< Yelemaia 17 >

1 Hina Gode da amane sia: sa, “Yuda fi dunu! Dilia wadela: i hou da fedege agoane, ouli nusi amoga dedei dagoi. Amo wadela: i hou da ga: nasi igi nusi amoga dilia dogoga amola dilia oloda hegomai amoga dedei dagoi.
Juda synd är med jernstyl och med skarp diamant skrifven, och uti deras hjertas taflor grafven, och uppå hornen af deras altare;
2 Dilia da uda ‘gode’ A: sela amoma nodone sia: ne gadomusa: , ‘oloda’ amola ‘dawa: digima: ne olelesu’ amo mola: iya: i ifa dafulili amola agolo huluane amola goumi huluane umi ganodini gala, amo da: iya gagui dagoi. Amola amoga dilia nodone sia: ne gadolala.
Att deras barn skola ihågkomma de samma altare och lundar, vid de gröna trä, på de höga berg.
3 Dilia da sogebi huluane amo ganodini wadela: le bagade hamobeba: le, Na da dilia ha lai amo dilia ida: iwane liligi amola muni huluane gesowale lale, gaguli masa: ne, ilima logo doasimu.
Men jag skall gifva dina höjder till sköfvels, både på berg och slätter, samt med dina håfvor, och alla dina ägodelar, för syndernas skull, i alla dina gränsor bedrefna.
4 Na hamobeba: le, dilia da soge amo Na da dilima i, amo fisimu, amola soge dilia hamedafa dawa: , amo ganodini dilia ha lai ilia udigili se iasu hawa: hamosu hamonanumu. Bai Na ougi da lalu agoane, ha: ba: domu hamedene, eso huluane nenanumu.”
Och du skall varda utdrifven utu ditt arf, som jag dig gifvit hafver, och jag skall göra dig till dina fiendars träl, uti ett land det du intet känner; ty I hafven upptändt mine vredes eld, den evinnerliga brinna skall.
5 Hina Gode da amane sia: sa, “Nowa dunu da Na hou fisili, osobo bagade dunu ilia hou amola ilia gasa fawane dafawaneyale dawa: sea, amo dunuma Na da se imunusa: fofada: mu.
Detta säger Herren: Förbannad är den man som förlåter sig uppå mennisko, och sätter kött sig till arm, och viker med sitt hjerta ifrå Herranom.
6 E da ifalobo hafoga: i soge ganodini lela agoane ba: sa. Amo osobo da deme amoga wadela: lesiba: le, liligi noga: le alemu da hamedei. Amo defele Na hou fisisu dunu da noga: le esalusu hame ba: mu.
Han skall varda såsom ljung i öknene, och skall intet få se den tillkommande tröstena; utan skall blifva uti det torra i öknene, uti en ofruktsam och öde mark.
7 Be nowa da Na dafawaneyale dawa: beba: le, Na hou lalegagusia, Na da Na hahawane dogolegesu hou ema imunu.
Men välsignad är den man, som förlåter sig uppå Herran, och Herren hans tröst är.
8 Amo dunu da ifa, hano noga: iwane gadenene bugiba: le, ea difi da hanoga sa: i dagoi, agoaiwane ba: sa. Esosea, e da hame beda: sa. Bai ea lubi da mola: iya: i diala. Amola gibu hame dasea, e da mae dawa: iwane, fage legelala.
Han är lika som ett trä, det vid vatten planteradt och vid en bäck berotadt är; ty om än en hette kommer, så fruktar det sig dock intet, utan dess löf blifva grön; och sörjer intet, när ett torrt år kommer, men det bär frukt utan upphåll.
9 Nowa da osobo bagade dunu ea dogo dawa: digima: bela: ? Dawa: mu da hamedei. Bai osobo bagade dunu ea dogoga ogogosu hou da eno ogogosu liligi huluane baligisa. Ea dogo da oloiba: le, uhinisimu da hamedei ba: sa.
Ett argt, illfundigt ting öfver all ting är hjertat; ho kan utransakat?
