Youele 2

1 Fulabosu (dalabede) dubi amo Saione Goumi (Gode Ea sema agolo) amo da: iya gado sisasu olelema: ne duma. Dilia Yuda fi dunu! Amo fulabobe nabi ea ga: amo nabasea fofogadigili uguguma. Amo da Hina Gode Ea misunu eso gadenebe dafawane ba: mu.

Stöten i basun på Sion, och blåsen larmsignal på mitt heliga berg; må alla landets inbyggare darra! Ty HERRENS dag kommer, ja, den är nära;

2 Hina Gode Hina mabe amohaga da gasi bagade ba: mu, amola mu mobi da afadenene bunumai o genesuiai sodomu. Danuba: wa: i bagade misi amo ea bai amo da gegesu dunu gilisisu bagade agoane, ilia da hedolodafa goumi dabua gado heda: i esafulubi sodomu, amola amo da hahabe eso goumi dabua gadodili eso digagala: be agoai ba: mu. Agoai hou da hame ba: su musa: , amola agoai hou da bu hame ba: mu.

en dag av mörker och tjocka, en dag av moln och töcken, lik en gryning som breder ut sig över bergen. Ett stort och mäktigt folk kommer, ett vars like aldrig någonsin har funnits och ej heller hädanefter skall uppstå, intill senaste släktens år.

3 Danuba: ilia nabe da ha: i manu sagai huluane da laluga nene ebelei agoane ba: sa. Musa: soge da Idini soge agoai ba: i be ilia da ahoasea amo da bu ha: i manu da heda: be hame ba: mu. Huluane da bione dasagia: i ganumu. Ilia da liligi huluanedafa na dagosa.

Framför dem går en förtärande eld och bakom dem kommer en förbrännande låga. Likt Edens lustgård var landet framför dem, men bakom dem är det en öde öken; ja, undan dem finnes ingen räddning.

4 Ilia da hosi agoai ba: sa. Ilia da gegesu hosi agoai hehenasa.

De te sig likasom hästar, och såsom stridshästar hasta de åstad.

5 Ilia goumi dabua gado heda: le amo da sa: liode emo wagebi ilia genenagenenasa agoai naba. amola laluga samaso bioi nebe ea ga: agoai naba. amola ilia da gegesu gilisisu bagade gegemusa: dadalesa defele ba: sa.

Med ett rassel likasom av vagnar spränga de fram över bergens toppar, med ett brus såsom av en eldslåga, när den förtär strå; de äro såsom ett mäktigt folk, ordnat till strid.

6 Ilia gadenena mabeba: le, dunu huluane da bagade beda: i amola ilia beda: ga odagi da haliga: la asi agoai ba: sa.

Vid deras åsyn gripas folken av ångest, alla ansikten skifta färg.

7 Ilia gegena misi amoha wa: i agoai ba: sa. Ilia dobea salidili heda: i amo da gegesu dunu ilia heda: su agoane heda: sa. Ilia mogodigili bulubulusa ahoa amola hame sinidigisa.

Såsom hjältar hasta de åstad, lika stridsmän bestiga de murarna; var och en går sin väg rakt fram, och ingen tager miste om sin stråt.

8 Amola ilia ahoabe amo enoga hame damusa. Ilia da gagili sali gagoi amo dusa: le ganodini golili daha. Ilia logo hedofamu da hamedei ba: sa.

Den ene tränger icke den andre, var och en går sin givna bana; mitt igenom vapnen störta de fram utan hejd.

9 Ilia da moilai bai bagadema gegemusa: hehenasa. Ilia hehenaia asili gagoiba: le heda: le, ilia diasua doaga: le fo misa: ne agenesi hamoi amo ganodini wamolasu ilia wamolamusa: heda: be agoane heda: sa.

I staden rusa de in på murarna hasta de åstad, i husen tränga de upp, genom fönstren bryta de sig väg, såsom tjuvar göra.

10 Ilia afia: beba: le, amo osobo amola mu da fofogosa. Eso amola oubi da gasi agoai ba: sa, amola gasumuni da hame nesa.

Vid deras åsyn darrar jorden, och himmelen bävar; solen och månen förmörkas, och stjärnorna mista sitt sken.

11 Hina Gode da Ea gegesu wa: i dunuma ha: giwane wele sia: sa, amola Ea sia: amo gugelebe gobagala: be agoai naba. Hina Gode Ea gegesu dunu da gilisisu bagadedafa amola ilia da Ea sia: fa: no bobogesa. Dilia! Hina Gode Ea misunu eso hou da beda: ma: ne hisudafa ba: sa. Amaiba: le, nowa da gasa gala esaloma: bela?

