Malasu 3
1 Nagofe! Na adi hou olelebe amo mae gogolema amola eso huluane dawa: laloma amola na sia: be defele hamoma.
Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
2 Amola na olelebe amoga di da hahawane ode bagohame esalusu amola didili hamosu ba: mu.
Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3 Dia eno dunu fidisu hou mae yolesima amola hohonosu maedafa hamoma. Amo hou huluane dia galogoaga noga: le idinigima amola dia dogoga fedege agoane dedema.
Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
4 Di agoane hamosea, Gode amola osobo bagade dunu ilia da dima hahawane ba: mu.
så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
5 Hina Godema dia asigiga amola dogoga dawa: ma. Amola dia osobo bagadega dawa: amoga mae hamoma.
Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
6 Be Hina Godema dawa: ma, adi liligi dia hamosea. Amasea, Hi fawane da logo moloidafa gala dima olelemu.
På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
7 Di disu amane mae dawa: ma di fawane da dawa: gala, amo mae dawa: ma. Be Hina Gode Hima fawane nabima, amola wadela: i hou hamomu higama.
Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
8 Dia amane hamosea, amo hou da manoma ida: iwane agoai ba: mu amola dia aiya da bahomu amola dia se da uhi dagoi ba: mu.
Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
9 Di da Godema dawa: beba: le, dia hamoi liligi gobele salasu iabe defele ima amola dia sogega bugibi liligi baligili noga: idafa Godema ima.
Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
10 Dia amane hamosea, dia ifabi amo ha: i manu bagadewane ba: mu amola dia diasu ganodini gagoma amola waini bagade ba: muba: le, legemu da hamedei ba: mu.
så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
11 Nagofe! Gode E da di dawa: ma: ne se iasea, noga: le dawa: ma amola amo da Gode Ea sisasu amo dawa: ma.
Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
12 Ada da ea mano amoma e da asigisa amoma dawa: ma: ne ema se iaha. Amo defele, Gode E da nowa dunu E da ema asigisia amoma se iasu amoga olelesa.
Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
13 Dunu nowa da Bagade Dawa: su Hou hogoi helesea, e da nodoi esalumu.
Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
14 Silifa amola gouli amola ilia bidi lasu ilegei da bagade. Be Bagade Dawa: su Hou da amo ea bidi lasu ilegei da baligi dagoi.
Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
15 Amola Bagade Dawa: su Hou amo da igi ida: iwane amo ea bidi lasu defei bagade baligisa. Amola Bagade Dawa: su Hou amo da liligi huluane dia hanai amo da baligi dagoi.
Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
16 Bagade Dawa: su Hou amo da dima hahawane esalusu iaha amola osobo bagadega fifi asi helemu. Amola di da amo hou ganodini bagade gaguiwane esalumu.
Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
17 Bagade dawa: su esalusu hou amo da dima hou ida: iwane hamoma: ne olelesa amola di logo noga: iga oule ahoa.
Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
18 Nowa da Bagade Dawa: su Hou amoma dawa: sea, ilia da nodoi esalumu. Amola Bagade Dawa: su Hou da hahawane esalusu ilima imunu.
Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
19 Gode E da ea Bagade Dawa: su Hou amo ganodini osobo bagade amo hahamoi amola ea dawa: su amoga da mu amola hahamoi dagoi.
Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
20 Gode Ea Bagade Dawa: su Hou amoga hano amola mu mobi (amo da osobo bagadega gibu iaha) hamoi dagoi.
Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
21 Nagofe! Dia Bagade Dawa: su Hou ida: iwane amo noga: le gaguma amola noga: le ba: ma. Amo liligi dia mae yolesima.
Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
22 Amo hou amo da dima esalalalusu imunuyo. Amola nodosu hou di da ba: mu amola hahawane esalusu lamu.
så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
23 Amasea, di da logoga ahoasea, di da hame dafamu.
Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
24 Di da hamedafa beda: mu, golasea. Amola di da hahawane mae nedigili golamu, gasi ganodini.
När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
25 Amola di da adi hou doaga: mu amoga di da hame beda: mu. Amola amo hou da fo mabe agoai gala wadela: i hamosu dunuma doaga: sa, be di da hame beda: mu.
Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
26 Hina Gode Ea da di gaga: mu. Amola Hi fawane da di sani ganodini mae sa: ima: ne hamomu.
Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
27 Dia da fidimu logo ba: sea, eno dunuma hou ida: iwane hamoma amola fidima.
Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
28 Dia na: iyado amo ea fidima: ne sia: sea, amola asa o aiya amane mae sia: ma. Be e hedolowane waha fidima.
Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
29 Dia na: iyado amo da: i dioma: ne mae sia: ma. Amola e da dia fi gadenene esala e da dima dafawaneyale dawa: sa.
Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
30 Eno dunuma di udigili mae sia: ga gegema. Amola bai hame galea, di mae sia: ga gegema.
Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
31 Amola di da gegebe dunu ilima di mae mudama. Amola, ea hamobe amane mae hamoma.
Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
32 Amola amai dunu ilima Hina Gode E da hahawane dogolegele hame ba: sa amola e da ilima bagadewane higasa. Be Hina Gode E da dunu nowa e da moloi hou hamosea, E da ilima Ea ilegesu olelesa.
Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
33 Hina Gode da wadela: i hou hamosu dunu ea sosogo ilima gagabusu iaha. Be nowa dunu da moloi hou hamosea, E da amo ea sosogo hahawane dogolegele fidisa.
HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
34 Amola nowa dunu e da gasa fi hou hamosa amola hi hou da eno ilia hou baligisa dawa: sa, Hina Gode da hahawane hame ba: sa. Be E da nowa da moloi hou hamosa, ilima E da hahawane gala.
Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
35 Amola dunu amo da Bagade Dawa: su Hou hamosa, dunu eno da ilima nodomu. Be gagaoui dunu ilia hou hamobeba: le da baligili gogosia: su ba: mu.
De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
