Luge 23
1 Amalalu, ilia huluane wa: legadole, Yesu E Bailadema hiouginana asi.
Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.
2 Amogawi, ilia da Bailadema Yesu Ea hou amane diwaneya udidi, “Ninia da amo dunu ninia fi ilima ogogolalebe ba: i. Ilia da Hina Sisama su mae ima: ne, E da sia: sa! Amola Hi fawane da Mesaia Hina Bagade E da ogogolewane sia: sa.”
Där begynte de anklaga honom och sade: "Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung."
3 Bailade da Yesuma amane adole ba: i, “Di da Yu dunu ilia Hina Bagade esalabala?” Yesu E bu adole i, “Di sia: i dagoi.”
Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?" Han svarade honom och sade: "Du säger det själv."
4 Amalalu, gobele salasu hina dunu amola dunu huluane ilima Bailade da amane sia: i, “Amo dunu E medoma: ne fofada: su logo na hamedafa ba: sa.”
Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: "Jag finner intet brottsligt hos denne man."
5 Be amo sia: nababeba: le, ilia bu ha: giwane sia: i, “E da Yudia soge huluane amo ganodini sia: olelebeba: le, dunu huluane gegemusa: dawa: lala. E da degabo Ga: lili sogega Ea hou muni hamonanu, wali guiguda: misi!”
Då blevo de ännu ivrigare och sade: "Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit."
6 Amo sia: nababeba: le, Bailade amane adole ba: i, “Amo dunu da Ga: lili dunula: ?”
När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.
7 Bailade da Yesu da Ga: lili dunu amo nababeba: le, e da Yesu amo Helodema asunasi. Amo esoga, Helode da Yelusaleme moilai bai bagadega misi esalu.
Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.
8 Helode da Yesu ba: beba: le, hahawane galu. Bai e da musa: Yesu Ea hou nababeba: le, E ba: musa: hanaiwane ouesalu. E da Yesu ema gasa bagade dawa: digima: ne olelesu hamoma: ne hanai galu.
När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.
9 Amaiba: le e da Yesuma gebewane adole ba: lalu. Be Yesu da dabe hamedafa adole i.
Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.
10 Gobele salasu hina dunu amola Sema Olelesu dunu da gadenene lelu, Yesuma halale bagadewane diwaneya udidi.
Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.
11 Helode amola ea dadi gagui dunu da Yesuma oufesega: ne, Ema habosesele agoane hamosu. Ilia da Yesuma abula ida: iwane ga: sili, bu Bailadema asunasi.
Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.
12 Amalalu, amogala, Helode amola Bailade, ela bu gousa: le na: iyado hamoi. Musa ela da ha lai galu.
Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.
13 Bailade ea sia: nababeba: le, gobele salasu hina dunu, eno hina dunu amola dunu huluane da gilisi.
Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket
14 Bailade da ilima amane sia: i, “Amo dunu dilia nama oule misi. E da dunu huluane ilima ogogoi, dilia sia: i. Be dilia odagiaba, na da Ea hou huluane hogole ba: i dagoi. Be dilia wadela: i hou hamoi sia: i liligi, na da hamedafa ba: i.
och sade till dem: "I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.
15 Helode amolawane da Ea wadela: i hou hame ba: beba: le, ninima bu asunasi. E da bogoma: ne se dabe iasu lama: ne, hamedafa hamosu.
Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.
16 Amaiba: le, amo dunu na da fegasuga fama: ne sia: ne, e halegale masa: ne, logo doasimu.”
Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom."
17 (Baligisu Lolo Nasu ode huluane amoga, Bailade da hou agoane hamosu. Moilai dunu ilia hanaiba: le, e da se dabe iasu hamosu dunu afadafa ea se dabe iasu diasu logo doasisu.)
18 Be dunu huluane da Bailade ea sia: nababeba: le, gilisili halale sia: i, “Amo dunu bogoma: ne medoma! Bala: base masa: ne, ea se dabe iasu logo doasima! Ninia da Bala: base hanai!”
Då skriade hela hopen och sade: "Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös."
19 (Bala: base da moilai ganodini gegesu hou hamobeba: le amola eno dunu medole legeiba: le, ilia da e se dabe iasu diasu ganodini sali.)
(Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)
20 Bailade da Yesu udigili masa: ne hanaiba: le, dunu huluanema bu sia: i.
Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.
