Bisisu 8
1 Amalalu, Ifala: ime fi dunu da Gidionema amane sia: i, “Di da Midia: ne fi ilima gegemusa: ahoanoba, abuliba: le nini misa: ne hame wele sia: bela: ? Abuliba: le nini se nabima: ne agoane hamobela: ?” Ilia da da: i dione egai.
Men Efraims män sade till honom: »Huru har du kunnat handla så mot oss? Varför bådade du icke upp oss, när du drog ut till strid mot Midjan?» Och de foro häftigt ut mot honom.
2 Be Gidione da ilima bu adole i, “Mae dawa: ma! Dilia hamoi hou da na hamoi bagade baligisa. Dilia fidisu da na fi dunu huluane ilia fidisu amo bagade baligisa.
Han svarade dem: »Vad har jag då uträttat i jämförelse med eder? Är icke Efraims efterskörd bättre än Abiesers vinbärgning?
3 Dilia Gode Ea gasa lai dagoiba: le, Midia: ne ouligisu dunu aduna amo Oulebe amola Siebe fane legei dagoi. Na da dilia gasa bagade hou defele hamomu hamedei agoane ba: i.” E da amo sia: beba: le, Ifala: ime dunu ilia ougi bu gumi ba: i.
I eder hand var det som Gud gav de midjanitiska hövdingarna Oreb och Seeb. Vad har jag kunnat uträtta i jämförelse med eder?» Då han så talade, stillades deras vrede mot honom.
4 Gidione amola ea dadi gagui (ilia idi da 300) da Yodane Hano amoga doaga: le degei dagoi. Ilia da bagade helei ba: i, be mae fisili ilia ha lai dunu sefasilalu.
När sedan Gideon kom till Jordan, gick han över jämte de tre hundra män som han hade med sig; och de voro trötta av förföljandet.
5 Ilia da Sagode moilaiga doaga: loba, Gidione da Sagode dunu ilima amane sia: i, “Ha: i manu ninima ima. Na dunu da bagade helebe. Na da Midia: ne fi hina bagade dunu aduna amo Siba amola Sa: lamana sefasilala.”
Han sade därför till männen i Suckot: »Given några kakor bröd åt folket som följer mig, ty de äro trötta; se, jag är nu i färd med att förfölja Seba och Salmunna, de midjanitiska konungarna.»
6 Be Sagode moilai ouligisu dunu da Gidionema bu adole i, “Ninia abuliba: le dia dadi gagui dunuma ha: i manu ima: bela: ? Di da wali Siba amola Sa: lamana hame gagui.”
Men de överste i Suckot svarade: »Har du då redan Seba och Salmunna i ditt våld, eftersom du fordrar att vi skola giva bröd åt din här?»
7 Amaiba: le, Gidione da amane sia: i, “Defea! Hina Gode da na fidimuba: le, na da Siba amola Sa: lamana gagumu. Amasea, na da dili aya: gaga: nomei hafoga: i sogega lai amoga famu.”
Gideon sade »Nåväl; när HERREN, giver Seba och Salmunna i min hand, skall jag söndertröska edert kött med ökentörnen och tistlar.»
8 Gidione da bu asili, Beniuele moilaiga doaga: i. E da Sagode moilai dunu amoga edegei defele Beniuele dunuma adole ba: i. Be Beniuele dunu da Sagode dunu ilia hou defele, ha: i manu hame imunu sia: i.
Så drog han vidare därifrån upp till Penuel och talade på samma sätt till dem som voro där; och männen i Penuel gåvo honom samma svar som männen i Suckot hade givit.
9 Amaiba: le, Gidione da ilima amane sia: i, “Defea! Na da na ha lai ili hasalasili, hahawane bu misunu. Amalalu, na da dilia diasu gado gagagula heda: i amo mugulumu.”
Då sade han ock till männen i Penuel: »När jag kommer välbehållen tillbaka, skall jag riva ned detta torn.»
10 Siba amola Sa: lamana elea dadi gagui dunu huluane da Gago moilai bai bagadega gilisibi ba: i. Amo esoga, ilia hafoga: i soge dadi gagui dunu idi da 15,000 fawane ba: i. Eno dadi gagui dunu amo 120,000 da medole legei dagoi ba: i.
Men Seba och Salmunna befunno sig i Karkor och hade sin här hos sig, vid pass femton tusen man, allt som var kvar av österlänningarnas hela här; ty de stupade utgjorde ett hundra tjugu tusen svärdbeväpnade män.
11 Gidione da logo amo hafoga: i soge bega: Nouba moilai amola Yogebiha moilaiga eso mabadi la: ididili dialu, amo logoga asi. E da hedolowane Siba amola Sa: lamana ilia dadi gagui wa: i ilima doagala: le, ilia da fofogadigi.
