Idisu 13
1 Hina Gode da Mousesema amane sia: i,
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 “Isala: ili fi fagoyale gala afae afae amoga ouligisu dunu afae ilegema. Amalalu, amo dunu fagoyale ilia da Ga: ina: ne soge (amo Na da Isala: ili dunuma imunu gala) amo ea hou hogoma: ne, desega masa: ne asunasima.”
Sänd ut män, de som må bespeja landet Canaan, det jag Israels barn gifva vill; af hvarjo deras fäders slägt en myndig man.
3 Mousese da Gode Ea hamoma: ne sia: i nabi dagoi. Ilia da Ba: ila: ne wadela: i sogega esalu amola amogawi e da amo ouligisu dunu asunasi. Fi Ouligisu Dunu (Desega Masa: ne Asunasi) Liubene Sia: miua (Sa: ge ea mano) Simione Sia: ifa: de (Houlai ea mano) Yuda Ga: ilebe (Yifane ea mano) Isaga Aiga: le (Yousefe ea mano) Ifala: ime Housia (Nane ea mano) Bediamini Ba: ladai (La: ifiu ea mano) Sebiulane Ga: diele (Soudai ea mano) Ma: na: se Ga: dai (Susai ea mano) Da: ne A: miele (Gima: li ea mano) A: sie Sidie (Maigele ea mano) Na: fadalai Nabi (Fofosai ea mano) Ga: de Giuele (Ma: igai ea mano)
Mose sände dem ut af den öknene Paran, efter Herrans ord, de som alle voro myndige män ibland Israels barn;
Och heto alltså: Sammua, Zaccurs son, af Rubens slägte.
Saphat, Hori son, af Simeons slägte.
Caleb, Jephunne son, af Juda slägte.
Jigeal, Josephs son, af Isaschars slägte.
Hosea, Nuns son, af Ephraims slägte.
Palti, Raphu son, af BenJamins slägte.
Gaddiel, Sodi son, af Sebulons slägte.
Gaddi, Susi son, af Josephs slägte af Manasse.
Ammiel, Gemalli son, af Dans slägte.
Sethur, Michaels son, af Assers slägte.
Nahebi, Vaphsi son, af Naphthali slägte.
Geuel, Machi son, af Gads slägte.
16 Amo dunu dedei da desega ahoasu dunu amo Mousese da Ga: ina: ne soge ba: la masa: ne asunasi. Mousese da Housia (Nane ea mano) ea dio afadenene, Yosiua dio asuli.
Desse äro namnen af männerna, som Mose utsände till att bespeja landet. Och Hosea, Nuns son, kallade Mose Josua.
17 Mousese da desega ahoasu dunu asunasilaloba, e da ilima amane sia: i, “Guiguda: nini asili, ga (north) amoga masa. Asili, Ga: ina: ne ga (south) sogega doaga: le, amalu agolo sogega ba: la masa.
Då nu Mose utsände dem till att bespeja landet Canaan, sade han till dem: Farer upp söderut, och går upp på bergen;
18 Soge ea hou ba: ma. Dunu amo ganodini esalebe ilia idi hogoma. Amola ilia da gasa bagade o gasa hame amo hou hogole ba: ma.
Och beser landet, huru det är, och folket, som deruti bor, om det är starkt eller svagt, litet eller mycket;
19 Osobo da ha: i manu heda: mu noga: i o wadela: i hogole ba: ma. Amola dunu da udigili moilai ganodini esala o gasawane gagili sali esala, amo hogoma.
Och hurudana land det är, der de uti bo, om det är godt eller ondt; och hurudana städer äro, der de uti bo, om de äro förvarade med murar, eller ej;
20 Osobo da nasegagila: ? Soge amoga da ifa ganabela: ? Amo huluane hogole ba: ma. Amola fage amo sogega galebe, amo bu gaguli misa. (amo oubi ganodini, waini fage da muni yoi agoane hamosu.)
Och hurudana landet är, fett eller magert, och om trä deruti äro, eller ej; varer vid en god tröst, och tager af landsens frukt. Och det var rätt på den tiden, då första vinbären voro mogne.
21 Amaiba: le, ilegei dunu ilia da ga (north) amoga asili, soge amo da ga (south) diala soge amo wadela: i soge Sini amoga muni asili, Lihoube moilai (Ha: ima: de adobo gigadofa ahoasu gadenene) amoga doaga: i.
De gingo upp, och bespejade landet, ifrå den öknene Zin allt intill Rehob, der man går till Hamath.
22 Ilia da hidadea soge ea ga (south) la: idi asili, Hibalone moilai bai bagade amoga doaga: i. Amogawi, dunu bagadedafa fi dunu ilia dio amo da A: ina: ge, amo iligaga fi (Ahaima: ne, Siesai amola Da: lamai) esalebe ba: i. (Ilia da hemonega Hibalone moilai bai bagade hiouginanawane ode fesuale agoane gidigili, Soua: ne moilai bai bagade Idibidi soge ganodini gagui).
