< Aisaia 62 >

1 Na da Yelusaleme fi ilia dogo denesima: ne sia: mu. Na da sia: mae ouiya: le, e gaga: i dagoi amola ea hasalasu hou da gasi ganodini gamali agoane ba: sea fawane ouiya: mu.
För Zions skull vill jag icke tiga, och för Jerusalems skull vill jag icke hållat inne; tilldess dess rättfärdighet uppgår såsom ett sken, och dess salighet brinner såsom ett bloss;
2 Yelusaleme! Fifi asi gala dunu huluane da dia hasalasu hou ba: mu. Ilia hina bagade dunu da dia hadigi ba: mu. Hina Gode Hisu da dima dio gaheabolo asulimu.
Att Hedningarna måga se dina rättfärdighet, och alle Konungar dina härlighet, och du skall med ett nytt namn nämnd varda, hvilket Herrans mun nämna skall.
3 Di da Hina Gode Ea habuga noga: i agoai ba: mu.
Och du skall vara en skön krona uti Herrans hand; och en Konungslig hatt uti dins Guds hand.
4 Dia dio da wali, “Fisiagai dagoi” amola Isala: ili soge dio da “Uda Fisiagai.” Be dia dio gaheabolo da “Gode da ema Hahawane Gala” ba: mu. Amola Isala: ili soge dio gaheabolo da “Uda Hahawane Lai Dagoi” ba: mu. Bai Hina Gode da dima hahawane gala, amola E da Isala: ili soge amoga egoa agoane ba: mu.
Man skall icke mer kalla dig den öfvergifna, ej heller ditt land ett öde; utan du skall kallas: Min lust i henne, och ditt land: Det hafver en Herra; ty Herren hafver lust till dig, och ditt land hafver en Herra.
5 Dunu amo da di hahamoi E da ayeligi amo da a: fini dunuga hame dawa: digi lasa agoane, di lamu. Amola dunu da ea uda gaheabolo lai amoma hahawane gala, amo defele, dia Gode da dima hahawane ganumu.
Ty såsom en ung man hafver ena jungfru kär, så skola din barn hafva dig kär; och såsom en brudgumme gläder sig öfver brudena, så skall ock din Gud fröjda sig öfver dig.
6 Yelusaleme! Dia gagoi da: iya Na da sosodo ouligisu dunu aligima: ne sia: i. Ilia da eso amola gasi ganodini mae yolele, mae ouiya: le, Hina Gode Ea ilegele sia: i, E da mae gogolema: ne, Ema eso huluane sia: ma: ne Na da sia: i dagoi.
O Jerusalem! jag vill beställa väktare uppå dina murar, de som icke tiga skola hvarken dag eller natt: och de som på Herran tänka skola, på det att när eder intet tyst vara skall;
7 Ilia da Hina Godema, E da mae helefili, fifi asi gala huluane da Yelusaleme amoma bu nodoma: ne, Yelusaleme bu hahamoma: ne, Ema sia: mu da defea.
Och I icke skolen tiga om honom, tilldess Jerusalem varder beredt, och satt till ett lof uppå jordene.
8 Hina Gode da amane sia: i, (amola E da Ea gasaga Ea sia: i defele hamomu) “Dilia ha lai dunu ilia da bu dilia gagoma hame manu, amola dilia waini hano hame manu.
Herren hafver svorit vid sina högra, hand, och vid sins magts arm: Jag vill icke mer gifva dina säd dinom fiendom till att äta, ej heller din must, der du uppå arbetat hafver, de främmande dricka låta;
9 Be dilia fawane da gagoma bugi amola faiba: le da agi ga: gi nanu, Hina Godema nodomu. Amola dilia da waini efe ouligiba: le amola waini fage faiba: le, da waini hano Na Debolo gagoi ganodini manu.
Utan de som insamla det, de skola ock ätat, och lofva Herran; och de som införat, skola dricka det uti mins helgedoms gårdar.
10 Yelusaleme fi dunu! Moilai gadili asili, dilia mugululi asi dunu buhagima: ne, logo fodoma. Logo hahamoma! Igi fadegama! Fifi asi gala huluane dawa: ma: ne, dawa: digisu hahamosu gaguma. Amasea ilia huluane agoane dawa: mu, amo
Går, går genom porten; bereder folkena väg; görer väg, görer väg; rödjer bort stenarna, reser ett baner upp emot folken.
11 Hina Gode da osobo bagade fifi asi gala huluane ilima agoane sia: sa, “Yelusaleme fi dunu ilima amane sia: ma, ‘Hina Gode da dili gaga: musa: misunu. Amola E da dunu amo E gaga: i, amo oule misunu.’”
Si, Herren låter höra sig allt intill verldenes ända: Säger dottrene Zion: Si, din salighet kommer; si, hans arbete och hans verk skall icke vara utan frukt.
12 Dunu eno da dilima dio asulimu, amo “Gode Ea Hadigi Fi” amola “Fi amo Hina Gode da Gaga: i Dagoi.” Ilia da Yelusaleme amoma dio asulimu, amo, “Gode Ea Dogolegei Moilai Bai Bagade.” amola “Moilai Bai Bagade amo Gode da Hame Fisiagai.”
Man skall kalla dem det heliga folket, Herrans förlossade; och dig skall man kalla den besökta, och icke öfvergifna staden.

< Aisaia 62 >