21 Be ilia da mae fisili, halale bagadewane sia: i, “E bulufalegeiga bogoma: ne medoma! Bulufalegeiga medoma!”
Men de ropade emot honom: "Korsfäst, korsfäst honom!"
22 Bailade da sia: osodayale ilima bu sia: i, “Abuliba: le: ? E da adi wadela: i hou hamobela: ? Na da Ea hou ganodini bogoma: ne se dabe iasu lamu hou hamedafa ba: i. Na da amo dunu fane, udigili masa: ne sia: mu da defea.”
Då talade han till dem för tredje gången och frågade: "Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom."
23 Be ilia ha: giwane, Yesu bulufalegeiga medoma: ne bagadewane halale sia: i. Amalalu, Bailade da ilia sia: nabi dagoi.
Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.
24 Amaiba: le, Bailade da ilia adole ba: su hamoma: ne sia: i.
Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.
25 Ilia sia: beba: le, dunu amo da gegeiba: le amola eno dunu medole legeiba: le se dabe iasu diasu ganodini sali, amo dunu masa: ne, Bailade da se dabe iasu diasu logo doasi. Be ilia hanaiba: le, e da ea dadi gagui dunu ilima Yesu medole legema: ne sia: i
Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.
26 Dadi gagui dunu da Yesu medomusa: hiouginana asi. Asili, Sailini soge dunu ea dio amo Saimone, e da Yelusaleme diasuga doaga: musa: logoga ahoanebe ba: i. Louma dadi gagui dunu ilia da amo dunu gasawane gaguli, ea gidagia Yesu Ea bulufalegei gisasili, Yesuma fa: no bobogema: ne sia: i.
När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.
27 Dunu bagohame Ea bogobe ba: musa: , fa: no bobogei. Eno uda Ema bagadewane asigiba: le, ilia da Eha digini fa: no bobogei.
Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.
28 Be Yesu da beba: le, ilima amane sia: i, “Dilia Yelusaleme uda! Na da bogomuba: le, mae dima! Be dilia amola dilia mano da se bagade nabimuba: le, dima.
Då vände Jesus sig om till dem och sade: "I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.
29 Bai eso misunu amoga ilia da amane sia: mu, ‘Aligime uda da hahawane gala. Ilia hagomo ganodini mano da hame fibiba: le amola dudubu da ilia dodo maga: me hame maiba: le, ilia da hahawane gala!
Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'
30 Amo esoga ilia goumi amoma sia: mu, ‘Mugululi, nini banena sa: ima!’ Ilia da agologa, ‘Nini dedeboma!’ sia: mu.
Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'
31 Wali Na da esalebeba: le ifa da gahe agoane ba: sa. Amo hou ilia wali Nama hamobeba: le, Na da guiguda: hame esalea, ifa da bioi ba: sea, ilia da adi hamoma: bela: ?”
Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!"
32 Ilia da eno wadela: i hou hamosu se dabe lai dunu aduna, ela amola Yesu gilisili fuga: musa: oule asi.
Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.
33 Amalalu, ilia sogebi ea dio amo “Dialuma Gasa,” amoga doaga: loba, ilia da Yesu bulufalegeiga dabagala: i. Wadela: i hou hamosu dunu aduna amolawane, ilia gilisili eno bulufalegeiga dabagala: i. Afae da ea lobodafadili, eno da ea lobo fofadidili dabagala: i.
Och när de hade kommit till den plats som kallades "Huvudskallen" korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
34 Yesu E amane sia: i, “Ada! Dia ilia hou gogolema: ne olofoma! Bai ilia hamobe ilia da mae dawa: iwane hamosa!” Louma dadi gagui dunu, ilia da Yesu Ea abula lamusa: , ululuasu.
Men Jesus sade. "Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
35 Dunu huluane da ba: musa: lelu. Be Yu ouligisu dunu ilia Yesuma habosesele oufesega: su. Ilia amane habosesele sia: i, “E da dunu eno mae bogoma: ne gaga: i. E da dafawane Gode Ea ilegei Mesaia esalea, defea, Hina: mae bogoma: ne, Hisu gaga: mu da defea!”
Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: "Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde."