De gingo också upp söderut, och kommo till Hebron; der var Ahiman, Sesai och Thalmai, Enaks barn. Och Hebron var uppbygdt i sju år förra än Zoan uti Egypten.
23 Desega ahoasu dunu da Esiegole Fago amoga doaga: le, ilia da waini efe amoda damuni fasili gaguli asi. Amo amodaga legei da waini fage gagabu bagade galu. Amo da dioi bagadeba: le, dunu aduna da amo ifaga la: gili, gisawene ahoasu. Ilia eno ifa fage amo ‘bomegala: nade’ amola ‘figi’ gaguli misi.
Och de kommo intill den bäcken Escol, och skoro der en vinqvist af med en vinklasa, och läto två bära den på en stång, och dertill granatäple och fikon.
24 (Amo soge ea dio da Esiegole Fago - dawa: loma: ne da ‘waini fage gagabu’ - Bai amogawi Isala: ili dunu da waini fage damuni fasi).
Det rummet kallas Escols bäck, för den vinklasans skull, som Israels barn der afskoro.
25 Desega ahoasu dunu da eso 40amoga soge hogolalu, bu Mousese, Elane amola Isala: ili dunu Ga: idesie soge, wadela: i hafoga: i soge Ba: ila: ne amo ganodini esala, amoga buhagi. Ilia ba: i liligi huluane olelei amola waini fage gagabu ilia gaguli misi, amo olei.
Och de vände om, när de hade bespejat landet, efter fyratio dagar;
Gingo och kommo till Mose och Aaron till hela menigheten af Israels barn, uti den öknene Paran till Kades; och sade honom igen, och hela menighetene, huruledes det stod till, och läto dem se landsens frukt;
27 Ilia da Mousesema amane sia: i, “Ninia da soge huluane noga: le ba: i. Osobo da noga: i amola nasegagi. Amo soge ea ha: i manu fage afae da goea.
Och förtäljde dem, och sade: Vi vore in uti det land, dit I oss sänden, der mjölk och hannog uti flyter; och detta är dess frukt;
28 Be dunu fi amogawi esalebe da gasa bagade ba: i. Amola ilia moilai da gasa bagade gagui amola gagili sali agoane hamoi dagoi. Amola ninia da bagadedafa dunu fi, amo A: ina: ge egaga fi, amogawi esalebe ba: beba: le bagade hihini ba: i.
Förutan att der bor starkt folk uti, och der äro ganska faste och store städer; och vi såge der ock Enaks barn.
29 A: malege fi da amo soge ea ga (south) la: idi esala. Amola agolo soge ganodini, Hidaide dunu fi, Yebiusaide amola A: moulaide dunu esalebe ba: sa. Amola Medidela: inia Hano Wayabo Bagade bega: amola Yodane Hano bega: , amogawi Ga: ina: ne dunu da fi esala.
De Amalekiter bo söderut i landena; de Hetheer, och Jebuseer, och Amoreer bo uppå bergen; de Cananeer bo vid hafvet och vid Jordan.
30 Isala: ili dunu da Mousesema egane sia: beba: le, Ga: ilebe da ilima ouiya: ma: ne sia: i. E amane sia: i, “Ninia wahadafa ilima doagala: mu da defea. Ninia gasa da amo soge hasalimu defele gala.”
Men Caleb stillte folket för Mose, och sade till dem: Låt oss draga ditupp, och taga landet in; förty vi kunne väl vara dem öfvermägtige.
31 Be desega ahoasu dunu amo da Ga: ilebe ili gilisili asi, ilia amane sia: i, “Hame mabu! Ninia da gasa hame. Amo dunu doagala: mu da hamedei. Amo dunu ilia gasa da ninia gasa baligi dagoi.”
Men de män, som hade varit med honom uppfarne, sade: Vi förmåge icke draga ditupp emot det folk; ty de äro oss för starke.
32 Amaiba: le ilia da eno Isala: ili dunuma ilia soge ba: i amoga ogogole ba: i sia: ne olelei. Ilia amane sia: i, “Amo soge da ha: i bagade. Ha: i manu heda: i da esalebe dunu amo sadimu hamedei. Dunu huluane ninia ba: i da sedadedafa.
Och de förtalade landet, som de skådat hade, för Israels barnom, och sade: Landet, som vi igenomgångit hafve till att bespeja det, uppfräter sina inbyggare; och allt det folk, som vi derinne sågo, är ganska långt folk.
33 Ninia da A: ina: ge egaga fi dunu bagadedafa ba: i. Ninia da ilia da: i ba: beba: le, ninia da: i da danuba: agoane defele dawa: i. Amola ilia da nini ba: beba: le, danuba: defele agoane dawa: i.
Vi såge der ock tyranner, Enaks barn af de tyranner; och vi vorom för vår ögon såsom gräshoppor, och så vorom vi ock för deras ögon.
