Mga Buhat 21
1 Sa dihang mibulag kami gikan kanila ug milawig, miadto kami padulong sa siyudad sa Cos, ug sa sunod nga adlaw sa siyudad sa Rodas, ug gikan didto padulong sa siyudad sa Patara.
Sedan vi hade skilts ifrån dem, lade vi ut och foro raka vägen till Kos och kommo dagen därefter till Rodus och därifrån till Patara.
2 Sa dihang among nakaplagan ang usa ka sakayan nga motabok sa Feonicia, misakay kami ug milawig.
Där funno vi ett skepp som skulle fara över till Fenicien; på det gingo vi ombord och lade ut.
3 Sa dihang amo nang nalantawan ang isla sa Cyprus, mibiya kami ug miliko sa wala, ug milawig ngadto sa Siria, ug midunggo sa siyudad sa Tiro, tungod kay atua didto ang sakayan nga nagpanaog sa mga butang.
Och när vi hade fått Cypern i sikte, lämnade vi denna ö på vänster hand och seglade till Syrien och landade vid Tyrus; ty där skulle skeppet lossa sin last.
4 Human among nakaplagan ang mga disipulo, nagpabilin kami didto sulod sa pito ka adlaw. Ang mga disipulo nag-ingon kang Pablo pinaagi sa Espiritu nga dili gayod siya motunob sa Jerusalem.
Och vi uppsökte där lärjungarna och stannade hos dem i sju dagar. Dessa sade nu genom Andens tillskyndelse till Paulus att han icke borde begiva sig till Jerusalem.
5 Sa dihang milabay ang mga adlaw, kami mibiya ug nagpadayon sa among panaw. Silang tanan, kauban ang ilang mga asawa ug mga anak, nag-uban kanamo sa among dalan hangtod nakagawas kami sa siyudad. Dayon nangluhod kami sa baybayon, nag-ampo, ug nagsultihanay kami sa panamilit sa matag usa.
Men när vi hade stannat där de dagarna ut, bröto vi upp därifrån och gåvo oss i väg, ledsagade av dem alla, med hustrur och barn, ända utom staden. Och på stranden föllo vi ned på våra knän och bådo
6 Misakay kami sa sakayan, samtang sila mibalik pag-usab sa ilang panimalay.
och togo sedan avsked av varandra. Därefter stego vi ombord på skeppet, och de andra vände tillbaka hem igen.
7 Sa dihang nahuman na kami sa paglawig gikan sa Tiro, nahiabot kami sa Ptolemais. Didto nag-abi-abi kami sa mga kaigsoonan ug nagpabilin kami uban kanila sulod sa usa ka adlaw.
Från Tyrus kommo vi till Ptolemais, och därmed avslutade vi sjöresan. Och vi hälsade på hos bröderna där och stannade hos dem en dag.
8 Pakasunond adlaw mibiya kami ug miadto sa Cesarea. Misulod kami sa balay ni Filipe, ang tigsangyaw sa ebanghelyo, nga usa sa pito, ug nagpabilin kami uban kaniya.
Men följande dag begåvo vi oss därifrån och kommo till Cesarea. Där togo vi in hos evangelisten Filippus, en av de sju, och stannade kvar hos honom.
9 Karon kining tawhana adunay upat ka anak nga babayeng ulay nga mananagna.
Denne hade fyra ogifta döttrar, som ägde profetisk gåva.
10 Sa nagpabilin kami didto sa pipila ka mga adlaw, miabot ang usa ka propeta nga gikan sa Judea nga ginganlan ug Agabus.
Under den tid av flera dagar, som vi stannade där, kom en profet, vid namn Agabus, dit ned från Judeen.
11 Miduol siya kanamo ug gikuha ang bakos ni Pablo. Niining tungora iyang gihiktan ang iyang kaugalingon nga tiil ug mga kamot ug nag-ingon, “Miingon, ang Balaang Espiritu, 'Busa sama niini ang paggapos sa mga Judio sa Jerusalem ang tawo nga nakapanag-iya niining bakos, ug ila siyang itugyan sa mga kamot sa mga Gentil.”
