Youele 2
1 Fulabosu (dalabede) dubi amo Saione Goumi (Gode Ea sema agolo) amo da: iya gado sisasu olelema: ne duma. Dilia Yuda fi dunu! Amo fulabobe nabi ea ga: amo nabasea fofogadigili uguguma. Amo da Hina Gode Ea misunu eso gadenebe dafawane ba: mu.
Blåser med basuner i Zion, roper på mino helgo berge, darrer, alle landsens inbyggare; ty Herrans dag kommer, och är hardt när;
2 Hina Gode Hina mabe amohaga da gasi bagade ba: mu, amola mu mobi da afadenene bunumai o genesuiai sodomu. Danuba: wa: i bagade misi amo ea bai amo da gegesu dunu gilisisu bagade agoane, ilia da hedolodafa goumi dabua gado heda: i esafulubi sodomu, amola amo da hahabe eso goumi dabua gadodili eso digagala: be agoai ba: mu. Agoai hou da hame ba: su musa: , amola agoai hou da bu hame ba: mu.
En mörk dag, en bister dag, en mulen dag, och dimbog dag, lika som morgonrodnen utbreder sig öfver bergen; nämliga ett stort och mägtigt folk; hvilkets like tillförene icke varit hafver, och härefter icke varda skall i evig tid.
3 Danuba: ilia nabe da ha: i manu sagai huluane da laluga nene ebelei agoane ba: sa. Musa: soge da Idini soge agoai ba: i be ilia da ahoasea amo da bu ha: i manu da heda: be hame ba: mu. Huluane da bione dasagia: i ganumu. Ilia da liligi huluanedafa na dagosa.
För honom går en förtärande eld, och efter honom en brinnande låge; landet är för honom lika som en lustgård; men efter honom lika som en vild öken, och ingen skall undslippa honom.
4 Ilia da hosi agoai ba: sa. Ilia da gegesu hosi agoai hehenasa.
De äro till seende såsom hästar, och ränna såsom resenärer.
5 Ilia goumi dabua gado heda: le amo da sa: liode emo wagebi ilia genenagenenasa agoai naba. amola laluga samaso bioi nebe ea ga: agoai naba. amola ilia da gegesu gilisisu bagade gegemusa: dadalesa defele ba: sa.
De springa ofvanpå bergen, lika som der vagnar bullrade, och såsom en låge dånar i halm, såsom ett mägtigt folk, som till strids rustadt är.
6 Ilia gadenena mabeba: le, dunu huluane da bagade beda: i amola ilia beda: ga odagi da haliga: la asi agoai ba: sa.
Folken skola förskräcka sig för honom; all ansigte äro så blek som lerpottor.
7 Ilia gegena misi amoha wa: i agoai ba: sa. Ilia dobea salidili heda: i amo da gegesu dunu ilia heda: su agoane heda: sa. Ilia mogodigili bulubulusa ahoa amola hame sinidigisa.
De skola löpa såsom hjeltar, och bestiga murarna såsom krigsmän; hvar och en skall draga rätt fram, och intet försumma sig.
8 Amola ilia ahoabe amo enoga hame damusa. Ilia da gagili sali gagoi amo dusa: le ganodini golili daha. Ilia logo hedofamu da hamedei ba: sa.
Ingen skall hindra den andra, utan hvar och en skall gå i sin orden; och när de storma och infalla, skola de intet såre varda.
9 Ilia da moilai bai bagadema gegemusa: hehenasa. Ilia hehenaia asili gagoiba: le heda: le, ilia diasua doaga: le fo misa: ne agenesi hamoi amo ganodini wamolasu ilia wamolamusa: heda: be agoane heda: sa.
De skola rida omkring i stadenom, löpa på murarna, och stiga in uti husen; och såsom en tjuf infalla genom fenstren.
10 Ilia afia: beba: le, amo osobo amola mu da fofogosa. Eso amola oubi da gasi agoai ba: sa, amola gasumuni da hame nesa.
För honom darrar landet, och himmelen bäfvar; sol och måne varda mörk, och stjernorna förhålla sitt sken;
11 Hina Gode da Ea gegesu wa: i dunuma ha: giwane wele sia: sa, amola Ea sia: amo gugelebe gobagala: be agoai naba. Hina Gode Ea gegesu dunu da gilisisu bagadedafa amola ilia da Ea sia: fa: no bobogesa. Dilia! Hina Gode Ea misunu eso hou da beda: ma: ne hisudafa ba: sa. Amaiba: le, nowa da gasa gala esaloma: bela?
Ty Herren skall låta gå sin dunder för sinom här; ty hans här är ganska stor och mägtig; han skall uträtta hans befallning; ty Herrans dag är stor, och fast förskräckelig; ho kan lida honom?