Och HERREN låter höra sin röst framför sin här ty hans skara är mycket stor, mäktig är den skara som utför hans befallning. Ja, HERRENS dag är stor och mycket fruktansvärd vem kan uthärda den?

12 Hina Gode da amane sia: sa, “Dafawane, goe hou da doaga: mu. Amaiba: le dilia wahadafa dilia wadela: i hou yolesili Nama sinidigima. amo dilia ha: i mae nawene amola digini misini, Nama fa: no bobogema.

Dock, nu mån I vända om till mig av allt edert hjärta, säger HERREN, med fasta och gråt och klagan.

13 Dilia gasa fi hou fisili, da: i dioiwane masa. Dilia abula gadelabe fawane da dabua gado hou fawane amola Na da amo da defele hame ba: sa. Dilia Hina Godema sinidigili misa. Ea hou da asigidafa amola asigiba: le gogolema: ne olofosu dawa: E da mae ougili noga: le ouesala, amola Ea ilegele imunu sia: i amo didili hamosa. E da eso huluane dunu ilia wadela: i hou amo gogolema: ne olofomusa: olelesa amola hame se nabasimu iaha.

Ja, riven sönder edra hjärtan, icke edra kläder, och vänden om till HERREN, eder Gud; ty nådig och barmhärtig är han, långmodig och stor i mildhet, och sådan att han ångrar det onda.

14 Be dilia bu Hina Godema sinidigili masea, Hina Gode Ea da Ea ilegesu afadenema: bela: ? Amola dilima hahawane ba: mu, amola ha: i manu bagade imunu. Amasea, dilia gagoma amola waini hano amo Hina Godema gobele salasu hamomu.

Måhända vänder han om och ångrar sig och lämnar kvar efter sig någon välsignelse, till spisoffer och drickoffer åt HERREN, eder Gud.

15 Dilia Saione Goumi dabua gado dalabede fulaboma amola ha: i mae nawane gilisisu hamoma: ne wele sia: ma.

Stöten i basun på Sion, pålysen en helig fasta lysen ut en högtidsförsamling;

16 Dunu fi huluane amo Godema fada: i sia: sa: ima ia adomusa: gilisima: ne sia: ma. Dunu da: i hamoi, mano fonobahadi, mano dudubu amola uda gaheabolo lai dunu huluanedafa ilia diasu yolesili misa: ne sia: ma.

församlen folket, pålysen en helig sammankomst, kallen tillhopa de gamla församlen de små barnen, jämväl dem som ännu dia vid bröstet brudgummen må komma ur sin kammare och bruden ur sitt gemak.

17 Gobele Salasu dunu huluane ilia da Debolo diasu ganodini oloda amola logo holeiga sogebiga dogoa Hina Gode Ea hawa: hamonana, ilia da misini amola Hina Godema sia: ne gadomu amola dini imunu da defea amane, “Hina Gode! Dia fidafa dunuma asigima! Fifi asi gala eno ilia da nini higasa amola ninima da: da: losa. Ilia da amane sia: sa, “Dilia Gode da habi esalabala?” Amaiba: le, ilia logo hedofama!

Mellan förhuset och altaret må prästerna, HERRENS tjänare, hålla klagogråt och säga: "HERRE, skona ditt folk, och låt icke din arvedel bliva till smälek, till ett ordspråk bland hedningarna Varför skulle man få säga bland folken: 'Var är nu deras Gud?'"

18 Amalalu, Hina Gode da bu Ea soge amo dawa: i. Ea da Ea dunu ilima bu asigi.

Så upptändes då HERREN till nitälskan för sitt land, och han ömkade sig över sitt folk;

19 E da ilia sia: ne gadosu amoma bu amane adole i, “Waha Na da diligili waini amola olife susuligi dili sadima: ne imunu. Amola dunu fifi asi gala oda ilia da dili hame higale ba: mu.

HERREN svarade och sade till sitt folk: Se, jag vill sända eder säd och vin och olja, så att I fån mätta eder därav, och jag skall icke mer låta eder bliva till smälek bland hedningarna.

20 Na da danuba: gilisisu goega mabe amo lale galagamu. Na ili mogili hafoga: i soge badilia amoga sefasimu. Ilia bisili danuba: dadalesu, Na da amo huluane Bogoi Hano amoga lale sanasimu, amola fa: no mabe amo da Medidela: inia Wayabo Bagade sali hano amoga ladili ha: digimu. Ilia bogogia: i da: i amo da dasale gaha bagade nabimu. Ilia da dilima se bagade iabeba: le, Na da ili huluane gugunufinisimu.

Och nordlandsskaran skall jag förjaga långt bort ifrån eder, jag skall driva den undan till ett torrt och öde Land, dess förtrupp till Östra havet och dess eftertrupp till Västra havet. Och stank skall stiga upp därav, ja, vämjelig lukt skall stiga upp därav, eftersom den har tagit sig för så stora ting.

