Malasu 18
1 Dunu nowa da hina: hou gasa fiyale dawa: sea, ilia da eno dunuma hame dogolegesa. Amola hou amo da dunu huluane da moloidafa dawa: , ilia da amoma gagayei agoai ba: sa.
Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
2 Gagaoui dunu da noga: le dawa: mu hihisa. E da hi dawa: su fawane noga: iyale dawa: le, eno dunuma olelesa.
Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
3 Wadela: i hou ea dabe da gogosiasu. Di da dia noga: i hou fisisia, dunu eno ilia dia hou hihi ba: mu.
Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
4 Dunu ida: iwane gala amo ea sia: ganodini hahawane dawa: su ba: mu. Fedege sia: , amo da hano wayabo bagade ea lugudu amola hano nawa: li ida: iwane agoai gala.
Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
5 Moloidafa hamosu dunu ilima fofada: nanu, se imunu da defea hame. Be wadela: i hamosu ilima fofada: nanu, se hame imunu, amo amolawane da defea hame.
Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
6 Gagaoui dunu da sia: ga gegesu hemosea, e da enoga e fama: ne logo doasisa.
Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
7 Gagaoui dunu da sia: sia: sea, e da hi gobele fawane wadela: sa. E da hina: sia: amoga fawane e da hina: saniga daha.
Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
8 Baligiduli sia: su da hedaidafa. Osobo bagade dunu da amo da: gimusa: hanai gala.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
9 Hihi dabuli dunu ea hou da liligi wadela: su dunu amo ea hou defele ba: sa.
Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
10 Hina Gode da gasa bagade diasu gado gagagula heda: i agoane ba: sa. Moloidafa dunu da amoga asili, gagili sali dagoi ba: sa.
HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
11 Be bagade gagui dunu da amo mae dawa: le, ilia muni gagui amo da ili gagili sali agoane dawa: sa. Ilia muni da gagoi gado gagagula heda: i, amo moilai bai bagade sisiga: sa, ilia gagui da agoaiwane gala, ilia dadawa: sa.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
12 Dunu eno da asaboi dunu ilima fawane nodosa. Be gasa fi dunu da hedolowane dafamu.
Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
13 Hidadea lalabolalu, fa: no fawane sia: ma. Dia amane hame hamosea, di da gagaoui agoane amola gadesu dunu agoai ba: mu.
Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
14 Di da esalumu hanai galea, dia oloi da uhimu. Be di da amane hame dawa: sea, dia dafawane hamoma: beyale dawa: lusu da asi dagoi ba: mu?
Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
15 Bagade dawa: su dunu da dawa: su eno lamu bagade hanai amola eno dawa: ma: ne momagele esala.
Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
16 Di da mimogo dunu gousa: musa: dawa: bela: ? Defea! Hahawane dogolegele iasu ema ianu, e gousa: ma.
Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
17 Dunu da bisili fofada: sea, ea sia: be amo nabasea, ea hou da moloidafa amo dunu ilia dawa: sa. Be gesu dunu da ema adole ba: sea, asigi dawa: su eno da doaga: sa.
Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
18 Gasa bagade dunu aduna da fofada: su diasu ganodini fofada: sea, ela molole ba: sea, ele da ululuale hedele, afae da baligi dagoi ba: mu. Amasea, amo hou da hahamoi dagoi ba: mu.
Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
19 Dia na: iyado amo noga: le fidima. Amasea, e da moilai bai bagade gasa bagade gagoi amo defele, di gaga: mu. Be dia da ema sia: ga gegesea, e da logo ga: i dagoi defele, di higamu.
En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
20 Dunu ilia liligi sagai amo defele ha: i manu lasa. Amola ilia sia: amo defele hodo doaga: sa.
Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
21 Di sia: be amo da esalusu logo amola bogosu logo hamosu gala. Dia sia: be amo da bogosu logo doasisa: besa: le, dawa: iwane sia: ma.
Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
22 Uda hogole ba: sea, liligi noga: i ba: mu. Hina Gode da dima asigiba: le, uda noga: iwane dima iaha.
Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
23 Hame gagui dunu da asaboiwane adole ba: sa e fidima: ne, be bagade gagui dunu da gasa fiwane sia: sa.
Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
24 Dunu mogili da dogolegei gilisi gala amo da hedolowane dafamu. Be dogolegei na: iyado afae ea mae fisili asigi hou da yolala eyala elea asigi hou baligisa.
Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