12 Hina Gode da amane sia: sa, “Dafawane, goe hou da doaga: mu. Amaiba: le dilia wahadafa dilia wadela: i hou yolesili Nama sinidigima. amo dilia ha: i mae nawene amola digini misini, Nama fa: no bobogema.
Så säger nu Herren: Vänder eder till mig af allt hjerta, med fastande, med gråtande, och med sörjande.
13 Dilia gasa fi hou fisili, da: i dioiwane masa. Dilia abula gadelabe fawane da dabua gado hou fawane amola Na da amo da defele hame ba: sa. Dilia Hina Godema sinidigili misa. Ea hou da asigidafa amola asigiba: le gogolema: ne olofosu dawa: E da mae ougili noga: le ouesala, amola Ea ilegele imunu sia: i amo didili hamosa. E da eso huluane dunu ilia wadela: i hou amo gogolema: ne olofomusa: olelesa amola hame se nabasimu iaha.
Rifver edor hjerta, och icke edor kläder, och vänder eder till Herran, edar Gud; ty han är nådelig, barmhertig, tålig, och af stor mildhet, och låter sig snart ångra straffet.
14 Be dilia bu Hina Godema sinidigili masea, Hina Gode Ea da Ea ilegesu afadenema: bela: ? Amola dilima hahawane ba: mu, amola ha: i manu bagade imunu. Amasea, dilia gagoma amola waini hano amo Hina Godema gobele salasu hamomu.
Ho vet, han förbarmar sig ju ännu och efter sitt straff nåde beviser, till spisoffer och drickoffer Herranom edrom Gudi.
15 Dilia Saione Goumi dabua gado dalabede fulaboma amola ha: i mae nawane gilisisu hamoma: ne wele sia: ma.
Blåser med basun i Zion; helger ena fasto; kaller menigheten tillhopa.
16 Dunu fi huluane amo Godema fada: i sia: sa: ima ia adomusa: gilisima: ne sia: ma. Dunu da: i hamoi, mano fonobahadi, mano dudubu amola uda gaheabolo lai dunu huluanedafa ilia diasu yolesili misa: ne sia: ma.
Församler folket, helger församlingena; sammankaller de äldsta, hafver de unga barn och däggobarn tillsammans; brudgummen gånge utu sinom kammar, och bruden utu sitt mak.
17 Gobele Salasu dunu huluane ilia da Debolo diasu ganodini oloda amola logo holeiga sogebiga dogoa Hina Gode Ea hawa: hamonana, ilia da misini amola Hina Godema sia: ne gadomu amola dini imunu da defea amane, “Hina Gode! Dia fidafa dunuma asigima! Fifi asi gala eno ilia da nini higasa amola ninima da: da: losa. Ilia da amane sia: sa, “Dilia Gode da habi esalabala?” Amaiba: le, ilia logo hedofama!
Låter Presterna, Herrans tjenare, gråta emellan förhuset och altaret, och säga: Herre, skona dino folke, och låt icke din arfvedel till skam varda, så att Hedningarna få råda öfver dem; hvi vill du låta säga ibland folken: Hvar är nu deras Gud?
18 Amalalu, Hina Gode da bu Ea soge amo dawa: i. Ea da Ea dunu ilima bu asigi.
Så skall då Herren hafva nit om sitt land, och skona sino folke.
19 E da ilia sia: ne gadosu amoma bu amane adole i, “Waha Na da diligili waini amola olife susuligi dili sadima: ne imunu. Amola dunu fifi asi gala oda ilia da dili hame higale ba: mu.
Och Herren skall svara, och säga till sitt folk: Si, jag skall sända eder korn, must och oljo tillfyllest, så att I skolen deraf nog hafva; och skall icke mer låta eder på skam komma ibland Hedningarna.
20 Na da danuba: gilisisu goega mabe amo lale galagamu. Na ili mogili hafoga: i soge badilia amoga sefasimu. Ilia bisili danuba: dadalesu, Na da amo huluane Bogoi Hano amoga lale sanasimu, amola fa: no mabe amo da Medidela: inia Wayabo Bagade sali hano amoga ladili ha: digimu. Ilia bogogia: i da: i amo da dasale gaha bagade nabimu. Ilia da dilima se bagade iabeba: le, Na da ili huluane gugunufinisimu.
Och skall jaga dem af nordan långt bort ifrån eder, och drifva honom bort uti ett torrt och öde land; nämliga hans ansigte bort emot hafvet österut, och hans ända bort emot yttersta hafvet; han skall ruttna och lukta för sina högfärds skull.
21 Bugili nasu soge huluane! Mae beda: ma! Be hahawane galoma amola nodoma! Abuliba: le? Hina Gode Hi fawane da amo hou hahamoi.