10 Na, Hina Gode, da osobo bagade dunu ilia asigi dawa: su ba: lala amola ilia dogo amo adoba: lala. Na da dunu afae afae ilima ilia esalusu hou amola ilia hamobe hou defele, ilima hamonana.”
Jag Herren kan utransaka hjertat, och pröfva njurarna, och gifver hvarjom och enom efter hans vägar, och efter hans gerningars frukt.
11 Dunu da muni ogogole lasea, amo da sio da oso e da hame legei amoga fili, mano lalelegesa agoane gala. E da ea gasa bagade eso amoga, ea gagui huluane fisi dagoi ba: mu. Amola ea esalusu dagosea, e da gagaoui dunu agoai ba: mu.
Ty lika som en fogel, som lägger sig uppå ägg, och utkläcker dem icke, alltså är den som orätt gods församlar; ty han måste derifrå, då han det aldraminst tänker; och måste dock på sistone hafva spott dertill.
12 Ninia Debolo da hadigi fisu amo da musa: goumi bagadega gagui asili, waha lela, agoai ba: sa.
Men vår helgedoms rum, nämliga Guds härlighets säte, är alltid fast blifvet.
13 Hina Gode! Di fawane da ninia hobea dafawane esaloma: beyale dawa: lusu hou ouligisu dunu esala. Nowa da Di fisisia da gogosiamu. Ilia da dio osobo dou amoga dedei defele hamedafa ba: mu. Bai ilia da hano si ida: iwane (amo da Di, Hina Gode) amo yolesi dagoi.
Ty, Herre, du äst Israels hopp; alle de som dig förlåta, måste till skam varda, och de affällige måste på jordene skrefne varda; ty de öfvergifva Herran, som är en lefvandes vattens källa.
14 Hina Gode! Dia na uhinisima! Amasea, na da hahawane esalebe ba: mu. Dia na gaga: ma! Amasea, na da gaga: i dagoi ba: mu. Na da Dima fawane nodone sia: ne gadolala.
Hela du mig, Herre, så varder jag hel; hjelp du mig, så är mig hulpet; ty du äst min berömmelse.
15 Dunu da nama amane sia: daha, ‘Hina Gode da nini beda: ma: ne magagiba: le, E da amo hou wahadafa ninima hamomu da defea.’
Si, de säga till mig: Hvar är då Herrans ord? Käre, låt kommat.
16 Be Hina Gode! Di dawa: ! Na da Di ilima se iasu ima: ne hame sia: i. Ilia da bidi hamosu amola se nabasu ba: ma: ne, na da hame hanai galu. Hina Gode! Di dawa: !
Men jag hafver fördenskull icke flytt ifrå dig, min herde; så hafver jag ock intet begärat menniskors ros, det vetst du; hvad jag predikat hafver, det är rätt inför dig.
17 Dia na beda: ma: ne mae hamoma! Bidi hamosu da doaga: sea, Di da na gaga: su sogebi gala.
Var icke du mig förskräckelig, min tröst i nödene.
18 Dia da dunu amo da nama se iaha, amo ilia gogosiama: ne hamomu da defea. Be Hina Gode! Dia na gaga: ma! Ili bagade beda: ma: ne hamoma! Be na beda: ma: ne, mae hamoma! Dima ha lai dunu wadela: lesima: ne, goudane fasima!
Låt dem till skam komma, som mig förfölja, och icke mig; låt dem förskräckas, och icke mig; låt olyckones dag öfver dem gå, och sönderslå dem dubbelt.
19 Hina Gode da nama amane sia: i, “Yelemaia! Di Dunu Ilia Logo Holei (amoga Yuda hina bagade dunu ilia moilai bai bagade amo ganodini golili maha) amoga asili, Na sia: olelema. Amasea, Yelusaleme logo holei eno huluane, amoga olelela masa.
Så säger Herren till mig: Gack, och statt i folkens port, der Juda Konungar ut och in gå, och i alla portar i Jerusalem;
20 Dia Yuda hina bagade amola Yuda fi dunu huluane amola dunu huluane da Yelusaleme ganodini esalebe, amo logo holeiga golili maha, ilima ilia Na sia: nabima: ne sia: ma.
