, ug ang tanang kakahoyan sa kaumahan mopakpak sa ilang mga kamot.
Ty I skolen utgå i glädje, och i frid ledsagade varda; berg och högar skola fröjdas för eder med glädje, och all trä på markene klappa med händerna;
13 Imbis ang mga sampinit, motubo ang sipres; ug imbis nga briyer, motubo ang kahoy nga mirto, ug alang kini kang Yahweh, kay ang iyang ngalan, ingon nga timaan sa walay kataposan nga dili gayod mawagtang.”
Furu skall uppväxa för törne, och myrten för törnebuskar; och Herranom skall vara ett Namn och ett evigt tecken, det icke skall utrotadt varda.