Och Gideon drog upp på karavanvägen, öster om Noba och Jogbeha, och överföll hären, där den låg sorglös i sitt läger.
12 Midia: ne hina bagade dunu aduna amo Siba amola Sa: lamana da hobea: i. Be Gidione da elama doagala: le bobogele, ela gagulaligi. Amalalu, ela dadi gagui dunu huluane da beda: iba: le, hobea: i
Och Seba och Salmunna flydde, men han satte efter dem; och han tog de två midjanitiska konungarna Seba och Salmunna till fånga och skingrade hela hären.
13 Gidione da hasaliba: le, bu misini, Helese fago ahoasu amoga asili,
När därefter Gideon, Joas' son, vände tillbaka från striden, ned från Hereshöjden,
14 e da Sagode moilai goi amo gaguli, ema ea fi dunu ilia hou adole ba: i. Amo goi da Sagode moilai ouligisu dunu bagade 77amo ilia dio dedei.
fick han fatt på en ung man, en av invånarna i Suckot, och utfrågade denne, och han måste skriva upp åt honom de överste i Suckot och de äldste där, sjuttiosju män.
15 Amalalu, Gidione da Sagode dunu ilima asili, amane sia: i, “Siba amola Sa: lamana da goea. Na da amo dunu hame gaguiba: le, dilia da na dadi gagui dunu hele nababe, ilima ha: i manu imunu higa: i.”
När han sedan kom till männen i Suckot, sade han: »Se här äro nu Seba och Salmunna, om vilka I hånfullt saden till mig: 'Har du redan Seba och Salmunna i ditt våld, eftersom du fordrar att vi skola giva bröd åt dina trötta män?'»
16 Amalalu e da hafoga: i soge aya: gaga: nomei liligi lale, amoga Sagode ouligisu dunu se ima: ne fasu.
Därefter lät han gripa de äldste i staden och tog ökentörnen och tistlar och lät männen i Suckot få känna dem.
17 Amola e da diasu gagagula gado heda: i, Beniuele moilaiga mugululi amola Beniuele dunu medole legei dagoi.
Och tornet i Penuel rev han ned och dräpte männen i staden.
18 Amalalu, Gidione da Siba amola Sa: lamana elama amane adole ba: i, “Alia da Da: ibo moilaiga dunu medole legei. Alia da nowa dunu medole legebela: ?” Ela bu adole i, “Ilia da di agoane ba: i. Huluane da hina bagade ea mano defele agoane ba: i.”
Och till Seba och Salmunna sade han: »Hurudana voro de män som I dräpten på Tabor?» De svarade: »De voro lika dig; var och en såg ut såsom en konungason.»
19 Gidione da amane sia: i, “Ilia da nolalalia galu, na: medafa ea mano. Na da dafawane sia: sa. Alia da amo hame medole legei ganiaba, na da ali amola hame medole legela: loba.”
Han sade: »Då var det mina bröder, min moders söner. Så sant HERREN lever: om I haden låtit dem leva, skulle jag icke hava dräpt eder.»
20 Amalalu, e da ea magobo mano ea dio amo Yeda, amoma amane sia: i, “Defea! Dia ela medole legema!” Be amo goi da ea gegesu gobihei bagade hame duga: le gagui. E da hame asigilaiba: le, beda: i.
Sedan sade han till Jeter, sin förstfödde: »Stå upp och dräp dem.» Men gossen drog icke ut sitt svärd, ty han var försagd, eftersom han ännu var allenast en gosse.
21 Amalalu, Siba amola Sa: lamana da Gidionema amane sia: i, “Defea! Disu ani medole legema. Dunudafa da dunudafa ea hawa: hamosu hamomu da defea.” Amaiba: le, Gidione da Siba amola Sa: lamana medole legei dagoi. E da liligi noga: i amo ela ga: mele ilia galogoa amoga gisa: gisi dialu amo lai dagoi.
Då sade Seba och Salmunna: »Stå upp, du själv, och stöt ned oss; ty sådan mannen är, sådan är ock hans styrka.» Så stod då Gideon upp och dräpte Seba och Salmunna. Och han tog för sin räkning de prydnader som sutto på deras kamelers halsar.
22 Amalalu, Isala: ili dunu huluane da Gidionema amane sia: i, “Di amola hobea digaga fi da ninima ouligisuwane esalumu da defea. Di da nini amo Midia: ne dunu iliga gaga: i dagoi.”
Och israeliterna sade till Gideon: »Råd du över oss, och såsom du så ock sedan din son och din sonson; ty du har frälst oss ur Midjans hand.»
23 Be Gidione da bu adole i, “Na da dilima ouligisuwane hame esalumu. Amola nagofe da dilima ouligisuwane hame esalumu. Be Hina Gode Hi fawane da dilima Hina ba: mu.”
Men Gideon svarade dem: »Jag vill icke råda över eder, och min son skall icke heller råda över eder, utan HERREN skall råda över eder.»