Frukta dig intet, du land, utan gläd dig, och var vid ett godt mod; ty Herren kan ock göra mägtig ting.
22 Ohe fi! Mae beda: ma! Ohe fofole nasu soge da mola: ya: i, ifa da fage legesa, figi ifa amola waini efe da gilisili fage bagohame legesa.
Frukter eder intet, I djur på markene; ty boningarna i öknene skola grönskas, och trän bära sin frukt, och fikonaträn och vinträn skola väl bära.
23 Saione fi dunu! Dilia Hina Gode da dili fidima: ne gasa bagade hou hamoi dagoiba: le, hahawane bagade nodoma! Ea da anegagi oubi gibu defele i dagoi amola anegagi oubi dagoloba musa: gibu iasu defele dilima i.
Och I Zions barn, fröjder eder, och varer glade i Herranom, edrom Gud, den eder nådeligit regn gifver, och sänder eder neder morgonregn och aftonregn, såsom tillförene;
24 Gala: ine dabimusa: diasu da gagoma amola eno gala: ine amoga nabai ba: mu. Amola uli dogoi amo da waini hano banenesisu dafululi gala amo da waini amola olife susuligi ifa amoga nabane adugagala: i ba: mu.
Att ladorna varda fulla med korn, och presserna öfverflödighet af must och oljo hafva skola.
25 Liligi dia adi fisi amo Na bu imunu amola danuba: ilia ode musa: ga na ebelei, amo gegesu wa: i amo da Na dilima gegema: ne asunasi.
Och jag skall gifva eder de åren igen, som gräshoppor, flogmatkar, lus och gräsmatkar, som min stora här voro, den jag ibland eder sände, uppätit hafva;
26 Waha dilia da ha: i manu bagade ba: mu amola sadimu. amola dilia da dilia Hina Godema bagade nodomu. Bai E da dili fidima: ne hou noga: idafa hahamoi. amola eno dunu fi ilia da Na dunu fi bu hamedafa higale ba: mu.
Att I skolen hafva nog till att äta, och prisa Herrans edars Guds Namn, den ibland eder under gjort hafver; och mitt folk skall icke mer till skam varda.
27 Amaiba: le, Isala: ili fi dilia da dawa: mu amo Na da dili amo gilisili esala, amola Na da Hina Gode. Na da dilia Hina Gode amola goe da Hina Gode eno hame. Dunu fi oda da Na dunu fi bu eno hame higale ba: mu.
Och I skolen förnimma, att jag är midt ibland Israel, och att jag är Herren, edar Gud, och ingen mer; och mitt folk skall icke mer till skam varda.
28 Hobea, Na da Na A: silibu Hadigidafa Gala dunu huluanema soga: digimu. Dilia dunu mano amola didiwi ilia da Na sia: olelemu amola dilia da: i hamoi dunu ilia da simasia ba: mu amola goi ayeligi amola uda a: fini ilia da esalawane siga ba: su sodomu.
Och derefter skall jag utgjuta min Anda öfver allt kött, och edra söner och döttrar skola prophetera; edre äldste skola hafva drömmar, och edre ynglingar skola se syner.
29 Amo esoga Na da Na A: silibu Hadigidafa Gala, amo hawa: hamosu dunu (dunu amola uda defele) ilima amolawane sogadigimu.
Och vill jag på den tiden utgjuta min Anda, både öfver tjenare och tjenarinnor;
30 Na da dawa: ma: ne sisasu hou amo esoga hahamomu. Muagado amola osobo bagadega, musa: hame ba: su dawa: digima: ne olelesu hou, amo maga: me, laluga nebe amola mobi heda: be ba: mu.
Och skall gifva undertecken i himmelen och på jordene, nämliga blod, eld och rökdamb.
31 Eso digagala: i da gasi agoane ba: mu amola oubi da afadenene maga: me agoane ba: mu. Hina Gode da misunu gala be hidadea amo sisasu da ba: mu.
Solen skall förvandlad varda uti mörker, och månen uti blod, förr än den store och förskräckelige Herrans dag kommer.
32 Be nowa dunu da Hina Godema, E fidima: ne wele sia: sea e da Hina Gode Ea gaga: su ba: mu. Hina Gode Ea sia: i defele, Saione Goumi amola Yelusaleme moilai bai bagadega amola da Gode Ea gaga: su ba: mu. Mogili da gugunufinisisu hame ba: mu. Amola nowa dunu Hina Gode da ilegei, amo da gaga: su ba: mu.”
Och det skall ske: Ho som helst Herrans Namn åkallandes varder, han skall frälst varda; ty på Zions berg och i Jerusalem skall en salighet vara, såsom Herren sagt hafver, och när de andra qvarblefna, de Herren kallandes varder.
