Yoube 39

1 Di da goumia esalebe goudi ilia lalelegesu eso dawa: sala: ? Di da sigua ‘dia’ gebo ilia mano lalelegei hou ba: bela: ?

Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?

2 Di da ilia eso habodayane galuiyale dawa: bela: Di da ilia lalelegemu eso ilegei dawa: sala: ?

Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?

3 Ilia habogala mano lamusa: beguduli lobo gaguladabe, amo di dawa: bela: ?

De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.

4 Ilia da iwiladafa amo ganodini gasa lale, alesa. Ilia da ga asili, hame buhagisa.

Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.

5 Sigua dougi halegale masa: ne, nowa ilia logo doasibala: ?

Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;

6 Na da ili amogai esaloma: ne, hafoga: i soge ilima i. Ilia da hafoga: i deme (sali) dialebe umiga esaloma: ne, Na logo doasi.

Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?

7 Ilia sia: gulubagebe moilai bai bagade gadenene hame esala. Amola dunu ilia da ili fofole amola ilia hawa: hamoma: ne sia: mu hamedei ba: sa.

Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.

8 Ilia goumia mola: iya: i ha: i manu hogosa.

Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.

9 Sigua bulamagau gawali da digili hawa: hamonesima: bela: ? E da dia bulamagau diasuga gasi afae esaloma: bela: ?

Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?

10 Di da sigua bulamagau gawali afaema efe gomenesili, osobo gidinama: ne sia: mu dawa: bela: ? Di da e gomenesili, osobo gisuga gima: ne sia: mu dawa: bela: ?

Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?

11 Di da ea gasa bagade amoga e da dia hawa: hamosu fawane hamoma: ne dafawaneyale dawa: bela: ?

Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?

12 E da dia bugi gamisu dima gaguli misa: bela: ? E da gagoma dia dabasu faia dialebe, amo gagadole lidima: bela: ?

Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?

13 ‘Osadaligi’ (wida agoai) ea ougia da hedolodafa dada ahoa. Be ‘osadaligi’ afae da ‘sidoge’ ea hagili ahoabe defele hame dawa:

Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;

14 ‘Osadaligi’ da ea oso da osobo da: iya dogoloma: ne legesa.

Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.

15 Be e da asigi dawa: su hame dawa: beba: le, amo oso da emoga hasalasimu o sigua ohe amoga goudanisimu, amo e da hame dawa:

Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.

16 E da amo oso da ea: hameyale defele, e da hamosa. E da ea oso udigili legebayale dawa: beba: le, hame da: i diosa.

Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;

17 Be Ni fawane da e gagaoulisi, amola ema bagade dawa: su hame i.

Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.

18 Be e da muni hehenane ahoasea, e da hosi amola hosi fila heda: i dunu amoba: le ousa.

På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.

19 Yoube! Di fawane da hosi ilima gasa ibala: ? Di fawane da ilima ilia mugi hinabo sedade ibala: ?

Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?

20 Di da ili danuba: defele soagagala: ma: ne ilima ibala: ? Amola ili dunu beda: ma: ne hagogala: ma: ne hamobela: ?

Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.

21 Hosi da nimiwane osobo fagoa gudu gigila: sa. Ilia da ilia gasa huluane defele, gegemusa: hehenasa.

Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.

22 Ilia da beda: su hamedafa dawa: Amola gegesu gobihei afae da ili sinidigima: ne hamomu hame dawa:

Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;

23 Ilima fila heda: i dunu ilia gegesu liligi da ginina: ginina: sa, amola esoga baba gaga: la: sa.

Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.

24 Fofogadigili yaguguli, ilia misosogane hehenasa. Gegesu dalabede da wesea, ilia da nimi agoane fofoga: sa.

Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.

25 Dalabede da afae wele gasea, hosi da hagogala: sa. Ilia da gegesua hame gadeneawane, nimi gaha naba. Ilia dadi gagui ouligisu dunu ilia hamoma: ne wele sia: su naba.

När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.

26 Buhiba da ea ougia ga (south) amodili da: legasea, di da hagili ahoabe amo ema olelebela: ?

Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?

27 Sia sio da goumi gadodafa amo da: iya bibimusa: dawa: sea, e da hidadea dia hamoma: ne sia: nabimusa: ouesaloma: bela: ?

Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene?

28 E da igi gadodafa da: iya bibisa. Amola goumi agesone fisiagagadoi, da ea gagili sali diasu agoai gala.

I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum.

29 Amogainini, e da ga amola gadenene huluane liligi medoma: ne amola moma: ne hogosa.

Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort.

30 Sia sio ilia da bogoi da: i manusa: beba: le sisiga: sa. Waha debe sia da maga: me nososa.

Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han.