< যিরমিয়ের বিলাপ 5 >
1 হে সদাপ্রভু, আমাদের প্রতি যা ঘটেছে, তা স্মরণ করো, এদিকে তাকাও, দেখো আমাদের অসম্মান।
Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.
2 আমাদের অধিকার বিজাতীয় লোকদের হাতে, আমাদের ঘরবাড়ি বিদেশিদের দখলে চলে গেছে।
Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.
3 আমরা অনাথ ও পিতৃহীন হয়েছি, আমাদের মায়েরা বিধবা হয়েছে।
Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.
4 পান করার জলটুকুও আমাদের কিনে খেতে হয়; অর্থ দিলে তবেই আমরা জ্বালানির কাঠ পাই।
Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.
5 যারা আমাদের তাড়া করে, তারা আমাদের ঠিক পিছনেই; আমরা শ্রান্ত-ক্লান্ত এবং এতটুকু বিশ্রাম পাই না।
Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.
6 পর্যাপ্ত খাদ্যদ্রব্য পাওয়ার জন্য আমরা মিশর ও আসিরিয়ার কাছে আত্মসমর্পণ করেছি।
Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.
7 আমাদের পিতৃপুরুষেরা পাপ করেছিলেন, কিন্তু তারা আর নেই, তাই আমরা তাদের শাস্তি বহন করছি।
Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.
8 ক্রীতদাসেরা আমাদের উপরে কর্তৃত্ব করে, এবং তাদের হাত থেকে আমাদের উদ্ধার করার জন্য কেউ নেই।
Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.
9 মরুপ্রান্তরে তরোয়ালের আক্রমণের মধ্যে জীবন বিপন্ন করে আমাদের খাদ্য সংগ্রহ করতে হয়।
Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
10 আমাদের চামড়া উনুনের মতো তপ্ত, খিদেয় আমাদের জ্বর জ্বর বোধ হয়।
Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.
11 সিয়োনে নারীদের অপবিত্র করা হয়েছে, এবং যিহূদার নগরগুলিতে কুমারী-কন্যারা ধর্ষিতা হয়েছে।
Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.
12 রাজপুরুষদের হাত বেঁধে ফাঁসি দেওয়া হয়েছে, প্রাচীন ব্যক্তিদের প্রতি কোনো সম্মান দেখানো হয়নি।
Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.
13 যুবকেরা জাঁতা ঘুরিয়ে কঠোর পরিশ্রম করে; বালকেরা কাঠের ভারী বোঝায় টলমল করে।
Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.
14 প্রাচীনেরা নগরদ্বার থেকে চলে গেছেন; যুবকেরা তাদের বাজনার শব্দ থামিয়ে দিয়েছে।
De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.
15 আমাদের হৃদয় থেকে আনন্দ চলে গেছে, আমাদের নৃত্য শোকে পরিণত হয়েছে।
Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.
16 আমাদের মস্তক থেকে মুকুট খসে পড়েছে। ধিক্ আমাদের, কেননা আমরা পাপ করেছি!
Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!
17 এইসব কারণে আমাদের হৃদয় মূর্ছিত হয়েছে, এইসব কারণে আমাদের চোখের দৃষ্টি ক্ষীণ হয়েছে।
Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,
18 কারণ সিয়োন পর্বত পরিত্যক্ত পড়ে আছে, শিয়ালেরা তার উপরে বিচরণ করে।
för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.
19 হে সদাপ্রভু, তোমার রাজত্ব অনন্তকালীন; তোমার সিংহাসন পুরুষানুক্রমে চিরস্থায়ী।
Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.
20 তুমি কেন সবসময় আমাদের ভুলে যাও? কেন তুমি এত দীর্ঘকাল যাবৎ আমাদের পরিত্যাগ করে আছ?
Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?
21 হে সদাপ্রভু, তোমার কাছে আমাদের ফিরিয়ে নাও, যেন আমরা ফিরে আসতে পারি; পুরোনো দিনের মতোই আমাদের অবস্থা নবায়িত করো।
Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.
22 কিন্তু তুমি যে আমাদের একেবারেই অগ্রাহ্য করেছ, এবং আমাদের উপরে তোমার মাত্রাহীন ক্রোধ রয়েছে।
Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?