Luke 17

1 Yesu hla ni imri koh ma, A lele ndi ba kbu za ni tita iya mbi wa wu sa ahe ni krigin.

Och han sade till sina Lärjungar: Det är omöjeligit, att icke skulle komma förargelser; men ve honom, genom hvilken de komma.

2 Ana bi bana klo tita wu ni toh ma nda kayo nimi nne fi niwa ni tsa iri ni mi imri bi tsitsa yi diba kbu za.

Bättre vore honom, att en qvarnsten hängdes vid hans hals, och vorde kastad i hafvet, än han skulle förarga en af dessa små.

3 Ya kpambi, wa vayi ma lahtre, bwu shishi niwu, nda a kpa nuyime wruhle niwu.

Vakter eder. Om din broder bryter dig emot, så straffa honom, och om han bättrar sig, så förlåt honom det.

4 Nda kpalla niwu inkpu tangban ni vi ri, nda k'ma ye niwu inkpu tangban nda tre, mi brewu, abi du wruhle niwu.

Och om han bryter dig emot sju resor om dagen, och han sju resor om dagen vänder sig om igen till dig, sägandes: Mig ångrar det; så förlåt honom.

5 Bi ninkon ba hla ni tie kon mba, nzu yo suron buu.

Och Apostlarna sade till Herran: Föröka oss trona.

6 Irji hla ndu bi he ni bangaskiya kama wlo mustard, bi iya hla niku kro du rumin chu di tsen nimi nei, A kpa nyime niwu.

Då sade Herren: Om I haden trona såsom ett senapskorn, och saden till detta mulbärsträd: Ryck dig upp, och försätt dig i hafvet; då lydde det eder.

7 A nha nimi mbi, ahe ni vren koh wa ni rho ko krju int'ma rhi rji mi ji ye, ani lla niwu tsima ye ndi ri lah.

Hvilken af eder hafver en tjenare, som går vid plogen, eller vaktar boskap, då han kommer hem af markene, att han säger till honom: Gack straxt, och sitt till bords;

8 Ana hla ni wuna, wa kpe mi ri, ndi khi di tie ndu bar mi ri ndi tso. U me wru ndi tsro na?

Utan säger han icke heldre till honom: Red till nattvarden, och uppskörta dig, och tjena mig medan jag äter och dricker; och sedan ät du och drick.

9 Ana gir ni wer kon du a tie ikpa wawu la una a tie?

Månn han tacka dem samma tjenarenom, att han gjorde som honom budet var? Nej, menar jag.

10 Iwu me naki yi nda u tie kpe wa ba hla niwu, u ya tre, kbi na khai mri koh ..... ma. Kbi tie ikpe wa kbi na tie.

Sammalunda ock I, när I hafven gjort allt det som eder budet är, så säger: Vi äre onyttige tjenare; vi hafve gjort det vi vorom pligtige att göra.

11 A bi fin ri atsi tie ni Wurishelima, abu kusa nei gbu Samariya ni Galili.

Och det begaf sig, då han gick till Jerusalem, for han midt igenom Samarien och Galileen.

12 Wa ari ni gbu ri, ndji wlon bi lilon gben ba izun ni wu. Ba klir gbugbanmu niwu.

Och då han kom uti en by, mötte honom tio spitelske män, de stodo långt ifrå;

13 Ba bwu ba ni fu ba, nda tre, Yesu nikon wo iyi mbu.

Och de upphöjde sina röst, sägande: Jesu Mästar, varkunna dig öfver oss.

14 Wa ato ba, ahla ni bawu, hi ndi tsro tumbi ni Firistoci. Wa ba tsi bi, ba kpa sikpa.

När han dem såg, sade han till dem: Går, och viser eder Presterna. Och hände sig, vid de gingo, vordo de rene.

15 Iri nimi ba wa a to wawu samu sikpa, a kmaye, nda ngyiri ni Ijri ni la ndindima.

Men en af dem, då han såg att han var ren vorden, kom han igen, och prisade Gud med höga röst;

16 A joku ni kbu Yesu, nda ngyiri niwu gbugbome wawu a ndji igbu Samariya.

Och föll på sitt ansigte för hans fötter, tackandes honom; och han var en Samarit.

17 Yesu la bana ndji wlo na wa samu sikpa na, itiya ba bahe ni ntsen?

Då svarade Jesus, och sade: Voro icke tio rene gjorde? Hvar äro då de nio?

