Fofagini Disu 3
1 Na da Gode Ea se bidi iasu amo dawa:
Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
2 E da na gasidafa ganodini, amoga sefasi.
Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
3 E da mae asigiliwane, na bubulufalalu.
Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
4 E da na hu fa: gini ale sasalili amalu na gasa fifili yolesi.
Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
5 E da fedege agoane baligili se iasu diasu ganodini na ga: si.
Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
6 E da na seseiba: le, na da gasi ganodini bogosu gaha agoai dialu.
Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
7 E da na sia: inega lala: gi dagoi. Na da fedege agoane, se iasu diasu ganodini esala. Na da hobeamu gogoleidafa.
Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
8 Na da na fidima: ne, Godema ha: giwane disa wele sia: sa. Be E da na wele sia: su nabimu higasa.
Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
9 Na da emoga ahoasea, fefeloa ahoa. Na da habidili delegisia, gelega logo ga: su fawane ba: sa.
Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
10 Hina Gode da nama doagala: musa: , ‘bea’ ohe agoai ouesalu. E da ‘laione’ wa: me ea hou defele, nama doagala: le, gagula dasu.
Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
11 E da na logo hamega ga sefasi. E da na da: i hodo gagadelale, dodosa: ne, na yolesi.
Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
12 E da Ea oulali dili, na gala: i.
Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
13 E da na Ea dadiga, na da: igadafa gano gala: i.
Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
14 Dunu ilia da hahabe asili daeya nama oufesega: sa. Ilia da nama lalasogole oufesega: sa.
Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
15 Hina Gode da fedege agoane se nabasu fawane, ha: i manu amola hano defele nama moma: ne i.
Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
16 E da na odagi osobo da: iya bugisili, geselalu. E da na bese gelega fifilisi.
Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
17 Na da da: i dioiba: le olosa, amola olofosu amola hahawane hou gogolesa.
Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
18 Na da fonobahadi fawane bu esalumu. Na Hina Gode da na fidima: bela: le dawa: su hame ba: sa.
Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
19 Na da golasu hamedei amola se bagade nabala. Na da amo dawa: sea, amo da nama gamogai medosu hano nasu defele ba: sa.
Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
20 Na da na se nabasu amo mae fisili dawa: lala. Na a: silibu ganodini da: i dioi bagade nabala.
Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
21 Be na da liligi afadafa dawa: sea, na dafawane hamoma: beyale dawa: su da bu nama maha.
Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
22 Amo liligi da Hina Gode Ea da nama mae fisili, asigisa. Amola E da gogolema: ne olofosu dawa:
Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
23 Ea asigidafa hou da hahabe nasegagi defele, amola eso ea mabe defele, hame yolesisa.
Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
24 Na da liligi eno hamedafa gala. Hina Gode Hifawane da na Fidisu Dunu. Amaiba: le, na da Ema fawane dafawaneyale dawa: sa.
Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
25 Hina Gode da nowa dunu amo da Ea hou dafawaneyale dawa: sea, lalegagusia, amo dunuma hahawane hamosa.
Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
26 Amaiba: le, ninia da Ea fidisu amola gaga: su lamusa: , gebewane mae momabone ouesalumu da defea.
Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
27 Amola amo hou ninia ayeligi amola afini eso amogainini dawa: mu da defea.
Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
28 Ninia da se nabasea, ninisu ouiya: le esalumu da defea.
Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
29 Ninia Hina Gode Ea sia: nabawane, begudumu da defea. Bai ninia da hobea misunu hou noga: idafa ba: ma: bela: le.
Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
30 Eno dunu da ninima fasea amola gadele sia: sea, ninia ouiya: le esalumu da defea.
Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
31 Hina Gode da ninima gogolema: ne olofosu dialebeba: le, E da nini hamedafa fisiagamu.
Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
32 E da eso enoga ninima da: i diosu iaha, be Ea ninima asigisu hou da dafawanedafa amola gasa bagade.
Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
33 E da da: i diosu amola se nabasu amo, Ea hanaiba: le ninima hame iaha.
Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
34 Ninia da se iasu diasu ganodini, da: i dioiwane esalea, Hina Gode da nini dawa: lala.
Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
36 Hina Gode da osobo bagade dunu ilia moloidafa fofada: su hou hamoma: ne ilegei. Be ninia amo hou hamobe hame ba: sea, E da dawa: lala.
Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
37 Hina Gode Ea hanai hou fawane da didili hahamona ahoana.
Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
38 Hina Gode da logo doasibiba: le fawane, hou noga: i amola wadela: i ele defele doaga: sa.
Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
39 Ninia da wadela: i hou hamobeba: le, dawa: ma: ne se dabe iasu ba: sea, abuliga Godema egane sia: ma: bela: ?
Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
40 Ninia da ninia hamobe hou ba: lalu, Godema sinidigila: di!
Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
41 Ninia da ninia wadela: i hou hamoi Godema sisane fofada: nanu, noga: le amane sia: ne gadomu da defea.
Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
42 “Ninia da wadela: le hamoi dagoi, amola Dima odoga: i. Amola Hina Gode! Di da ninia wadela: i hou hame gogolema: ne olofoi.
Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
43 Di da ninima sinidigili amola nini fane lelegei. Be Dia gogolema: ne olofosu hou amo da Dia ougi hou amoga dedeboi galu.
Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
44 Di da ninia sia: ne gadosu amo Dima mae doaga: ma: ne, Dia ougi hou da mu mobi agoane bagadedafa gadugagilisi.
Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
45 Di da nini osobo bagadega isu salasu agoane hamoi
Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
46 Ninima ha lai dunu huluane da ninima gadesa amola oufesega: sa.
Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
47 Ninima gugunufinisisu da doaga: i dagoi. Ninia da se nabasa: besa: le bebeda: iya esafulu.
Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
48 Na fi dunu ilima gugunufinisisu hou ba: beba: le, na si hano da hano defele dala.
Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
49 Na si hano da hame hasu hano agoane daleawane,
Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
50 Hina Gode da Hebene gadodili ninima ba: le gudusia, nini ba: sa.
Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
51 Na da moilai bai bagade ganodini fi uda, amo ilima hamoi amo ba: sea, Na da dogo faga: sa.
Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
52 Nama ha lai dunu ilia nama higabe da bai hame gala. Be dunu ilia da sio sanigebe defele, nama ha lai da na sa: ima: ne sani gei.
Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
53 Ilia da na esalumuna: wane uli gelaba sanasili, gelega gadodili ga: si.
De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
54 Na da gudu esaloba hano da na dedebomusa: heda: beba: le, na bogomu gadenebeyale dawa: i.
De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
55 Hina Gode! Na da uli dogoi gudu lela, na da Dima disa wele sia: i.
Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
56 Amola na da Dia fidima: ne dini iabe nabima: ne sia: beba: le, Di da na dibi nabi dagoi.
Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
57 Di da nama bu adole i, “Di mae beda: ma!”
Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
58 Di da na esalusu gaga: musa: misini, na esaloma: ne hamoi.
Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
59 Hina Gode! Di da na wadela: le hamoi amo Di dawa: Dia fofada: nanu, na hou da moloidafa sia: ma.
Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
60 Dia dawa: ! Nama ha lai dunu da na higale, amola na medomusa: wamo sia: daha.
Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
61 Hina Gode! Ilia nama gadebe, amola na famusa: wamo sia: dabe, amo Dia dawa:
Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
62 Hahabe ganini asili gasia, ilia da na hou amoga ilegele sia: daha amola na famusa: wamo sia: daha.
Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
63 Hahabe ganini asili gasia, ilia da nama lalasogole oufesega: sa.
Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
64 Hina Gode! Ilia nama wadela: le hamobeba: le, ilima se dabe ima!
Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
65 Ilima gagabusu aligima: ne ilegema! Amola ili lobo hehealema: ne hamoma!
Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
66 Ili osobo bagadega mae esaloma: ne, gala: la bobogema!
Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
