Malasu 6
1 Nagofe! Dunu afae da dunu enoma dabea imunu ganoba, di da amo dunu fidimusa: , ea dabe disu imunu ilegele sia: bala: ?
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 Di da dina: ilegele sia: i amoga fawane fedege agoane sani ganodini sa: ibala: ?
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 Nagofe! Amaiba: le di da amo dunu ea gasaga la: gi dialebe. Be la: gi amo hedolo fadegale fasimusa: , na da logo dima olelemu. Amo dunuma hedolo doaga: le, e da dia la: gi amo fadegale fasimusa: ema edegema.
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 Mae golama amola mae helefima. Ema hedolo masa.
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Di da hedolowane amo la: gisu sani hou amoma hobeama amola ohe o sio da benea ahoasu dunu amoga hobeabe defele di hobeama.
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Hihi dabuli dunu ilia da gedama ea fifi ahoabe ba: mu amola dawa: lalomu da defea.
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Ilia da bisilua hame amola ouligisu hame gala.
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 Be amomane ili da ha: i manu da defele ba: sa amola gibu eso amoga ilia da ha: i manu ilia liligi ligisisu ganodini ligisisa amola esoi bagade ba: sea ili da ha: i manu defele ba: sa.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Habowali hihi dabuli dunu da udigili golama: bela: ? Amola habogala e da bu nedigima: bela: ?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 E da amane sia: sa, “Na da fonobahadi golamu!” Amola e da amane sia: sa, “Na da na lobo gadoiba: le, fonobahadi helefimu.”
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 Be e da golai dianoba, hame gagui hou da wamolasu dunu ilia doagala: su hou defelewane ema doaga: mu.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 Hamedei dunu amola wadela: le hamosu dunu da udigili ogogole sia: sisa: ahoa.
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 Ilia da hou moloiwane hame sia: sa. Ilia da ilia siga, loboga amola emoga hamosa ea na: iyado ema ogogomusa: amane hamosa.
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 Ilia da wadela: i hou hamosu fawane dawa: sa amola ilia asigi dawa: suga da eno dunu wadela: lesimusa: dawa: sa.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 Ilia amane hamobeba: le, ilia da hedolowane se nabasu ba: mu. Ilia da bogoma: ne hedofale fasi dagoi ba: mu.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Liligi fesuale gala amo da Hina Gode da bagade higasa. Amo da 1. Dunu ea odagi da gasa fi hou agoane ba: sa 2. Dunu da ea lafidili ogogosu sia: sia: sa 3. Dunu da ea loboga noga: i dunu fane legesa 4. Dunu da ea dogo ganodini wadela: i hou hamomusa: dawa: lala 5. Dunu da wadela: i hou hamomusa: gini hehenasa 6. Ba: su dunu da fofada: be amo ganodini ogogosu sia: enoenoi adole iaha 7. Dunu da sama gilisisu ganodini dunu se nabima: ne, mosolasu hou hamosa
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Nagofe! Dia ada adi sia: sea mae gogolema amola dia ame ea olelei liligi amo noga: le dawa: loma.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Amo sia: di noga: le dia dogo ganodini ligisima amola dawa: loma.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Elea olelei amo da di logoga ahoasea, di bisili logo olelemu. Amola amo olelei da di fidimu amola noga: le ouligimu gasi ganodini amola hadigi ganodini.
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Ilia olelebe hou amo da hadigi gamali agoai amola ilia olelebe amoga di da hahawane esalusu lamu.
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 Amo hou amoga da wadela: i uda adole lasu amoma higamu amola eno dunu ilia uda wadela: le hamomusa: adole ba: sea, amoga hobeamu.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Amola ea da: i hodo amo ba: beba: le amoga di mae hanama amola da dima hanaiwane ba: sea, di mae hanama amola ea si noga: i ba: be amoga mae ba: ma.
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Amola nowa dunu e da ea da: i bidiga lasu uda lamusa: dawa: sea, agi ga: gi afadafa fawane ea bidi amoga bidi lasa. Be nowa dunu e da inia uda adole lasea, amo dunu e da ea liligi huluanedafa galagasa.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Di da dia bida: gia lalu oso ligisili gaguli ahoasea, dia abula sali da hame nema: bela: ?
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Di da lalu nenanebeba: le amo da: iya ahoasea, dia emo da gia: ma: bela: ?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 Amaiba: le amo defele inia uda amola diasea, amo se nabasu defele diala amola nowa dunu e amane hamosea, e da se nabimu.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Amola da nowa dunu e ha: i manu wamolasea, e ha: i galea ema eno dunu ilia higale hame sia: sa.
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 Amomane ilia ba: sea, wamolasu e da bu liligi dabe imunu ia lai amo fesuale imunu amola e da liligi ea gagui amo huluane imunu.
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Be nowa dunu da wamo inia uda lasea amo dunu e da gagaoui fawane amola asigi dawa: su hame gala e da hifawane hi hou gugunifinisisa.
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 Amaiba: le, eno dunu ilia e higale ba: mu amola e se nabima: ne hiougili fofane, amola e da eso huluane gogosia: iwane esalumu.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Wamolai uda egoa e da mudale da: i diosu baligili da: i diomu. E da dabe lamusa: hame dagolesimu.
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 Amola egoa e adi bidi dia iasea amo liligi amoga da ea da: i dioi amola ea ougi da hame guminisimu.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
