Mousese Ea Malasu 14
1 Dilia da Hina Gode Ea Fi dunu. Amaiba: le, dilia dunu bogobeba: le, didiga: sea, dilia da: i gobiheiga mae abigima amola dilia dialuma mae ougelema.
I ären Herrans edars Guds barn; skärer eder icke, och görer eder icke skallota öfver edart änne för någon dödan.
2 Dilia da Hina Gode Ea: dunu fi. E da dunu fifi asi gala amo huluane hodole, dilima fawane ilegei dagoi.
Ty du äst ett heligt folk Herranom dinom Gud, och Herren hafver utvalt dig, att du skall vara hans eget, utaf all folk som på jordene äro.
3 Hina Gode da ha: i manu da ledo gala ilegei galea, amo mae moma.
Du skall ingen styggelse äta.
4 Ohe fi dilia manu da defea da bulamagau, sibi, goudi,
Men desse äro de djur, som I äta skolen: Fä, får, get, hjort,
5 dia, soge sibi, soge goudi, a:deloubi amola
Rå, buffel, stenbock, enhörning, urnöt, och elgen.
6 adi ohe fi ilia emo sasafo adobo amola ilia gisi hedesini esaga salawane aduga: le guda: le bu hi naha.
Och all djur, som tveklöfvad äro, och idisla, skolen I äta.
7 Be ohe fi ilia emo da sasafo adobo, be ilia gisi hedesini esaga salawane aduga: le guda: le bu hi hame naha, amo da sema - mae moma. ‘Ga: mele’, ‘la: bidi’ amola ‘igi ba: dege’ da ledoba: le mae moma. Ilia ha: i manu da hedesini esaga salawane aduga: le guda: le bu hi naha, be ilia emo da sasafo adobo hame.
Men det skolen I icke äta, som idislar, och icke tveklöfvadt är: camelen, haran, cunilen. De som idisla, och icke tveklöfvad äro, de skola vara eder oren.
8 Gebodafa mae moma. Ilia da ledo gala. Ilia da emo sasafo adobo gala be ilia ha: i manu da hedesini esaga salawane aduga: le guda: le bu hi naha hame hamosa. Agoaiwane ledo ohe fi amo mae moma amola ilia bogoi da: i hodo mae digili ba: ma.
Svinet, ändock det tveklöfvadt är, så idislar det dock icke, det skall vara eder orent; af dess kött skolen I icke äta, och vid dess as skolen I icke komma.
9 Menabo amo da aiya galebe, amo dilia manu da defea.
Detta är det I äta skolen, utaf allt det i vattnet är: allt det som spol och fjäll hafver, det skolen I äta;
10 Be hano ganodini esalebe fi huluane da aiya hame gala amo mae moma. Amo da dilima ledo gala.
Men det som intet spol eller fjäll hafver, det skolen I icke äta; ty det är eder orent.
11 Ledo hamedei sio fi dilia manu da defea.
Alla rena foglar äter.
12 Be amo dedei sio mae moma - buhiba, sia, sedia, waialima sononi, wida, aowa ahea, ‘gala: ini’, ‘beliga: ne’ amola ganeba.
Desse af dem äro de som I icke äta skolen: örnen, höken, falken,
Fiskagjusen, gladan, gamen med sine art,
Och alla korpar med deras art,
Strutsfoglen, ugglan, göken, sparfhöken med sine art,
Stenugglan, ufven, flädermusen,
Rördrommen, storken, svanen,
Hägren, skrikan med sine art, vidhöfden, och svalan.
19 Amola agime, gugu, aowaba amola huluane agoaiwane liligi ougia galebe da dilima ledo gala. Amo huluane mae moma.
Och alle foglar, som krypa, skola vara eder orene, och I skolen icke äta dem.
20 Be ledo hamedei agoaiwane liligi dilia manu da defea.
De rena foglar skolen I äta.
21 Ohe fi da hi bogoi, amo mae moma. Ga fi dunu dilia fi amo ganodini esala amo ilia manu da defea. O hou eno dilia da ohe hisu bogoi amo ga fi dunu eno ilima bidi lama. Be dilia da Hina Gode Ea fidafa. Amaiba: le, mae moma. Dilia sibi o goudi mano amo ea ame ea dodo maga: me ganodini mae gobema.”
I skolen intet as äta. Främlingenom, som i dinom porte är, må du gifva det, att han det äter, eller sälj det enom främmande; ty du äst ett heligt folk Herranom dinom Gud. Du skall icke koka kidet, medan det ännu dir sina moder.
22 “Dilia ‘daide’ la: ididili ligisima. Amo da dilia ifabi ha: i manu legei nabuane fifili afadafa Godema ima.
Du skall all år afskilja tionden af allo dine säds frukt, som utaf dinom åker kommer;
23 Amasea, Hina Gode Ea dilia Ema nodomusa: ilegei sogebi afae amoga asili, Ea midadi dilia gagoma, waini, olife susuligi, bulamagau magobo amola sibi magobo amo nabuane fifili afae moma. Dilia eso huluane Hina Godema nodoma: ne hamoma.
Och skall äta den för Herranom dinom Gud, på det rum som han utväljer, att hans Namn der bo skall; nämliga af tionden utaf din säd, dino vine, dine oljo, och förstfödningen af ditt fä och din får; på det du skall lära frukta Herran din Gud i alla dina lifsdagar.
24 Be Godema nodomu sogebi da dilia diasu baligili sedade ba: sea, amola ‘daide’ amo Gode da dima hahawane i amo da amoga gaguli masunu da hamedei ba: sea, agoane hamoma.
Om vägen är dig för lång, att du icke kan komma det dit, derföre att det rummet är dig för långt ifrå, som Herren din Gud utvalt hafver, att han vill låta sitt Namn bo der; ty Herren din Gud hafver välsignat dig;
25 Dia ha: i manu ‘daide’ bidi lale, muni fawane Godema nodone sia: ne gadosu sogebi amoga gaguli masa.
Så sälj det allt för penningar, och tag penningarna i dina hand, och gack till det rum, som Herren din Gud utvalt hafver;
26 Amogawi, amo muniga dilia hanai lama. Ohe hu, sibi mano, waini hano o agoai hano - amo lale, dilia Hina Gode ba: ma: ne, dilia amola dilia sosogo fi da hahawane moma: mu.
Och köp för penningarna allt det din själ lyster, vare sig fä, får, vin, stark dryck, eller allt det din själ begärar; och ät det der för Herranom dinom Gud, och var glad, du och ditt hus.
27 Dilia Lifai dunu dilia moilai ganodini esala amo mae gogolema. Bai ilia da soge hame gagusa.
Och Leviten, som i dina portar är, honom skall du icke förlåta; förty han hafver ingen lott eller arf med dig.
28 Ode osodayale huluane gidigisia, dilia ha: i manu legei ‘daide’ amo gaguli misini dilia moilai amo ganodini legema.
Efter tre år skall du afsöndra all tiond af dine säd i det året, och skall lägga henne i dina portar.
29 Amo ha: i manu da Lifai (bai ilia da soge hame gagusa), ga fi, guluba: mano amola didalo dilia moilai ganodini esala amo moma: ne gilisima. Ilia da misini ilia hanaiga manu. Dilia da agoane hamosea, Hina Gode da dilia hawa: hamosu huluane hahawane dogolegelewane fidimu.
Så skall Leviten komma, som ingen lott eller arf hafver med dig; och främlingen, och den faderlöse, och enkan, som i dina portar äro, och äta, och mätta sig; på det Herren din Gud dig välsigna skall i alla dina händers gerningar, som du gör.