När denne hade kommit till oss, tog han Paulus' bälte och band därmed sina händer och fötter och sade: "Så säger den helige Ande: 'Den man som detta bälte tillhör, honom skola judarna så binda i Jerusalem, och sedan skola de överlämna honom i hedningarnas händer.'"
12 Sa dihang among nadunggan kining mga butanga, kami ug ang mga tawo nga nagpuyo nianang dapita nagpakiluoy kang Pablo nga dili moadto tungas sa Jerusalem.
När vi hörde detta, bådo såväl vi själva som bröderna i staden honom att han icke skulle begiva sig upp till Jerusalem.
13 Unya si Pablo mitubag, “Unsa man ang inyong gibuhat, nagpahilak ug nagpasakit sa akong kasingkasing? Kay ako andam, dili lamang magpagapos, kondili mamatay usab sa Jerusalem alang sa ngalan sa Ginoong Jesus.”
Men då svarade Paulus: "Varför gråten I så och sargen mitt hjärta? Jag är ju redo icke allenast att låta mig bindas, utan ock att dö i Jerusalem, för Herren Jesu namns skull."
14 Sanglit si Pablo dili buot nga madani, miundang na kami sa pagsulay ug miingon, “Hinaot nga ang pagbuot sa Ginoo ang matuman.”
Då han alltså icke lät övertala sig, gåvo vi oss till freds och sade: "Ske Herrens vilja."
15 Human niining mga adlawa, among gipanguha ang among mga gamit ug mitungas sa Jerusalem.
Efter de dagarnas förlopp gjorde vi oss i ordning och begåvo oss upp till Jerusalem.
16 Didto adunay lain usab ang mikuyog kanamo nga pipila sa mga disipulo gikan sa Cesarea. Gikuyog nila ang usa ka tawo nga ginganlan Mnason, ang usa ka tawo nga gikan sa Cyprus, nga disipulo kaniadto, kung diin kami magpuyo.
Från Cesarea följde också några av lärjungarna med oss, och dessa förde oss till en viss Mnason från Cypern, en gammal lärjunge, som vi skulle gästa hos.
17 Sa dihang naabot na kami sa Jerusalem, ang mga kaigsoonan nag-abiabi kanamo nga malipayon.
Och när vi kommo till Jerusalem, togo bröderna emot oss med glädje.
18 Pagkasunod nga adlaw si Pablo mikuyog kanamo ngadto kang Santiago, ug ang tanang mga kadagkoan anaa usab didto.
Dagen därefter gick Paulus med oss andra till Jakob; dit kommo ock alla de äldste.
19 Sa pagtimbaya niya kanila, iyang gisugilon sa matag-usa ang mga butang nga nabuhat sa Dios ngadto sa mga Gentil pinaagi sa iyang pagpamuhat.
Och sedan han hade hälsat dem förtäljde han för dem alltsammans, det ena med det andra, som Gud genom hans arbete hade gjort bland hedningarna.
20 Sa dihang nadunggan nila kini, ilang gidayeg ang Dios, ug miingon sila kaniya, “Tan-awa, igsoon, pila ka libo ang nagtuo taliwala sa mga Judio. Silang tanan naningkamot sa pagtipig sa balaod.
När de hörde detta, prisade de Gud. Och de sade till honom: "Du ser, käre broder, huru många tusen judar det är som hava kommit till tro, och alla nitälska de för lagen.
21 Nagsugilon sila mahitungod kanimo, nga imong gitudloan ang tanang mga Judio nga nagpuyo uban sa mga Gentil nga ilang isalikway si Moises, ug imong gisuginlan sila nga dili tulion ang ilang mga anak, ug dili musunod sa karaang mga tulomanon.
