Gala:isia 4
1 Eno fedege sia: nabima. Osobo bagade dunu egefe da hobea ea adama nana liligi lamu. Be e goihadinia, hame gagui udigili hawa: hamosu dunu agoane ba: sa.
Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
2 E goihadinia, eno ouligisu dunu da ea hou amola ea esaloma: ne defele hanai liligi ouligili, asili, e asigilaiba: le fawane, ea ada nana liligi lamu.
ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
3 Amo defele, musa: ninia a: silibu da hame asigilaiba: le, ninia da osobo bagade a: silibu ouligisu bagohame ilia udigili hawa: hamosu dunu agoane ba: i.
Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».
4 Be Gode Ea ilegei eso doaga: loba, Ea Mano asunasi. E da osobo bagade udaga lalelegele, Yu fi dunu ilia Sema nabawane hamosu.
Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
5 E da Sema amoha udigili hawa: hamosu dunu bu bidi lamusa: , amola nini huluane Gode Ea mano hamomusa: misi dagoi.
för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
6 Gode da dili da Gode Ea mano bu lalelegei dagoi amo olelemusa: , Egefe Ea A: silibu Hadigidafa Gala dilia dogo ganodini aligila sa: ima: ne asunasi dagoi. Ea A: silibu da dilia dogo ganodini agoane wele sia: sa, “Ada! Na ada!”
Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
7 Amaiba: le, dilia da wali udigili hawa: hamosu dunu hame. Dilia da halegale, Gode Ea mano esala. Amaiba: le, Gode Ea mano ilima imunu liligi huluane, E da dilima imunu.
Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
8 Musa: dilia Gode Ea hou hame dawa: beba: le, dilia da eno ‘gode’ hamedei liligi ilia udigili hawa: hamosu dunu agoane ba: i.
Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
9 Be wali dilia da Gode dawa: Hame! Gode da dili dawa: Amaiba: le dilia da abuliba: le amo gasa hame hamedei wadela: i a: silibu ilima bu sinidigimusa: dawa: lalabala? Dilia abuliba: le ilima bu hawa: hamomusa: hanabela: ?
Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
10 Dilia da eso afadafa da sema bagade dawa: lala. Dilia da oubi amola ode amola eno liligi da sema bagade, eno da fonobahadi, dilia beda: iwane dawa: lala.
I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
11 Na da dilia hou ba: beba: le, da: i dione dadawa: sa. Amabela: ? Na dili fidima: ne hawa: hamoi, na da udigili hamobela: ?
Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
12 Na fi dunu! Na dilima ha: giwane adole ba: sa. Na hou defele hamoma. Na da dili defele esala. Dilia da na hou hame wadela: lesi.
Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
13 Dilia dawa: ! Na da musa: oloiba: le, degabo Gode Ea Sia: Ida: iwane gala dilima olelei.
I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
14 Na da oloiba: le, dilia da da: i dioi galu. Be dilia na hame hihisu. Be fedege agoane, a:igele dunu Hebene sogega misi ganiaba, dilia da hahawane yosia: la: loba. Amo defele, dilia nama hahawane yosia: i. Yesu Gelesu Hisu dilima misi ganiaba, dilia da baligiliwane hahawane yosia: la: loba. Amo defele, dilia nama hahawane yosia: i.
Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
15 Dilia da musa: hahawane bagade esalu. Adi hou da wali doaga: bela: ? Musa: , dilia nama asigiba: le, logo ba: i ganiaba, dilia da dilisu si fadegale, nama ia: noba.
När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
16 Be wali, na da sia: dafawane dilima olelebeba: le, dilia adi dawa: bela: ? Na da dilima ha labala?
Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!
17 Eno ogogosu dunu da dilima bagade asigisa. Be dilia hou wadela: musa: , ilia da ogogole dilima asigisa. Dilia da nini yolesili, ilia la: ididili gia: iwane hawa: hamoma: ne, ilia da dilima asigisa.
Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.
18 Defea! Hou moloidafa hamoma: ne gia: iwane hawa: hamomu da defea. Na da dilima gilisibiba: le fawane hame, be eso huluane mae yolesili gia: iwane hawa: hamomu da defea.
Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,
19 Na dogolegei mano! Uda e da mano lamusa: se nabasu defele, na amola dilia dogo ganodini Yesu Gelesu Ea hou da asigilama: ne na hanaiba: le, bu se naba.
I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
20 Na da dili amola gilisimusa: bagade hanai gala. Na dilima eno asigi dawa: su lama: ne, dilima gilisimusa: dawa: lala. Bai na da dilia hou ba: beba: le, da: i dione dadawa: sa.
Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.
21 Dilia mogili da Sema amoha hawa: hamomusa: dawa: Na da dilima adole ba: sa. Sema sia: da adi sia: sala: ?
Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?
22 Agoane dedei diala. A: ibalaha: me da dunu mano aduna esalu. Afadafa da ea udigili hawa: hamosu uda (Ha: iga) ema lalelegei. Eno da ea hahawane halegale lalebe uda (Sela) ema lalelegei.
Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.
23 A: ibalaha: me ea mano udigili hawa: hamosu udama lalelegei da osobo bagade dunu fi ea hou agoane lalelegei. Be ea udadafa ea mano da hisuwane lalelegei. Gode da hahawane dogolegele iasu amo imunu ilegele sia: beba: le, e da lalelegei.
Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.
24 Amo mano lalelegei da fedege agoane diala. Uda aduna da fedege agoane gousa: su aduna diala. Afadafa Ha: iga, e da bidi mae lale udigili hawa: hamonanebe mano lalelegei da Sema gousa: su amo Sainai Goumia hamoi ea fedege agoane diala.
Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.
25 Ha: iga da Sainai Goumi, Ala: ibia soge ganodini, Sema iasu soge ea fedege dialebeba: le, e da wali Yelusaleme fi dunu fedege agoane diala. Ilia da udigili bidi mae lawane, Sema ea udigili hawa: hamonana.
Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.
26 Be A: silibuga lalelegei Hebene Yelusaleme fi dunu da udigili hame hawa: hamosa. Hahawane udadafa da ninia halegai ame fedege agoane diala.
Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.
27 Gode Sia: da agoane dedei diala, “Aligime uda! Hahawane ba: ma! Di da mano lalelegema: ne, se hame nababeba: le, hahawane ba: ma! Hahawaneba: le, wele sia: ma amola dima! Uda da egoa amoga yolesi esalebe, amo ea mano lalelegemu idi da egoa amoga hame yolesi uda ea mano lalelegemu idi bagadewane baligimu.”
Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»
28 Na fi dunu! Gode da Aisage ema hahawane dogolegele imunu ilegele sia: beba: le, Aisage da Gode Ea mano esalu. Dilia amola da Aisage defele, Gode Ea mano esala.
Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.
29 Amo esoga, osobo bagade ea hou agoane lalelegei mano da Gode Ea A: silibuga lalelegei mano ema se iasu. Wali amola amo hou defele diala.
Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.
30 Be Gode Sia: da adi sia: sala: ? Agoane dedei diala, “Hawa: hamosu uda amola ea mano, gadili sefasima. Hahawane halegale lalebe udadafa ea mano, hi fawane da ea eda liligi lamu. Be udigili hawa: hamosu uda ea mano da hamedafa lamu.”
Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»
31 Amaiba: le, na fi dunu, dawa: ma! Ninia fedege agoane udigili hawa: hamosu uda ea mano hame, be ninia da hahawane halegale lalebe udadafa ea mano esala.
Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. Se Makter i Ordförkl.
