2 Samuel 15
1 Nahitabo kini human nga si Absalom nangandam ug karwahe ug mga kabayo alang sa iyang kaugalingon, uban sa 50 ka mga lalaki nga modagan una kaniya.
En tid härefter skaffade Absalom sig vagn och hästar, därtill ock femtio man som löpte framför honom.
2 Mobangon si Absalom sayo sa buntag ug magtindog kilid sa dalan nga paingon sa ganghaan sa siyudad. Sa dihang may tawo ang adunay kaso ug moadto sa hari alang sa paghukom, tawgon siya ni Absalom ug ingnan, “Asang siyudara ka man gikan?” Unya motubag ang tawo nga, “Ang imong sulugoon gikan sa usa sa mga tribo sa Israel.”
Och Absalom plägade bittida om morgonen ställa sig vid sidan av vägen som ledde till porten, och så ofta någon då var på väg till konungen med en rättssak som han ville hava avdömd, kallade Absalom honom till sig och frågade: »Från vilken stad är du?» När han då svarade: »Din tjänare är från den och den av Israels stammar»,
3 Busa moingon si Absalom kaniya, “Tan-awa, maayo ug husto ang imong kaso, apan walay bisan usa nga gihatagan ug katungod sa hari aron mamati sa imong kaso.”
sade Absalom till honom: »Din sak är visserligen god och rätt, men du har ingen som hör på dig hos konungen.»
4 Midugang pa gayod si Absalom, “Naghandom ako nga mahimo akong maghuhukom sa yuta, aron ang si bisan kinsang tawo nga adunay panagbingkil o kaso makaduol kanako, ug mahatagan ko siya ug hustisya!”
Och Absalom tillade: »Ack om jag bleve satt till domare i landet! Om då var och en som hade någon rätts- och domssak komme till mig, så skulle jag skaffa honom rättvisa.»
5 Busa nahitabo kini sa dihang ang si bisan kinsang tawo moduol kang Absalom aron sa pagpasidungog kaniya, itunol ni Absalom ang iyang kamot ug gakson ug hagkan siya.
Och när någon gick fram för att buga sig för honom, räckte han ut sin hand och fattade i honom och kysste honom.
6 Gibuhat kini ni Absalom sa tanang Israelita nga moduol sa hari alang sa paghukom. Busa gikawat ni Absalom ang kasingkasing sa katawhan sa Israel.
På detta sätt gjorde Absalom med alla israeliter som kommo för att få någon sak avdömd hos konungen. Så förledde Absalom Israels män.
7 Miabot ang panahon sa kataposan sa ikaupat nga tuig, miingon si Absalom sa hari, “Palihog tugoti ako sa pag-adto ug pagbayad saad nga akong gihimo ngadto kang Yahweh didto sa Hebron.
Fyrtio år voro nu förlidna, då Absalom en gång sade till konungen: »Låt mig begiva mig till Hebron för att där infria det löfte som jag har gjort åt HERREN.
8 Kay naghimo ug panaad ang imong sulugoon samtang nagpuyo pa ako sa Gesur didto sa Aram, miingon ako, 'Kung dad-on ako pag-usab ni Yahweh sa Jerusalem, simbahon ko si Yahweh.”
Ty din tjänare gjorde ett löfte, när jag bodde i Gesur i Aram; jag sade: 'Om HERREN låter mig komma tillbaka till Jerusalem, så vill jag hålla en gudstjänst åt HERREN.'»
9 Busa miingon ang hari kaniya, “Lakaw nga malinawon.” Busa mitindog si Absalom ug miadto sa Hebron.
Konungen sade till honom: »Gå i frid.» Då stod han upp och begav sig till Hebron.
10 Apan nagpadala usab si Absalom ug mga tigpaniid sa tibuok katribohan sa Israel, nga nag-ingon, “Sa takna nga madungog ninyo ang lanog sa trumpeta, kinahanglan kamong moingon, 'Si Absalom ang hari sa Hebron.'”
