Gesami Hea:su 107
1 Hina Godema nodone sia: ma! Bai E da noga: idafa, amola Ea asigisu hou da mae fisili dialumu.
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Hina Gode Ea gaga: i dunu huluane! Amo Hina Godema nodone sia: be bu dabuasili sia: ma. E da dilia ha lai dunu amo dilima bu se mae ima: ne, dili gaga: i.
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
3 Amola E da dili ga fi dunu ilia soge gusudili, guma: dini, ga (south) amola ga (north) amodili, buhagima: ne oule momafui.
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
4 Isala: ili fi dunu mogili ilia da logo hamedei hafoga: i sogega, dadoula lafiadalusu. Ilia da moilai bai bagade amogai fimusa: hogoi helele, hame ba: i.
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
5 Ilia da ha: i amola hano hanai, amola dafawane hamoma: beyale dawa: lusu huluane fisi dagoi.
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
6 Amalalu, ilia bidi hamosu ganodini, ilia Hina Godema digini wele sia: i. Amola Hina Gode da ilia se nabasu yolema: ne gaga: i.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
7 E da ili logo moloidafa amoga moilai bai bagade amoga esaloma: ne oule asi.
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
8 Hina Gode da eso huluane mae fisili ilima asigiba: le, amola ili fidima: ne hou noga: idafa hamonanebeba: le, ilia Ema nodone sia: mu da defea.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
9 E da hano hanai dunu bu guminisisa. E da ha: i dunu sadima: ne liligi noga: i ilima iaha.
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
10 Mogili ilia da alalo yo, amola gasi ganodini esalu. Ilia da se iasu diasu ganodini, sia: inega la: gili, se nabawane esalu.
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
11 Bai ilia da Gode Bagadedafa Ea hamoma: ne sia: i amo mae nabawane, Ema odoga: i.
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
12 Ilia da gasa bagade hawa: hamobeba: le, gufia: i. Ilia da dafane, fidisu dunu hame ba: i.
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
13 Amalalu, ilia bidi hamosu ganodini, ilia Hina Godema digini wele sia: i. Amola Hina Gode da ilia se nabasu yolema: ne gaga: i.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
14 E da ilia alalo yo amo gasi ganodini esalu, amoga gadili oule asili, ilia sia: ine fifilisi.
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
15 Hina Gode da eso huluane mae fisili ilima asigiba: le, amola ili fidima: ne hou noga: idafa hamonanebeba: le, ilia Ema nodone sia: mu da defea.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
16 Hina Gode da balasega hamoi logo ga: su gadelale sala, amola ouliga hamoi galiamo amo gagoudane salasu dawa:
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
17 Mogili ilia da gagaoui dunu esalu. Ilia da wadela: i hou hamoiba: le, se nabasu.
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
18 Ilia da ha: i manu ba: mu higale, amola bogomu gadenei ba: i.
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
19 Amalalu, ilia bidi hamosu ganodini, ilia Hina Godema digini wele sia: i. Amola Hina Gode da ilia se nabasu yolema: ne gaga: i
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
20 E da ilima uhima: ne sia: beba: le, ilia uhini, amola bogoi uli dogoiga hame sa: i.
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
21 Hina Gode da eso huluane mae fisili ilima asigiba: le, amola ili fidima: ne hou noga: idafa hamonanebeba: le, ilia Ema nodone sia: mu da defea.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
22 Ilia da Godema nodomusa: , gobele salasu hamomu da defea. Amola hahawane gesami hea: su amoga Ea noga: idafa hamonanu olelemu da defea.
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
23 Mogili da dusagai da: iya fila heda: le, hano wayabo bagade da: iya ahoasu. Ilia da amo hamobeba: le, bidi lasu.
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
24 Ilia da Hina Gode Ea noga: idafa hou, E da hano wayabo bagade da: iya hamoi, amo ba: i dagoi.
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
25 E da sia: beba: le, fo bagadedafa da muni fulabobeba: le, hano da bagadewane fugagala: i.
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
26 Hano gafului da dusagai da: ne gagadole, amalu bu hano lugudua legela dadafui. Se nabimu agoai ba: beba: le, dusagai da: iya hawa: hamosu dunu da bagadewane beda: gia: i.
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
27 Ilia da adini ba: i dunu agoane, feloale dadoula asi. Ilia hawa: hamomusa: dawa: su huluane da hamedei agoai ba: i.
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
28 Amalalu, ilia bidi hamosu ganodini, ilia Hina Godema digini wele sia: i. Amola Hina Gode da ilia se nabasu yolema: ne gaga: i.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
29 Hina Gode da isu bagade amola hano gafului amo bu legela sa: i.
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
30 Hawa: hamosu dunu da hano gafului legela sai: ba: le, hahawane nodoi. Amola, Hina Gode da ilia hanai hano bega dusagai ligisila masu sogebi, amoga ilia noga: le ligisila masu.
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 Hina Gode da eso huluane mae fisili ilima asigiba: le, amola ili fidima: ne hou noga: idafa hamonanebeba: le, ilia Ema nodone sia: mu da defea.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
32 Ilia da Ea gasa bagade hou amo dunudafa ilia gilisisu amo ganodini olelema: ma. Ilia da asigilai dunu ilia fada: i sia: su gilisisu amo ganodini Ema nodoma: ma.
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
33 Hina Gode da hano oda hale hafoga: lesisi. E da bubuga: su hano mae sa: ima: ne damunisisi.
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
34 E da nasegagi soge afadenene, hafoga: i sali dialebe osobo hamoi. Bai dunu amogai esalu da wadela: le bagade hamoi.
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
35 E da hafoga: i soge afadenene, bu hano wayabo agoai hamoi. Amola hafoga: i soge eno bu bubuga: su hano dasu hamoma: ne hamoi.
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
36 E da amo sogega ha: aligi dunu fifi lama: ne, logo doasi. Amola ilia da amo ganodini fima: ne, moilai bai bagade gagui.
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
37 Ilia da ha: i manu bugi, amola waini efe bugili gagai. Amola amoga ilia ha: i manu bagade gamini gagai.
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
38 E da Ea fi dunu hahawane ba: ma: ne hamoi, amola ilia mano bagohame lalelegei. E da ilia bulamagau afugili gagai ilia idi amo mae hagia: ma: ne hamoi.
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
39 Gode Ea fi dunu ilima ha lai dunu da ili hasalasili, se bagade ilima ianoba,
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
40 Hina Gode da ilima ha lai dunuma higale ba: i. E da ili sefasili, hafoga: i soge amo ganodini da logo hame, ili udigili dadoula masa: ne yolesi.
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
41 Be E da hahani dunu amo bu se mae nabima: ne, gaga: i dagoi. E da ilia sosogo fi, ohe wa: i defele, bu bagade hamoi.
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
42 Moloidafa dunu da amo hou ba: beba: le, nodosa. Be wadela: i hamosu dunu da amo hou ba: beba: le, ouiya: lesisa.
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
43 Bagade dawa: su dunu ilia amo hou dawa: digimu da defea. Ilia da Hina Gode Ea mae fisili asigidafa hou dawa: ma: ma.
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
