Yelemaia 16

1 Hina Gode da eno nama amane sia: i,

Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

2 “Di amo soge ganodini, uda mae lama amola mano mae lalelegema!

Du skall icke taga dig någon hustru eller skaffa dig några söner och döttrar på denna plats.

3 Mano amo da guiguda: lalelegesea amo ilia hou, amola ilia ada amola ame ilia hou, Na da dima olelemu.

Ty så säger HERREN om de söner och döttrar som bliva I födda på denna plats, och om mödrarna som hava fött dem, och om fäderna som hava avlat dem i detta land:

4 Ilia da olo bagade madelale, bogogia: mu. Amola dunu eno da iliba: le hame didigia: mu amola ilia da: i hodo hame uli dogonesimu. Be ilia da: i hodo da iga gialegei bi heda: i defele osoboga dialebe agoai ba: mu. Ilia da gegesu ganodini o ha: i bagade ganodini bogogia: mu, amola ilia da: i hodo da sio fi amola sigua ohe amo ilia ha: i manu agoane ba: mu.

Av svåra sjukdomar skola de dö; man skall icke hålla dödsklagan efter dem eller begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken. Och genom svärd och hunger skola de förgås, och deras döda kroppar skola bliva mat åt himmelens fåglar och markens djur. I

5 Diasu amo ganodini dunu ilia didigia: su, amo ganodini mae golili sa: ima. Dunu da bogosea, dia mae dawa: ma amola mae dima. Bai Na da wali Na fi dunuma hahawane olofosu hou amola asigi hou bu hamedafa imunu.

Ty så säger HERREN: Du skall icke gå in i något sorgehus och icke begiva dig åstad för att hålla dödsklagan, ej heller ömka dem; ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger HERREN, ja, min nåd och barmhärtighet.

6 Bagade gagui dunu amola hame gagui dunu, da amo soge ganodini gilisili bogogia: mu. Be eno dunu da ilima asigiba: le, hame didigia: mu amola ilia da: i hodo hame uli dogonesimu. Dunu eno da ilia da: i dioi olelema: ne, ilia da: i hame fafa: ginisimu amola ilia dialuma hinabo hame waga: mu.

Och både stora och små skola dö i detta land, utan att bliva begravna; och man skall icke hålla dödsklagan efter dem, och ingen skall för deras skull rista märken på sig eller raka sitt huvud.

7 Dunu da ea dogolegei fi dunu da bogobeba: le, da: i diosea, dunu afae eno da ea dogo denesima: ne, ema ha: i amola waini hano naha, hamedafa gilisili fimu. Nowa dunu da ea ame o ada bogosea, dunu eno da ema asigi hou hamedafa olelemu.

Man skall icke bryta bröd åt någon, för att trösta honom i sorgen efter en död, och icke giva någon tröstebägaren att dricka, när han har förlorat fader eller moder.

8 Dunu eno da diasu ganodini lolo nasea, di da amo ha: i moma: ne gilisimusa: amo diasuga maedafa golili sa: ima.

Och i gästabudshus skall du icke heller gå in för att sitta med dem och äta och dricka.

9 Na da Hina Gode Bagadedafa, Isala: ili fi ilia Gode! Na sia: nabima! Hahawane sia: amola uda lasu lolo nabe hahawane sia: huluane amo ouiya: ma: ne Na da hamomu. Amo fi dunu guiguda: esalebe da amo hou doaga: i dagoi ba: mu.

Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, inför edra ögon, och medan I ännu leven, skall jag på denna plats göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud. I

10 Di da amo sia: Na fi dunuma olelesea, ilia da Hina Gode da abuliba: le se iasu bagadedafa ilima iaha, dima adole ba: mu. ‘Ninia da adi wadela: i hou hamobela: amola ninia Hina Godema adi wadela: i hou hamobela: ?’ ilia da amane adole ba: mu.

När du nu förkunnar alla dessa ord för detta folk och de då fråga dig: "Varför har HERREN uttalat över oss all denna stora olycka? Och vari består den missgärning och synd som vi hava begått mot HERREN, vår Gud?",

11 Amasea, dia Hina Gode Ea sia: ilima amane alofele ima, ‘Dilia aowalalia da Na fisili, eno ogogosu ‘gode’ ilima sia: ne gadosu amola hawa: hamosu. Ilia da Na fisili, Na olelesu hamedafa nabawane hamosu.

då skall du svara dem: "Jo, edra fäder övergåvo mig, säger HERREN, och följde efter andra gudar och tjänade och tillbådo dem; ja, mig övergåvo de och höllo icke min lag.