21 Bugili nasu soge huluane! Mae beda: ma! Be hahawane galoma amola nodoma! Abuliba: le? Hina Gode Hi fawane da amo hou hahamoi.

Frukta icke, du land, utan fröjda dig och gläds, ty stora ting har HERREN tagit sig för

22 Ohe fi! Mae beda: ma! Ohe fofole nasu soge da mola: ya: i, ifa da fage legesa, figi ifa amola waini efe da gilisili fage bagohame legesa.

Frukten icke, I markens djur, ty betesmarkerna i öknen grönska, och träden bära sin frukt, fikonträden och vinträden giva sin kraft.

23 Saione fi dunu! Dilia Hina Gode da dili fidima: ne gasa bagade hou hamoi dagoiba: le, hahawane bagade nodoma! Ea da anegagi oubi gibu defele i dagoi amola anegagi oubi dagoloba musa: gibu iasu defele dilima i.

Och fröjden eder, I Sions barn, varen glada i HERREN, eder Gud; ty han giver eder höstregn, i rätt tid, han som ock förr sände ned över eder regn, både höst och vår.

24 Gala: ine dabimusa: diasu da gagoma amola eno gala: ine amoga nabai ba: mu. Amola uli dogoi amo da waini hano banenesisu dafululi gala amo da waini amola olife susuligi ifa amoga nabane adugagala: i ba: mu.

Så skola logarna fyllas mod säd och pressarna flöda över av vin och olja.

25 Liligi dia adi fisi amo Na bu imunu amola danuba: ilia ode musa: ga na ebelei, amo gegesu wa: i amo da Na dilima gegema: ne asunasi.

Och jag skall giva eder gottgörelse för de årsgrödor som åtos upp av gräshopporna, gräsbitarna, gräsätarna och gräsgnagarna, den stora här som jag sände ut mot eder.

26 Waha dilia da ha: i manu bagade ba: mu amola sadimu. amola dilia da dilia Hina Godema bagade nodomu. Bai E da dili fidima: ne hou noga: idafa hahamoi. amola eno dunu fi ilia da Na dunu fi bu hamedafa higale ba: mu.

Och I skolen få äta till fyllest och bliva mätta; och då skolen I lova HERRENS, eder Guds, namn, hans som har handlat så underbart med eder; och mitt folk skall icke komma på skam evinnerligen.

27 Amaiba: le, Isala: ili fi dilia da dawa: mu amo Na da dili amo gilisili esala, amola Na da Hina Gode. Na da dilia Hina Gode amola goe da Hina Gode eno hame. Dunu fi oda da Na dunu fi bu eno hame higale ba: mu.

Och I skolen förnimma att jag bor mitt i Israel, och att jag är HERREN, eder Gud, och eljest ingen. Ja, mitt folk skall icke komma på skam evinnerligen.

28 Hobea, Na da Na A: silibu Hadigidafa Gala dunu huluanema soga: digimu. Dilia dunu mano amola didiwi ilia da Na sia: olelemu amola dilia da: i hamoi dunu ilia da simasia ba: mu amola goi ayeligi amola uda a: fini ilia da esalawane siga ba: su sodomu.

Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, edra gamla män skola hava drömmar edra ynglingar skola se syner;

29 Amo esoga Na da Na A: silibu Hadigidafa Gala, amo hawa: hamosu dunu (dunu amola uda defele) ilima amolawane sogadigimu.

också över dem som äro tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.

30 Na da dawa: ma: ne sisasu hou amo esoga hahamomu. Muagado amola osobo bagadega, musa: hame ba: su dawa: digima: ne olelesu hou, amo maga: me, laluga nebe amola mobi heda: be ba: mu.

Och jag skall låta tecken synas på himmelen och på jorden: blod och eld och rökstoder.

31 Eso digagala: i da gasi agoane ba: mu amola oubi da afadenene maga: me agoane ba: mu. Hina Gode da misunu gala be hidadea amo sisasu da ba: mu.

Solen skall vändas i mörker och månen i blod förrän HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.

32 Be nowa dunu da Hina Godema, E fidima: ne wele sia: sea e da Hina Gode Ea gaga: su ba: mu. Hina Gode Ea sia: i defele, Saione Goumi amola Yelusaleme moilai bai bagadega amola da Gode Ea gaga: su ba: mu. Mogili da gugunufinisisu hame ba: mu. Amola nowa dunu Hina Gode da ilegei, amo da gaga: su ba: mu.”

Men det skall ske att var och en som åkallar HERRENS namn han skall varda frälst. Ty på Sions berg och i Jerusalem skall finnas en räddad skara, såsom HERREN har sagt; och till de undsluppna skola höra de som HERREN kallar.