Malasu 1
1 Goe buga ganodini malasu amo Soloumone (Da: ibidi ea mano) Isala: ili hina bagade da dedei.
Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
2 Goe da malasu amo ea di bagade fidimuyo amola dia noga: le hou moloi ba: ma: ne amola hou ida: iwanedafa olelesa. Amola noga: le amo sia: dawa: ma: ne ea bai da gududafa.
Till att deraf lära vishet och tukt;
3 Amola ilia da dima noga: le hou moloi ahoanoma: ne olelesa amola defele hamoma: ne olelesa.
Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
4 Amola ilia di dawa: loma: ne hamosa amola dunu dawa: su bagade olelesa eno dunu goi olelema: ne.
Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
5 Amo sia: dedei da bagade dawa: su dunu ilima dawa: loma: ne, olelesu amola moloidafa hou imunu.
Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
6 Amasea, ilia da malasu wamolegei bai amo noga: le dawa: ma: ne amola malasu da moloi dunu ea hou heda: ma: ne eno hou doaga: sea, dawa: ma: ne olelesa.
Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
7 Di da bagade dawa: su hou lamu hanai galea, hidadea Godema nodone dawa: ma. Gagaoui dunu ilia da dawa: su bagade lama: ne hame asigisa, amola moloidafa hou dawa: mu higasa.
Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
8 Nagofe! Dia noga: le nabima, dia ada amola ame elea sia: sea.
Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
9 Elea olelebe amo ea dia hou da gado heda: mu amola dia hamobe liligi da nina: hamoi habuga o galogoaga gisa: gisu amo ba: le defele ba: mu.
Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
10 Nagofe dia! Wadela: le hamosu dunu ilia dima adoba: sea, di amoma maedafa madelama.
Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
11 Ilia sia: sa, “Misa! Ninia hedemusa: noga: i dunu medole legemusa: hogola masunu.
Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
13 Amasea ninia ilia liligi lale ninia diasuga gaguli masunu amola ninia da liligi gagui dunu agoai esalumu.
Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
14 Misa! Ninima madelama! Amola ninia wamolai liligi gilisili gagumu.”
Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
15 Nagofe! Agoai dunu ilima mae gilisima amola di gasigama.
Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
16 Ilia da gasa bagadewane eso huluane eno dunu medole legemusa: momagei esala.
Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
17 Amola di da sio di hanai amo sio sa: ima: ne sani amoga gaguma: ne e ba: lalea hame ligisisa.
Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
18 Be dunu nowa e amane hamosea, e da hina: bogoma: ne sani amoga hina: sa: ima: ne logo hogosa.
Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
19 Wamolasu e da ea wamolasu hamobeba: le da bogosu ba: mu. Nowa da nimi gasa fi hou bagade hamosea da bogosu ba: mu.
Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
20 Nabima! Bagade Dawa: su Hou da welala amola logoga amola gilisisu bidi lama: ne diasu sogega welala.
Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
21 Gasa gala welala amola fi sogebi logo holeiga amola dunu huluane gilisibi amola misini gilisisu sogebi.
Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
22 Gagaoui dunu habowali dili da gagaoui esaloma: bela: ? Habowali dilia da Bagade Dawa: su Hou amoma higale oufesega: ma: bela: ? Amola habogala dawa: lama: bela: ?
Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
23 Na da dilima gagabole sia: sea, dilia noga: le nabima! Na da hahawane sia: olelesa amola na dawa: dilima olelemu.
Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
24 Na da dilima welalu amola dili misa: ne sia: nanu, be dilia da hame nabi amola dilia da na sia: be hame dawa: digi.
Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
25 Dili da na fada: i sia: i higa: i amola na olelei amola dili da amane hamomusa: hame hanai amola na gagabosu hame nabi.
Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
26 Amaiba: le, dilia da da: i dioi doaga: sea na da diliba: le oufesega: mu amola na da dili gadele oumu dilima beda: ga da: i dioi doaga: sea.
Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
27 Adi liligi, mulu mabe amo defele se fo mabe defele dilima da: i dioi amola se nabasu doaga: sea,
När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
28 dilia da hahawane bagade dawa: su esalusu hogomu amola wemu. Be na da hame nabimu. Dilia da na hogoi helemu. Be amomane dilia da na hame ba: mu.
Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
29 Dili da musa: Bagade Dawa: su Hou hogomusa: hame hamosu amola dili da Gode Ea moloidafa hou nabimu higasu.
Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
30 Dili da na sia: amo hame nabasu amola na olelesea amoga hame dawa: su.
Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
31 Amaiba: le dili da dilia higa: i amo ea bidi lamu. Amola dili hou amo hamoiba: le, dilia da olomu.
Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
32 Hame dawa: su dunu ilia bogosu bai da ilia Bagade Dawa: su Hou amo higasa. Amola gagaoui dunu ilia da ilia gagaoui hou amoga ilila: wadela: sa.
Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
33 Nowa da nama nabasu hou hamosea amo da gaga: su ba: mu, amola e da udigili beda: su hou bai hame ba: mu.
Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