18 Ba bari wa ba kmaye nda ngyiri ni Irji, tse ndji tsri yi?

Ingen är funnen, som kom igen till att prisa Gud, utan denne främlingen;

19 A hla niwu, lunde ndi he ni suron ndindime anu sikpa ma.

Och sade till honom: Statt upp, gack, din tro hafver frälst dig.

20 Farisawa ba mye Irji ni ye ni ntan, Yesu hlani bawu ndi Irji ana ye iri iya ndi na.

Och då han frågad vardt af de Phariseer, när Guds rike komma skulle, svarade han dem, och sade: Guds rike kommer icke med utvärtes åthäfvor.

21 Ko ba la yah, ahe iyi koh ahe wamu. Bi ka yah iye Irji ahe aniwu.

Ej heller varder man sägande: Si här, eller, si der äret; ty si, Guds rike är invärtes i eder.

22 A hla ni imri koh ma, i vin tse ye wa bi son toh ivi wa ivren ndji niye, bi na tona.

Och han sade till Lärjungarna: Den tid skall komma, att I skolen begära se en af menniskones Sons dagar, och I skolen icke få sen.

23 Ba hla niwu, yah, ni wamu, yah niwa hi na rju na, na bu ba na.

Och de skola säga till eder: Si här, si der; går icke åstad, och följer icke heller.

24 Ya nda izren ni whri nda kma tsutsa wa ni whri gbagbla shu yi ni gbagblamu, ani he nikiyi ivren ndji ni vin ma.

Ty såsom ljungelden ljungar ofvan af himmelen, och lyser öfver allt det under himmelen är; alltså skall ock menniskones Son vara på sin dag.

25 A ni sha yah gbugbu kri gbugblu bakaba wu.

Men tillförene måste han mycket lida, och förkastas af detta slägtet.

26 A ni he nawa ahe ni nton Nuhu, ani he nakiyi ivi u ivren ndji.

Och såsom det skedde uti Noe tid, så skall det ock ske uti menniskones Sons dagar.

27 Ba nri, ba tso ba grah nde ninu grah har hi tub wa Nuhu anri ni Jirgi imah tubana ayeh, nda wu ba penpeme.

De åto, drucko; män togo hustrur, och qvinnor gåfvos mannom, intill den dagen då Noe gick in i arken; och floden kom, och förgjorde dem alla.

28 A he na kiyi ni tan lutu bata nri, bata tso bata lbe nda lebie bata shu bata meh ba koh.

Sammalunda ock, såsom det skedde uti Loths tid; de åto, drucko, köpte, sålde, planterade, byggde.

29 Ivin wa lutu rju ni Saduma, ba tsra lu kwekwema rji ni shu bawu ba u ahuwu.

Men den dagen, då Loth gick ut af Sodoma, regnade eld och svafvel af himmelen, och förgjorde dem alla.

30 Ani he na kiyi wa ba ton vren ndji.

Efter det sättet varder det ock gåendes på den dagen, när menniskones Son skall uppenbaras.

31 Ni vi khi yi, indji he ni tun khan du ma ngrji da ni vu kpima ni kon na, wa ahi ni rju du na kma ye na.

På den dagen, den som är på taket, och hans boting i huset, han stige icke neder till att taga dem; sammalunda ock, den i markene är, gånge icke tillbaka igen efter det han left hafver.

32 Rhi mre iwa Lutu.

Kommer ihåg Loths hustru.

33 Wa ni son tuma, ani rasa niwu, wa k tuma nu, ani tsira niwu.

Hvilken som far efter att förvara sin själ, han skall mista henne; och den som mister henne, han fordrar henne till lifs.

34 Mi hla niwu, ni chu kiyi ndi ha ni tub blah riri, baba ri nda ton ri.

Jag säger eder: I den natten skola två ligga uti ene säng; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

35 Imba ha ba si kon kpu ba ka ban ri, nda bri rima.

Två skola mala tillhopa; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

36 Ndji lulo bari ba hi ni rju, ba ban ri nda bri ri.

Två skola vara i markene; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

37 Ba mye, ni ntsen Tie koh? A hla bawu iwirji igbokpa ahe, ni kiyi bi ton ugulu.

Då svarade de, och sade till honom: Hvar då, Herre? Sade han till dem: Der som åtelen är, dit församlas ock örnarna.