Men Absalom sände ut hemliga budbärare till alla Israels stammar och lät säga: »När I hören basunen ljuda, så sägen: 'Nu har Absalom blivit konung i Hebron.'»
11 Uban kang Absalom ang 200 ka mga tawo nga gikan sa Jerusalem, nga mga dinapit. Miuban sila nga wala masayod sa bisan unsang gilaraw ni Absalom.
Och med Absalom hade följt två hundra män från Jerusalem, som voro inbjudna och följde med i all oskuld, utan att veta om någonting.
12 Samtang naghalad si Absalom sa mga halad, gipakuha niya si Ahitofel gikan sa iyang lungsod sa Gilo. Magtatambag siya ni David. Milig-on ang pundok ni Absalom batok kang David, tungod kay padayon nga nagkadaghan ang mga tawo nga misunod kang Absalom.
Medan Absalom offrade slaktoffren, sände han också och lät hämta giloniten Ahitofel, Davids rådgivare, från hans stad Gilo. Och sammansvärjningen växte i styrka, och i allt större myckenhet gick folket över till Absalom.
13 Usa ka mensahero ang miadto kang David ug miingon: “Ang kasingkasing sa mga tawo sa Israel nagsunod kang Absalom.”
Men en budbärare kom till David och sade: »Israels män hava vänt sina hjärtan till Absalom.»
14 Busa miingon si David sa tanan niyang mga sulugoon nga anaa sa Jerusalem uban kaniya, “Tindog ug mokalagiw kita, o walay bisan usa kanato ang makaikyas gikan kang Absalom. Pangandam kamo aron sa pagbiya dayon, o maapsan kita niya, ug magdala siyag dakong kadaot kanato ug sulongon ang siyudad pinaagi sa sulab sa espada.”
Då sade David till alla sina tjänare, dem som han hade hos sig i Jerusalem: »Upp, låt oss fly, ty ingen annan räddning finnes för oss undan Absalom. Skynden eder åstad, så att han icke med hast kommer över oss och för olycka över oss och slår stadens invånare med svärdsegg.»
15 Ang mga sulugoon sa hari miingon, “Tan-awa, andam ang imong mga sulugoon sa pagbuhat sa bisan unsang ipabuhat sa hari.”
Konungens tjänare svarade konungen: »Till allt vad min herre konungen behagar äro dina tjänare redo.
16 Mibiya ang hari ug miuban kaniya ang iyang tibuok pamilya, apan gibilin sa hari ang napulo ka mga babaye, nga iyang mga puyopuyo, aron sa pag-atiman sa palasyo.
Då drog konungen ut, och allt hans husfolk följde honom; dock lämnade konungen kvar tio av sina bihustrur för att vakta huset.
17 Human makagawas ang hari ug ang tanang mga tawo nga nagsunod kaniya, mihunong sila sa kataposang balay.
Så drog då konungen ut, och allt folket följde honom; men de stannade vid Bet-Hammerhak.
18 Nagmartsa uban kaniya ang tanan niyang mga kasundalohan, ug nag-una uban kaniya ang tanang Keretihanon, ug ang tanang Peletihanon, ug tanang Gittihanon—600 ka mga tawo ang mikuyog kaniya gikan sa Gat.
Och alla hans tjänare tågade förbi på sidan om honom, så ock alla keretéerna och peletéerna; och alla gatiterna, sex hundra man, som hade följt med honom från Gat, tågade likaledes förbi framför konungen.
19 Unya miingon ang hari kang Itai nga Gittihanon, “Nganong mouban man usab kamo kanamo? Balik ug puyo uban sa hari, tungod kay langyaw ka ug walay puluy-anan. Balik sa imong kaugalingong dapit.
Då sade konungen till gatiten Ittai: »Varför går också du med oss? Vänd om och stanna hos den som nu är konung; du är ju en främling och därtill landsflyktig från ditt hem.