24 E da eno amane sia: i “Na da dilima afae fawane edegesa. Dilia gedu bagedigi Midia: ne dunu ilima lai, amo huluane nama ima.” (Midia: ne dunu da hafoga: i soge dunu fi huluane defele gouli gedu bagedigili salasu.)
Och Gideon sade ytterligare till dem: »Ett vill jag dock begära av eder: var och en av eder må giva mig den näsring han har fått såsom byte.» Ty midjaniterna buro näsringar av guld, eftersom de voro ismaeliter.
25 Dunu huluane da bu adole i, “Ninia da hahawane amo liligi dima imunuyo.” Ilia da abula ligisili, dunu huluane da amo da: iya geabagedigisu ilia lai ligisi.
De svarade: »Ja, vi vilja giva dig dem.» Och de bredde ut ett kläde, och var och en kastade på detta den näsring han hade fått såsom byte.
26 Gidione da gouli gedu bagedigi lai dagoi. Ilia dioi defei da 210 gilogala: me gadenene doaga: i. Ilia da eno liligi Gidionema i, amo bagedigi, gisa: gini sali amola ogaya: i abula musa: Midia: ne hina bagade dunu da gasi salasu amola gehea: la ilia da ga: mele ea galogoa ga: si.
Och guldringarna, som han hade begärt, befunnos väga ett tusen sju hundra siklar i guld -- detta förutom de halsprydnader, de örhängen och de purpurröda kläder som de midjanitiska konungarna hade burit, och förutom de kedjor som hade suttit på deras kamelers halsar.
27 Gidione da amo gouli lale, ogogosu ‘gode’ agoaila loboga hamone, ea moilaidafa Ofala amo ganodini bugisi. Isala: ili dunu huluane iliawa da Gode fisili, Ofala moilai bai bagadega amo loboga hamoi liligima sia: ne gadomusa: asi. Amo liligi da Gidione amola ea sosogo fi ilima sani agoane ba: i.
Och Gideon lät därav göra en efod och satte upp den i sin stad, Ofra; och hela Israel lopp där i trolös avfällighet efter den. Och den blev för Gideon och hans hus till en snara.
28 Amaiba: le, Isala: ili dunu da Midia: ne dunu ili hasalasi amola fa: no Midia: ne dunu da gasa hame ba: i. Amalalu, ode 40 eno amoga, Isala: ili dunu da olofosu ba: i. Amo ode 40 gidigili, Gidione da bogoi dagoi.
Så blev nu Midjan kuvat under Israels barn och upplyfte icke mer sitt huvud. Och landet hade ro i fyrtio år, så länge Gideon levde.
29 Gidione da hina: moilaidafa amoga buhagili esalu.
Men Jerubbaal, Joas' son, gick hem och stannade sedan i sitt hus.
30 E da uda bagohame lale, dunu mano 70agoane lalelegei.
Och Gideon hade sjuttio söner, som hade utgått från hans länd, ty han ägde många hustrur.
31 E da uda eno lai. Amo da gidisedagi uda e da Siegeme moilaiga lai. Amo uda da dunu mano lalelegei. Gidione da amo manoma Abimelege dio asuli.
En bihustru som han hade i Sikem födde honom ock en son; denne gav han namnet Abimelek.
32 Gidione (Youa: se egefe) da ode bagohame gidigili bogoi. Ilia da ea da: i hodo amo ea eda Youa: se ea bogoi uli dogosu Ofala moilai bai bagade (Abiese fi ilia moilai) amoga dialu, amo ganodini sali.
Och Gideon, Joas' son, dog i en god ålder och blev begraven i sin fader Joas' grav i det abiesritiska Ofra
33 Gidione da bogoloba, Isala: ili dunu ilia da bu Gode fisili, Ba: ile ema nodone sia: ne gadoi. Ilia da ema ‘Ba: ile da Gousa: su Hamoi’ dio asuli, amola e da ilia ‘gode’dafa ilia da sia: su.
Men när Gideon var död, begynte Israels barn åter i trolös avfällighet löpa efter Baalerna; och de gjorde Baal-Berit till gud åt sig.
34 Ilia Hina Godedafa da ilima sisiga: i ha lai dunu ilima gaga: i dagoi. Be amo mae dawa: le, ilia da Hina Godema hawa: hamosu yolesi dagoi.
Israels barn tänkte icke på HERREN, sin Gud, som hade räddat dem från alla deras fienders hand runt omkring.
35 Amola Gidione da Isala: ili dunu fidima: ne, hawa: hamosu ida: iwane hamoi. Be ilia da Gidione ea sosogo fi ilima hame nodoi.
Ej heller visade de Jerubbaals, Gideons, hus någon kärlek, till gengäld för allt det goda som han hade gjort mot Israel.