Nu har det blivit dem sagt om dig, att du lär alla judar som bo spridda bland hedningarna att avfalla från Moses, i det du säger att de icke behöva omskära sina barn, ej heller i övrigt vandra efter vad stadgat är.
22 Unsay angay namong buhaton? Makadungog gayod sila nga moanhi ka.
Vad är då att göra? Helt visst skall man få höra att du har kommit hit.
23 Busa buhata kung unsa ang among isulti kanimo karon: aduna kami upat ka lalaki nga naghimo ug pakigsaad.
Gör därför såsom vi nu vilja säga dig. Vi hava här fyra män som hava bundit sig genom ett löfte.
24 Dad-a kining mga tawhana ug magpaputli sa imong kaugalingon uban kanila, ug bayari ang ilang panginahanglan alang kanila, aron makagisan nila ang ilang mga ulo. Busa ang tanan masayod nga ang mga butang nga giingon nila bahin kanimo dili gayod tinuod. Masayran usab nila nagkinabuhi ka uban kanamo nga nagtipig sa balaod.
Tag med dig dessa, och låt helga dig tillsammans med dem, och åtag dig omkostnaderna för dem, så att de kunna låta raka sina huvuden. Då skola alla förstå att intet av allt det som har blivit dem sagt om dig äger någon grund, utan att också du vandrar efter lagen och håller den.
25 Apan mahitungod sa mga Gentil nga adunay pagtuo, nagsulat na kami ug naghatag sa mga pahimangno nga kinahanglan kanunay silang magbantay sa ilang mga kaugalingon gikan sa mga butang nga gihalad sa mga diosdios, gikan sa dugo, gikan sa unsang mga tinuok, ug gikan sa malaw-ay nga pakighilawas.
Vad åter angår de hedningar som hava kommit till tro, så hava vi här beslutit och jämväl skrivit till dem, att de böra taga sig till vara för kött från avgudaoffer och för blod och för köttet av förkvävda djur och för otukt."
26 Pagkasunod adlaw gidala ni Pablo ang mga tawo, aron sa paghinlo sa iyang kaugalingon uban kanila nga moadto didto sa templo, aron sa pagpahibalo sa gidugayon sa mga adlaw sa paghinlo, hangtod nga ang halad mahalad sa matag usa kanila.
Så tog då Paulus männen med sig och lät följande dag helga sig tillsammans med dem; sedan gick han in i helgedomen och gav till känna när den tid skulle gå till ända, för vilken de hade låtit helga sig, den tid före vars utgång offer skulle frambäras för var och en särskild av dem.
27 Sa dihang ang pito ka adlaw hapit na mahuman, ang pipila ka mga Judio nga gikan sa Asya nakakita kang Pablo didto sa templo, ug naghulhog sa panon sa mga tawo, ug nagdakop kaniya.
När de sju dagarna nästan voro ute, fingo judarna från provinsen Asien se honom i helgedomen och uppviglade då allt folket. Och de grepo honom
28 Naninggit sila, “Katawhan sa Israel, tabangi kami. Mao kining tawhana ang nagtudlo sa tanang mga tawo bisan asa sa mga butang nga sukwahi sa katawhan, sa balaod, ug niining dapita. Tuod man, gidala usab niya ang mga Griyego didto sa templo ug naghugaw sa balaang dapit.”
och ropade: "I män av Israel, kommen till hjälp! Här är den man som allestädes lär alla sådant som är emot vårt folk och emot lagen och emot denna plats. Därtill har han nu ock fört greker in i helgedomen och oskärat denna heliga plats."
29 Kay sa miagi nakita nila si Trofimo nga taga Efeso nga kuyog kaniya sa siyudad, ug naghunahuna sila nga gidala siya ni Pablo didto sa Templo.
De hade nämligen förut sett efesiern Trofimus i staden tillsammans med honom och menade att Paulus hade fört denne in i helgedomen.
30 Ang tanan sa siyudad gihulhogan, ug midagan dugok ang katawhan ug gigunitan nila si Pablo. Giguyod nila siya pagawas sa templo, ug gisirad-an dayon ang mga pultahan.