36 Dadi gagui dunu ili amola Yesuma oufesega: ne, Ema misini, Ea moma: ne, wadela: i waini hano dili i.
Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin
37 Ilia amane sia: i, “Di da Yu dunu fi amoga Hina Bagade esalea, defea, Dia mae bogoma: ne Disu gaga: ma.”
och sade: "Är du judarnas konung, så hjälp dig själv."
38 Yesu Ea dialuma dabuagado meloa dedei gosagisi ba: i. Amoga sia: dedei da, “Yu dunu fi ilia Hina Bagade da goea.”
Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: "Denne är judarnas konung."
39 Wadela: i hou hamosu dunu aduna gilisili eno bulufalegeiga dabagala: i, afadafa da Yesuma lasogole sia: i, “Di da Mesaiala: ? Di amola ani Dia gaga: ma!”
Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: "Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss."
40 Be eno wadela: i hou hamosu dunu da ea sama ema gagabole agoane sia: i, “Dia da Godema hame beda: bela: ? Ani da bogoma: ne se dabe iasu Yesu defelewane lai dagoi.
Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: "Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?
41 Be ania se dabe iasu lamu da defea. Ania wadela: i hou hamoiba: le dabe laha. Be amo Dunu da wadela: i hou hamedafa hamosu.”
Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort."
42 Amalalu, e da Yesuma amane sia: i, “Yesu! Dia Hinadafa Hou lai dagoiba: le bu masea, Dia na mae gogolema!”
Sedan sade han: "Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike."
43 Yesu da ema bu adole i, “Na dima dafawane ilegele sia: sa. Wali eso, ani da gilisili Ba: ladaise soge ganodini ba: mu.”
Han svarade honom: "Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset."
44 Esomogoa, eso ea hadigi fisili, soge huluane amo ganodini gasi bagade ba: i. Baloga (3 p.m.) amogalu bu hadigi ba: i.
Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,
45 Afafasu abula bagade Debolo Diasu ganodini gaga: i dialu, hisu gadelale, fada: ne fasi ba: i.
i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.
46 Yesu da ha: giwane wele sia: i, “Ada! Na da Na a: silibu Dia lobo da: iya ligisisa!” Amane wele sia: nanu, E da bogoi.
Och Jesus ropade med hög röst och sade: "Fader, i dina händer befaller jag min ande." Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.
47 Louma dadi gagui hina dunu, amo hou huluane ba: beba: le, Godema nodone sia: i, “Dafawane! Amo dunu da moloidafa dunu esalu!”
Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: "Så var då denne verkligen en rättfärdig man!"
48 Dunu bagohame Yesu Ea bogosu ba: musa: misi. Yesu da bogoi dagoi ba: loba, ilia moilaiga se nabawane, ilila: bida: gi lulufigilalu buhagi.
Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.
49 Yesu Ea na: iyado dunu amola uda huluane (Yesu da Ga: lili soge fisibiba: le, ilia Yesuma fa: no bobogei) amo da fonobahadi sedagawane lelu, Ea bogobe asigiwane ba: i.
Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.
50 Amo esoha, dunu ida: iwane, moloidafa dunu esalu, ea dio amo Yousefe. E da A: limadia moilai dunu, amola e da Yu ouligisu Gasolo dunu esalu.
Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,
51 Amo dunu da Gode Ea Hinadafa Hou doaga: ma: ne, dafawaneyale dawa: iwane ouesalu. Eno Yu ouligisu dunu da Yesu medomusa: ilegebeba: le, e da amo hou higabeba: le hame fuligala: i.
som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.
52 E da Bailadema misini, Yesu Ea da: i hodo lamusa: adole ba: i.
Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
53 Amalalu, e da Yesu Ea da: i hodo bulufalegeiga duga: le, gududili ligisili, ahea: iai abula amoga sosone, gele gelabo dogoi (musa: bogoi da hame salasu) amo ganodini ligisi.
Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.
54 Amo eso da Falaida: i eso. Sa: bade eso da aya doga: mu gadenei ba: i.
Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.
55 Uda amo da Ga: lili soge fisili, Yesuma fa: no bobogei, ilia da Yousefe sigi asili, gele gelabo dogoi amoga Yesu Ea da: i hodo ligisibi ba: i.
Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.
56 Amalalu, ilia da diasuga buhagili, Yesu Ea da: i hodo da: iya legemusa: , gabusiga: manoma hahamoi. Ilia da Gode Ea Sema dawa: beba: le, Sa: bade eso amoga helefi.
Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.
