Nihemaia 8
1 Oubi fesu amoga, Isala: ili dunu huluane da ilia moilai amo ganodini fi dagoi ba: i. Oubi bisili doaga: i eso amoga ilia da Yelusaleme moilai amo ganodini sogebi amo da Hano Logo Ga: su gadenene amoga gilisi. Esela da gobele salasu dunu amola e da Sema (amo Hina Gode da Mousesegili i, amola Mousese da Isala: ili dunu ilima alofele i), amo ea bai bagade dawa: su. Ilia da Esela ema amo Sema buga gaguli misa: ne sia: i.
Då nu sjunde månaden kom, och Israels barn voro i sina städer, församlade sig allt folket, såsom en man, på breda gatone inför vattuporten, och sade till Esra den skriftlärda, att han skulle hemta fram Mose lagbok, som Herren Israel budit hade.
2 Amaiba: le, Esela da dunu ilia gilisi sogebi amoga buga gaguli misi. Gilisi da dunu, uda amola mano (mano da fonobahadi asigilaiba: le, sia: dawa: i, amo fawane da misi).
Och Esra Presten hemtade fram lagen inför menighetena, både män och qvinnor, och för alla dem som det förstå kunde, på första dagen i sjunde månadenom;
3 Amalalu, sogebi Hano Logo Ga: su gadenene, amo ganodini, e da ilima sema idili iasu. Hahabega idi amo idilaloba daeya doaga: i, amola ilia huluane da ha: giwane nabi.
Och las deruti, på breda gatone, som för vattuporten är, allt ifrå morgonlysningen intill middag, för män och qvinnor, och för dem som det förstå kunde; och hela folkens öron voro vänd till lagbokena.
4 Esela da dunu aligila heda: ma: ne fafai ilia da ea sia: nabimusa: gagui amo da: iya aligila heda: i. Dunu mogili da ea lobodafadili lelu, amo, Ma: didaia, Sima, Anaia, Iulaia, Hiligaia amola Ma: iasiai. Amola eno da ea lobo fofadidili lelu, amo, Bida: iya, Misa: iele, Ma: legaia, Ha: isiame, Ha: siabadana, Segalaia amola Misiala: me.
Och Esra den Skriftlärde stod uppå en hög trästol, den de till predikan gjort hade; och när honom stodo Mattithia, Sema, Anaja, Uria, Hilkia och Maaseja, på hans högra sido; och på hans venstra Pedaja, Misael, Malchija, Hasum, Hasbadana, Zacharia och Mesullam.
5 Esela da heda: ma: ne fafai amoga fila heda: le, dunu huluane osoboga hagudu fili ba: le gadoi. E da buga houga: iba: le, ilia huluane wa: legadoi.
Och Esra lät upp bokena för hela folket; förty han stod högt öfver allt folket; och då han upplät henne, stod allt folket.
6 Esela, da amane sia: i, “Hina Gode Bagadedafa Ema nodoma!” Amalalu, dunu huluane da ilia lobo ligia gadole, “Ama! Ama!” ilia da sia: i. Amalalu, ilia da muguni bugili, ilia odagi osoboga digila sa: i.
Och Esra lofvade Herran den stora Guden; och allt folket svarade: Amen, Amen, med uppräckta händer; och bugade sig, och tillbådo Herran med ansigtet ned på jordena.
7 Amalalu, ilia da wa: legadole lelu. Lifai dunu da sema amo ilia bai ilima olelei. Sema bai olelesu dunu da Yesiua, Ba: inai, Sielibaia, Ya: imine, A:gabe, Sia: bidai, Houda: ia, Ma: iasiai, Gelida, A:salaia, Yosaba: de, Ha: ina: ne amola Bila: ia.
Och Jesua, Bani, Serebia, Jamin, Akkub, Sabbethai, Hodija, Maaseja, Kelita, Asaria, Josabad, Hanan, Pelaja, och Leviterna, beställde att folket gaf akt uppå lagen; och folket stod uppå sitt rum.
8 Ilia da Gode Ea sema buga ganodini dedei amo idilalu, amola dunu huluane noga: le dawa: ma: ne, amo ea bai ilima gebewane olelei.
Och de läste uti Guds lagbok klarliga och förståndeliga, så att man förstod, då läset vardt.
9 Be dunu bagohame da sema sia: nababeba: le, ilia da gogosia: iwane dinanu. Amaiba: le, eagene ouligisu dunu amo Nihemaia, gobele salasu dunu, sema bagade dawa: su dunu Esela amola Lifai dunu amo da sema ea bai olelesu dunu amola amo da dunu huluanema amane sia: i, “Wali eso da Hina Gode Ea hadigi eso. Amaiba: le, dilia gogosiane mae dinanoma.