20 Sanglit mibiya ka pa man kagahapon, nganong himoon ko man ikaw nga maglatagaw hangtod sa hangtod uban kanamo? Wala man gani ako masayod kung asa ako moadto. Busa balik ug dalha ang imong isig ka tagilungsod. Hinaot nga ang pagkamatinud-anon ug pagkamaunongon magauban kanimo.”
I går kom du; skulle jag då i dag låta dig irra omkring med oss på var färd, nu då jag själv går jag vet icke vart? Vänd tillbaka och för dina bröder tillbaka med dig; må nåd och trofasthet bevisas eder.»
21 Apan mitubag si Itai sa hari ug miingon, “Ingon nga buhi si Yahweh, ug ingon nga buhi ang akong agalon nga hari, sigurado nga bisan asang dapit moadto ang akong agalong hari, didto usab moadto ang imong sulugoon, bisan pa kung mabuhi o mamatay.”
Men Ittai svarade konungen och sade: »Så sant HERREN lever, och så sant min herre konungen lever: på den plats där min herre konungen är, där vill ock din tjänare vara, det må gälla liv eller död.»
22 Busa miingon si David kang Itai, “Pag-una ug padayon uban kanamo.” Busa milakaw si Itai nga Gittihanon uban sa hari, uban sa tanan niyang mga tawo ug sa tanang pamilya nga mikuyog kaniya.
Då sade David till Ittai: »Kom då och drag med.» Och gatiten Ittai drog med jämte alla sina män och alla kvinnor och barn som han hade med sig.
23 Mihilak ug kusog ang tanang taga-lungsod samtang nanabok sa Walog sa Kidron ang katawhan, ug mitabok usab ang hari. Ang tanang tawo mipanaw sa dalan paingon sa kamingawan.
Och hela landet grät högljutt, när allt folket drog fram. Och då nu konungen gick över bäcken Kidron, gick ock allt folket över och tog vägen åt öknen.
24 Bisan si Sadok uban sa tanang mga Levita, nga nagpas-an sa sudlanan sa kasabotan sa Dios, atua usab didto. Ilang giandam ang sudlanan sa kasabotan sa Dios aron ipakanaog, ug miapil si Abiatar kanila. Ilang gipaabot nga makalabay na ang mga tawo pagawas sa siyudad.
Bland de andra såg man ock Sadok jämte alla leviterna, och de buro med sig Guds förbundsark; men de satte ned Guds ark -- varvid också Ebjatar kom ditupp -- till dess att allt folket hade hunnit draga fram ur staden.
25 Miingon ang hari kang Sadok, “Pas-ana pagbalik ang sudlanan sa kasabotan sa Dios ngadto sa siyudad. Kung makakaplag ako ug kaluoy sa panan-aw ni Yahweh, dalhon niya ako pagbalik nganhi ug ipakita kanako pag-usab ang sudlanan sa kasabotan ug sa dapit diin siya nagpuyo.
Då sade konungen till Sadok: »För Guds ark tillbaka in i staden. Om jag finner nåd för HERRENS ögon, låter han mig komma tillbaka, så att jag åter får se honom och hans boning.
26 Apan kung moingon siya, 'Wala ako mahimuot kanimo,' tan-awa, ania ako, tugoti siya sa pagbuhat nganhi kanako sa bisan unsang maayo sa iyang panan-aw.”
Men om han säger så: 'Jag har icke behag till dig' -- se, då är jag redo; han göre då med mig såsom honom täckes.»
27 Miingon usab ang hari ngadto kang Sadok nga pari, “Dili ba tigpaniid ka man? Balik nga malinawon ngadto sa siyudad, uban sa imong duha ka mga anak nga lalaki, si Ahimaas nga imong anak ug si Jonatan nga anak ni Abiatar.
Och konungen sade till prästen Sadok: »Du är ju siare; vänd tillbaka till staden i frid. Och din son Ahimaas och Ebjatars son Jonatan, båda edra söner, må följa med eder.