12 Be dilia da dilia aowalalia ilia wadela: i hou baligili hamoi. Dilia huluane da dogo ga: nasi hamoi, amola wadela: idafa hou hamosu, amola Na sia: nabimu hame dawa:

Och I själva haven gjort ännu mer ont, än edra fäder gjorde; ty se, I vandren var och en efter sitt onda hjärtas hårdhet, och I viljen icke höra mig.

13 Amaiba: le Na da dili amo sogega fisili masa: ne, sefasisia, dilia da eno soge, dilia amola dilia aowalalia hame dawa: soge amoga mugululi masunu. Amola amogawi, dilia esoga amola gasia, eno ogogosu ‘gode’ ilia hawa: hamonanu. Amola Na da dilima asigi hou hame olelemu.’”

Därför skall jag ock slunga eder bort ur detta land, till ett land son varken I eller edra fäder haven känt, och där Skolen I få tjäna andra gudar både dag och natt; ty jag skall icke hava någon misskund med eder."

14 Hina Gode da amane sia: sa, “Na da Gode esala. Amola Na da Isala: ili fi dunu Idibidi sogega fisili masa: ne, ga oule asi. Be eso da misunu amoga, Na fi dunu da amo hou Na hamobeba: le, amoga ilia sia: bu hame ilegemu.

Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då man icke mer skall säga: "Så sant HERREN lever, han som har fört Israels barn upp ur Egyptens land",

15 Be Na da Na fi dunu gagoe (north) soge amola eno fifi asi gala ilia sogega afagogoi. Amola Na da ili amo soge Na da ilia aowalalia amoga i, ilima bu oule misunuba: le, ilia da Na da Gode esala ili buhagima: ne logo doasi dagoi, amo hou dafawaneyale dawa: beba: le, ilia da amo sia: ga dafawane hamoma: ne ilegemu. Na, Hina Gode da sia: i dagoi.”

utan: "Så sant HERREN lever, han som har fört Israels barn upp ur nordlandet, och ur alla andra länder till vilka han hade drivit dem bort." Ty jag skall föra dem tillbaka till deras land, det som jag gav åt deras fäder.

16 Hina Gode da amane sia: sa, “Na da menabo gasa: su dunu bagohame amo Na fi dunu gasa: ma: ne, ilima misa: ne sia: mu. Amasea, Na da benea ahoasu dunu bagohame, goumi amola agolo amola magufu gelabo huluane amoga Na fi dunu lama: ne, ilima misa: ne sia: mu.

Se, jag skall sända bud efter många fiskare, säger HERREN, och de skola fiska upp dem; och sedan skall jag sända bud efter många jägare, och de skola jaga dem ned från alla berg och alla höjder och ut ur stenklyftorna.

17 Na da ilia wadela: i hamobe huluanedafa ba: lala. Na mae ba: ma: ne wamolegemu da hamedei.

Ty mina ögon äro riktade på alla deras vägar; de kunna icke gömma sig för mitt ansikte och deras missgärning är icke fördold för mina ögon.

18 Ilia wadela: i hou hamobeba: le, Na da ilima baligili se imunu. Bai ilia da Na soge amo ganodini hame esala (bogoi ea da: i hodo defele) loboga hamoi ogogosu ‘gode’ amoga nabaiba: le, Na soge da ledodafa hamoi dagoi ba: sa.”

Och först skall jag i dubbelt mått vedergälla dem för deras missgärning och synd, för att de hava oskärat mitt land, i det att de hava uppfyllt min arvedel med sina styggeliga och skändliga avgudars döda kroppar.

19 Hina Gode! Di fawane da na gaga: sa amola nama gasa iaha. Dia da bidi hamosu eso amoga na fidilala. Fifi asi gala fi dunu da osobo bagade bega: bega: nini Dima misini, amane sia: mu, ‘Ninia aowalalia da ogogosu ‘gode’ amola hamedei loboga hamoi ‘gode’ agoaila fawane gagui.’

HERRE, du min starkhet och mitt värn, du min tillflykt på nödens dag, till dig skola hedningarna komma från jordens ändar och skola säga: "Allenast lögn hava våra fäder fått i arv. fåfängliga avgudar, av vilka ingen kan hjälpa.

20 Dunu ilisu da ilila: ‘gode’ hamomu defele ganabela: ? Hame mabu! Amai ganiaba, amo liligi da ‘godedafa’ hame ba: la: loba.”

Kan väl en människa göra sig gudar? Nej, de gudarna äro inga gudar.

21 Hina Gode da amane sia: sa, “Amaiba: le, Na da wali fifi asi gala huluane ilima Na gasa bagade hou olelemu. Amasea, Na da Hina Godedafa, amo ilia da dawa: mu.”

Därför vill jag nu denna gång låta dem förnimma det, jag vill låta dem känna min hand och min makt, för att de må veta att mitt namn är HERREN.