Och Nehemia, hvilken är Thirsatha, och Esra Presten, den Skriftlärde, och Leviterna, som folket höllo till att akta på, sade till allt folket: Denne dagen är helig Herranom edrom Gud; derföre sörjer intet, och gråter icke; ty allt folket gret, då de hörde lagsens ord.
10 Wali dilia diasuga asili, nodone ha: i manu bagade moma amola nowa dunu da ha: i manu hame galea, ilima ha: i manu amola waini sagoma. Wali eso da Hina Gode Ea hadigi eso. Gode da dilima hahawane hou iabeba: le, dilia da gasa lamu.”
Derföre sade han till dem: Går bort, och äter det feta, och dricker det söta, och sänder dem ock delar, som intet för sig tillredt hafva; förty denne dagen är helig vårom Herra. Derföre bekymrer eder icke; ty fröjd i Herranom är edor starkhet.
11 Lifai dunu da dunu huluane dogo denisima: ne adodola lale, ilia da Gode Ea hadigi esoga mae da: i dioma: ne sia: nanu.
Och Leviterna stillade allt folket, och sade: Varer tyste, ty dagen är helig; bekymrens intet.
12 Amaiba: le, dunu huluane da ilia diasuga asili, ha: i manu gilisili hahawane mai amola hame gagui dunu ilima ha: i manu amola waini sagoi. Bai ilia da sema buga dedei ilima idili i, amo ea bai noga: le nabi.
Och allt folket gick bort till att äta, dricka och del sända, och gjorde sig en stor glädje; förty de hade förståndit orden, som man dem förkunnat hade.
13 Golale, hahabe, fi ouligisu dunu, gobele salasu dunu amola Lifai dunu ilia da sema ea olelesu noga: le nabima: ne, Esela ba: musa: asi.
På annan dagen församlade sig öfversta fäderna ibland allt folket, och Presterna, och Leviterna, till Esra den Skriftlärda, att han skulle undervisa dem i lagsens ordom.
14 Sema amo Gode da Mousesema i, amo ganodini Gode da Isala: ili dunu da Sogega Fasela Diasuga Lolo Nabe hamonoba, ilia da gadili fasela diasu ganodini esaloma: ne sia: i, amo sema ilia da ba: i.
Och de funno beskrifvet i lagen, att Herren genom Mose budit hade, att Israels barn skulle bo i löfhyddor, på den högtidene i sjunde månadenom.
15 Amaiba: le ilia da sia: amo Yelusaleme moilai amola moilai huluane Isala: ili soge ganodini galu, amo sia: adole iasi, “Agolo sogega asili, ifa amo ‘baine’, ‘olife’, gumudi amola ifa eno, amo ifa ea amoda amola lubi lidila masa. Amola amoga dilia sogega fasela diasu, Gode Ea sema dedei olelei defele gaguma.”
Och de läto det varda kunnigt, och utropadt i alla deras städer, och i Jerusalem, och sade: Går ut uppå berget, och hemter oljoqvistar, balsamqvistar, myrthenqvistar, palmqvistar och qvistar af tjockqvistadt trä, att man må göra löfhyddor, såsom skrifvet står.
16 Amaiba: le, dunu huluane da ifa amoda lale, fasela diasu gagui. Ilia da ilia diasu fila ahoasu, ilia diasu gagoi amola Debolo gagoi sogebi Hano Logo Ga: su gadenene amola Ifala: ime Logo Ga: su gadenene amola amo sogebi huluane amoga fasela diasu gagui.
Och folket gick ut, och hemtade, och gjorde sig löfhyddor, hvar uppå sitt tak, och i sina gårdar, och i Guds hus gårdar; och uppå den breda gatone vid vattuporten, och uppå den breda gatone vid Ephraims port.
17 Dunu huluane musa: mugululi asili buhagi dunu, ilia da fasela diasu gaguli, amo ganodini esalu. Yosiua (Nane egefe) ea eso amoga musa: Isala: ili dunu da amo hou hamosu. Be fa: no ilia hame hamosu. Wali bu degabo hamobeba: le, dunu huluane da fofogadigili, hahawane bagade ba: i.
Och hela menigheten af dem, som af fängelset igenkomne voro, gjorde löfhyddor, och bodde deruti; ty Israels barn hade ifrå Josua, Nuns sons, tid, allt intill denna dag, intet så gjort; och var en ganska stor glädje.
18 Lolo nabe eso magobo amoga ilia gilisisu amoga Gode Ea sema dedei eso huluane idisu. Ilia da amo gilisisu eso fesuale hahawane hamosu. Amola eso godo amoga ilia da Lolo Nabe ga: simusa: gilisisu bagade hamoi. Ilia da Gode Ea Sema dedei amo defele hamoi.
Och vardt hvar dag läset i Guds lagbok, ifrå första dagen allt intill den yttersta; och de höllo den högtiden i sju dagar; och på åttonde dagen församlingenes dag, såsom det borde sig.