28 Tan-awa, maghulat ako didto sa tabokanan sa Araba hangtod nga moabot ang pulong gikan kanimo aron sa pagpahibalo kanako.”
Se, jag vill dröja vid färjställena i öknen, till dess att ett budskap kommer från eder med underrättelser till mig.
29 Busa gidala pagbalik ni Sadok ug Abiatar ang sudlanan sa kasabotan sa Dios ngadto sa Jerusalem, ug nagpabilin sila didto.
Då förde Sadok och Ebjatar Guds ark tillbaka till Jerusalem och stannade där.
30 Apan misubida si David nga nagtiniil ug naghilak paingon sa Bukid sa mga Olibo, ug gitabonan niya ang iyang ulo. Ang matag lalaki sa katawhan nga uban kaniya nagtabon sa iyang ulo, ug nanghilak sila nga nagsubida.
Men David gick gråtande uppför Oljeberget med överhöljt huvud ock bara fötter; och allt folket som följde med honom hade ock höljt över sina huvuden och gingo ditupp under gråt.
31 Adunay usa ka tawo nga miingon kang David, “Si Ahitofel usa sa mga naglaraw uban kang Absalom.” Busa nag-ampo si David, “O Yahweh, palihog himoang binuang ang mga tambag ni Ahitofel.”
Och när man berättade för David att Ahitofel var med bland dem som hade sammansvurit sig med Absalom, sade David: »HERRE, gör Ahitofels råd till dårskap.»
32 Nahitabo kini sa dihang nakaabot na si David sa ibabaw sa dalan, diin kasagarang ginasimba ang Dios, mitagbo kaniya si Husai nga Arkihanon sul-ob ang gising bisti ug adunay yuta sa iyang ulo.
När sedan David hade kommit upp på bergstoppen, där man plägade tillbedja Gud, då kom arkiten Husai emot honom, med sönderriven livklädnad och med jord på sitt huvud.
33 Miingon si David kaniya, “Kung mopanaw ka uban kanako, mahimo ka lamang nga pabug-at kanako.
David sade till honom: »Om du går med mig, så bliver du mig till besvär.
34 Apan kung mobalik ka sa siyudad ug moingon kang Absalom, 'Mahimo mo akong sulugoon, hari, ingon nga sulugoon ako sa imong amahan kaniadto, karon mahimo mo akong sulugoon,' pinaagi niana malibog mo ang tambag ni Ahitofel alang kanako.
Men om du vänder tillbaka till staden och säger till Absalom: 'Din tjänare vill jag vara, o konung; jag har förut varit din faders tjänare, men nu vill jag vara din tjänare', så kan du gagna mig med att göra Ahitofels råd om intet.
35 Ug dili ba uban man nimo didto si Sadok ug si Abiatar nga mga pari? Busa bisan unsa nga imong madungog sa palasyo sa hari, kinahanglan mo kining isulti kang Sadok ug Abiatar nga mga pari.
Där har du ju ock prästerna Sadok och Ebjatar; allt vad du får höra från konungens hus må du meddela prästerna Sadok och Ebjatar.
36 Tan-awa uban kanila ang duha nila ka mga anak nga lalaki, si Ahimaas nga anak ni Sadok, ug si Jonatan nga anak ni Abiatar. Kinahanglan mong ipadala kanako pinaagi sa ilang kamot ang tanan mong madungog.”
De hava ju ock där sina båda söner hos sig: Sadok har Ahimaas, och Ebjatar Jonatan; genom dem kunnen I sända mig bud om allt vad I fån höra.»
37 Busa si Husai, nga higala ni David, miabot sa siyudad samtang miabot si Absalom ug misulod didto sa Jerusalem.
Så gick då Husai, Davids vän, in i staden. Och jämväl Absalom drog in i Jerusalem. Se Vän i Ordförkl.