Och säg till dem: Hörer Herrans ord, I Juda Konungar, och hele Juda, och alle Jerusalems inbyggare, som igenom denna porten ingån.
Detta säger Herren: Vakter eder, och bärer ingen bördo om Sabbathsdagen, genom portarna, in i Jerusalem;
22 Ilia da ilia esalusu amoma asigi galea, ilia da Sa: bade eso amoga liligi maedafa gaguli masa: ne sia: ma. Ilia da liligi gaguli, Yelusaleme ea logo holeiga golili sa: imu da sema bagade. Ilia da Sa: bade esoga mae hawa: hamoma: ma. Na da ilia aowalalia ilima sia: i defele, ilia da Sa: bade eso sema eso agoane ba: ma: ne sia: ma.
Och förer ingen klef på Sabbathsdagen utur edor hus, och görer intet arbete; utan helger Sabbathsdagen, såsom jag edra fäder budit hafver.
23 Ilia aowalalia da Na sia: hame nabi amola hame dawa: digi. Be amo mae dawa: le, ilia dogo ga: nasima: ne hamoi. Ilia da Na sia: hame nabasu amola Na olelesu amoma hame fa: no bobogei.
Men de höra intet, och böja intet sin öron, utan blifva halsstyfve, på det de ju icke skola höra, eller ock låta säga sig.
24 Amo dunu ilia Na sia: amola Na sema huluane nabima: ne sia: ma. Ilia da Sa: bade esoga liligi gaguli, moilai logo holeiga golili masunu da sema bagade sia: ma. Sa: bade eso da sema eso. Amaiba: le, amoga ilia hawa: hamosu maedafa hamoma: ne sia: ma.
Om I hören mig, säger Herren, så att I ingen bördo bären om Sabbathsdagen genom denna stadsporten, utan helgen honom, och gören intet arbete på dem dagenom;
25 Amasea, ilia hina bagade dunu amola ilia egefelali da Yelusaleme logo holeiga moilai golili sa: ili, Da: ibidi ea gasa defele gasawane hawa: hamomu. Ilia amola Yuda fi dunu amola Yelusaleme fi dunu da sa: liode amola hosi da: iya fila heda: le masunu. Amola Yelusaleme da dunu amoga nabaiwane ba: lalumu.
Så skola ock igenom denna stadsporten ut och in gå Konungar och Förstar, som på Davids stol sitta, och rida, och fara både med vagn och hästar, de och deras Förstar, samt med alla de som i Juda och Jerusalem bo; och denna staden skall evinnerliga besutten varda;
26 Dunu da Yuda moilai huluane amola moilai amo da Yelusaleme sisiga: sa, amoga misunu. Ilia Bediamini soge amola agolo goumi baiga diala, amola goumi amola Yuda gagoe (south) sogebi amoga misunu. Ilia da Na Debolo diasu amoga gobele salasu ohe amola gobele salasu liligi eno, amola gagoma amola gabusiga: manoma amola Nama nodomusa: iasu liligi gaguli misunu.
Och skola komma utaf Juda städer, och de omkring Jerusalem ligga, och utaf BenJamins land, af dalom och bergom, och sunnanefter, de der framföra skola bränneoffer, offer, spisoffer, och tackoffer, till Herrans hus.
27 Be ilia da Na sia: nabima: ne, amola Sa: bade eso da sema eso, amo dawa: ma: ne sia: ma. Ilia da Sa: bade esoga liligi gaguli, Yelusaleme logo holeiga maedafa golili misa: ne sia: ma. Be ilia amo sema fisia, Na da Yelusaleme logo holei laluga ulagisimu. Yelusaleme hina bagade ilia diasu da laluga nene dagole, enoga ha: ba: domu da hamedei ba: mu.”
Men om I icke hören mig, så att I helgen Sabbathsdagen, och ingen bördo bären in genom de portar i Jerusalem på Sabbathsdagenom, skall jag upptända en eld i dess portar, den husen i Jerusalem förtära skall, och intet utsläckt varda.

< Yelemaia 17 >