Och hela staden kom i rörelse, och folket skockade sig tillsammans. Och då de nu hade gripit Paulus, släpade de honom ut ur helgedomen, varefter portarna genast stängdes igen.
31 Nga daw patyon na nila siya, ang balita miabot didto sa pangulong kapitan sa guwardya nga ang tibuok Jerusalem nasamok.
Men just som de stodo färdiga att dräpa honom, anmäldes det hos översten för den romerska vakten att hela Jerusalem var i uppror.
32 Nianang tungora gidala niya ang mga kasundalohan ug ang mga kapitan ug midagan padulong lugsong sa panon sa katawhan. Sa pagkakita sa mga tawo sa pangulo sa kapitan ug mga kasundalon, miundang sila sa paglatigo kang Pablo.
Denne tog då strax med sig krigsmän och hövitsmän och skyndade ned till dem. Och när de fingo se översten och krigsmännen, upphörde de att slå Paulus
33 Unya ang pangulo sa kapitan miduol ug gigunitan si Pablo, ug nagmando kaniya nga gaposon siya sa duha ka kadena. Nangutana siya kung kinsa siya ug unsay iyang nabuhat.
Översten gick då fram och tog honom i förvar och bjöd att man skulle fängsla honom med två kedjor. Och han frågade vem han var och vad han hade gjort.
34 Kadaghanan sa panon sa katawhan nagsinggit sa lahi nga tubag ug ingon man usab ang uban. Sanglit ang kapitan dili gayod makasulti bisan unsa tungod sa kasaba, nagmando siya nga dad-on si Pablo sa kuta.
Men bland folket ropade den ene så, den andre så. Då han alltså för larmets skull icke kunde få något säkert besked, bjöd han att man skulle föra honom till kasernen.
35 Sa dihang miabot sila sa mga hagdanan, gialsa siya sa mga sundalo tungod sa pagpasakit sa panon sa katawhan.
Och när han kom fram till trappan, trängde folket så våldsamt på, att han måste bäras av krigsmännen,
36 Kay ang panon sa katawhan nagsunod kanila ug kanunay nagsinggit, “Ipalayo siya kanamo!”
ty folkhopen följde efter och skriade: "Bort med honom!"
37 Sa hapit na si Pablo dad-on didto sa kuta, miingon siya sa pangulo sa kapitan, “Mahimo ba ako makigsulti kanimo?” Ang kapitan miingon, “Makasulti ka Griyego?
Då nu Paulus skulle föras in i kasernen, sade han till översten: "Tillstädjes det mig att säga något till dig?" Han svarade: "Kan du tala grekiska?
38 Dili ba ikaw Ehiptohanon, nga nangulo kaniadto sa mga nagsupak ug nagdala sa 4, 000 ka mga nagmasinupakon didto sa kamingawan?”
Är du då icke den egyptier som för en tid sedan ställde till 'dolkmännens' uppror, de fyra tusens, och förde dem ut i öknen?"
39 Si Pablo miingon, “Ako usa ka Judio, gikan sa siyudad sa Tarso sa Cilicia. Usa ako ka lumolupyo sa mahinungdanon nga siyudad. Manghangyo ako kanimo, tugoti ako sa pagsulti sa katawhan.”
Då svarade Paulus: "Nej, jag är en judisk man från Tarsus, medborgare alltså i en betydande stad i Cilicien. Men jag beder dig, tillstäd mig att tala till folket."
40 Sa dihang ang kapitan naghatag kaniya sa pagtugot, si Pablo mitindog sa hagdanan ug nagsinyas sa iyang kamot ngadto sa mga tawo. Sa dihang anaa nay dakong kahilom, nagsulti siya sa Hebreo. Siya miingon,
Och han tillstadde honom det. Då gav Paulus från trappan, där han stod, med handen ett tecken åt folket. Och sedan där hade blivit helt tyst, talade han till dem på hebreiska och sade:
