Asunasi Dunu Ilia Hou 15
1 Be eno dunu ilia da Yudia soge yolesili, A:dioge moilaiga misini, Yesuma fa: no bobogesu dunuma amane olelei, “Dilia da Mousese ea Sema defele, gadofo damusu hou hame hamosea, Gode Ea gaga: su hou hamedafa ba: mu!”
Och kommo någre neder af Judeen, och lärde bröderna: Utan I låten eder omskära efter Mose sätt, så kunnen I icke blifva salige.
2 Amo olelebeba: le, Bolo amola Banaba: se da ilima sia: ga gegei. Amalalu, Yesu Ea fa: no bobogesu fi dunu da fofada: nanu, Bolo, Banaba: se, amola A: dioge dunu mogili ili asunasi. Ilia da Yelusaleme moilai bai bagade amoga asunasi dunu amola asigilai dunu, ilima bai adole ba: musa: gini asunasi.
Då vardt en tvedrägt och träta, icke den minsta, så att Paulus och Barnabas föllo emot dem; och derföre skickade de att Paulus och Barnabas, och någre andre af dem, skulle uppfara till Apostlarna, och till Presterna i Jerusalem, för detta spörsmålets skull.
3 Sese dunu da amo dunu asunasi. Ahoanoba, ilia Finisia amola Samelia, amo soge baligilaloba, dunu fi ilima Dienadaile dunu da sinidigili Godema buhagi amo olelebeba: le, Yesu Ea fa: no bobogesu dunu da hahawane bagade ba: i.
Och så vordo de förfordrade af församlingene, och foro genom Phenicien och Samarien, och förtäljde Hedningarnas omvändelse; och gjorde dermed allom brödromen stor glädje.
4 Ilia Yelusaleme moilai bai bagade amoga doaga: le, Yesu Ea fa: no bobogesu dunu huluane, asunasi dunu amola asigilai dunu huluane, ilima hahawane bagade yosia: i. Ilia hou hamoiba: le, Gode da gasa bagade hamoi, amo huluane ilia Yelusaleme fi ilima olelei.
När de nu kommo till Jerusalem, vordo de undfångne af församlingene, och af Apostlarna, och de äldsta; och de förkunnade allt det Gud hade gjort med dem.
5 Be mogili Yesu Ea fa: no bobogesu fi dunu, ilia da Fa: lisi gilisisu amo ganodini esalu dunu, amo da wa: legadole amane sia: i, “Musa: hame lalegagui Dienadaile dunu ilia Yesu Ea hou lalegagusia, ilia gadofo damuma: mu amola Mousese ea Sema huluane nabawane hamoma: mu!”
Då reste sig upp någre af de Phariseers parti, som vid trona tagit hade, sägande att man måste omskära dem, och bjuda uppå att man hålla skulle Mose lag.
6 Amaiba: le, asunasi dunu amola sese asigilai dunu, amo hou fofada: musa: gilisi.
Då församlade sig Apostlarna och Presterna, till att ransaka om det ärendet.
7 Sedagawane fofada: nanu, Bida da wa: legadole amane sia: i, “Na fi dunu! Dilia dawa: ! Musa: ninia fi amo ganodini, Gode da na da Dienadaile dunuma Ea Sia: Ida: iwane Gala olelemusa: , ilegei dagoi.
Och när nu fast derom frågadt var, stod Petrus upp, och sade till dem: I män och bröder, I veten, att uti förgången tid ibland oss hafver Gud utvalt, att Hedningarna hörde Evangelii ord genom min mun, och trodde.
8 Gode da dunu huluanedafa ilia asigi dawa: su liligi dawa: E da Dienadaile dunuma hahawane bagade amo olelema: ne, Ea musa: Ea A: silibu Hadigidafa Gala ninima iasu amo defele, E da Dienadaile dunuma i dagoi.
Och Gud, som hjertat känner, vittnade med dem, gifvandes dem den Helga Anda, så väl som oss;
9 E da ilima amola ninima hou hisu hisu hame hamoi. E da defele hamoi dagoi. Ilia da Yesu Ea hou dafawaneyale dawa: beba: le, Ea da ilia wadela: i hou gogolema: ne olofoi.
Och gjorde ingen åtskilnad emellan oss och dem; utan rengjorde deras hjerta genom trona.
10 Amaiba: le, dilia da abuliba: le Godema ougima: ne ado ba: ma: bela: ? Ninia amola ninia aowalali dunu da amo musa: sema bagade liligi dioi bagade ba: beba: le, hamomu da hamedeiwane ba: i. Amaiba: le, abuliba: le amo dioi bagade liligi Yesu Ea fa: no bobogesu dunuma olelesala: ?
Hvi fresten I då nu Gud, att I viljen lägga det ok på Lärjungarnas hals, det hvarken våra fäder eller vi bära kunde?
11 Hame mabu! Hina Yesu Gelesu da ninima hahawane dogolegele iabeba: le, ninia Ea hou dafawaneyale dawa: be amola nini Helo logoga ahoasu ga: i dagoi ba: sa. Musa: hame dawa: su dunu da amo hou defele, Yesu Ea gaga: su hou ba: sa!”
Utan genom Herrans Jesu Christi nåd tro vi, att vi skole salige varda, såsom ock de.
12 Banaba: se amola Solo da Gode Ea gasa bagade musa: hame ba: su dawa: digima: ne olelesu hou ela da Dienadaile dunu fi amo ganodini hamoi, amo ilima olelelaloba, dunu gilisisu da ouiya: le esalu.
Då tigde hele hopen, och hörde på Barnabas, och Paulus, som förtäljde hvad tecken och under Gud, genom dem, ibland Hedningarna gjort hade.
13 Ela sia: dagobeba: le, Ya: mese amane sia: i, “Na fi dunu! Nabima!
När de tystnade, svarade Jacobus, och sade: I män och bröder, hörer mig.
14 Gode da Dienadaile dunu fi ilima Ea asigi hou olelema: ne, Ema fa: no bobogema: ne dunu fi ilegei dagoi. Saimone da amo hou ninima olelei dagoi.
Simeon hafver förtäljt, huruledes Gud först sökt hafver, och anammat ett folk till sitt Namn utaf Hedningarna.
15 Musa: balofede dunu ilia sia: Gode Sia: Dedei Buga ganodini dedei diala da amo hou defele olelesa, amane,
Och med honom draga öfverens Propheternas ord; såsom skrifvet är:
16 ‘Hina Gode da amane sia: sa; Hobea, Na da bu misini, Da: ibidi ea hina bagade hou bu wa: lesimu. Amo da wadela: lesiba: le dafai, be Na da bu hahamomu.
Derefter vill jag komma igen, och åter uppbygga Davids tabernakel, som förfallet är; och vill bota de refvor, som derpå äro, och upprätta det;
17 Amasea, eno osobo bagade fifi asi gala dunu da Nama doaga: mu. Na da Na fi ganodini esaloma: ne, Dienadaile dunu ilegei dagoi. Amo dunu huluane da nama misunu.
Att det som qvart är af menniskorna skola spörja efter Herran, och desslikes alle Hedningar, öfver hvilka mitt Namn nämndt är, säger Herren, som allt detta gör.
Gudi äro all hans verk kunnig, ifrå verldenes begynnelse. (aiōn g165)
19 Ya: mese da eno amane sia: i, “Na agoane dawa: ! Dienadaile dunu ilia waha Godema sinidigilala, ilima ninia se imunu da defea hame galebe.
Derföre besluter jag, att man icke skall bekymra dem som af Hedningarna omvändas till Gud;
20 Be amo hou fisili, ninia ilima meloa dedene imunu da defea. Amane, ‘Ha: i manu da loboga hamoi ogogosu ‘gode’ o wadela: i a: silibu ilima imunusa: lai dagoiba: le sema hamoi, amo mae moma. Amola wadela: i uda lasu hou amola sama da ea sama adole lasu hou, amo agoai hou huluane mae hamoma. Amola maga: me mae moma amola ohe fi amo da galogoa ga: iba: le medoi amo mae moma!’
Utan att man skrifver dem till, att de hafva återhåll af afgudars besmittelse, och boleri och af det som förqvafdt är, och af blod.
21 Bai Mousese ea Sema da musa: amola wali, ilia Sa: bade eso huluane sinagoge diasu ganodini idilala. Amola ilia da moilai huluane amo ganodini, ea sia: olelelala.”
Ty Moses hafver af ålder i alla städer dem som honom predika uti Synagogorna, der han på alla Sabbather läsen varder.
22 Amalalu, asunasi dunu, sese asigilai dunu amola Yesu Ea fa: no bobogesu dunu huluane, fofada: nanu, ilia gilisisu amoga dunu enoma ilegemusa: dawa: i galu. Amo dunu ilia amola Bolo amola Banaba: se, A:dioge moilaiga asunasimusa: dawa: i. Ilia da dunu aduna, amo Yudase (eno dio da Basaba: se, ) amola Sailase, ela hou hahawane ba: i. Amaiba: le, ilia da amo dunu asunasi.
Då belefvade Apostlarna och Presterna med hela församlingene, att man utvalde några män af dem, och sände till Antiochien med Paulo och Barnaba; nämliga Judas, som kallades Barsabas, och Silas, som voro yppersta männerna ibland bröderna.
23 Ilia meloa dedene, ili gaguli masa: ne i, amane, “Ninia asunasi dunu amola sese asigilai dunu - dilia olalali - ninia da dili Dienadaile dunu A: dioge moilai, Silia soge amola Silisia soge amo ganodini esala, dilima asigi sia: sa.
Och de fingo dem bref i händerna, vid detta sinnet: Vi Apostlar, och äldste, och bröder, önskom dem brödrom, som äro af Hedningomen uti Antiochien, och Syrien, och Cilicien, helso.
24 Ninia gilisisu dunu mogili da asili, ilia sia: beba: le dilima se bagade iasu, amo ninia nabi dagoi. Be amo hou hamomusa: , ninia da ilima hamedafa sia: i.
Efter vi hört hafve, att någre äro utgångne af oss, och hafva förvillt eder med läro, och förvändt edra själar, bjudandes att I skolen låta eder omskära, och hålla Lagen, dem vi det icke befallt hafve;
25 Amaiba: le, ninia gilisili, fofada: nanu, dilima ilegei adole iasu dunu asunasimusa: dawa: i galu. Ela da ninia dogolegei na: iyado Banaba: se amola Bolo sigi masunu.
Derföre syntes oss endrägteliga i våra församling att taga några män ut, och sända till eder, med oss älskeligom Barnaba och Paulo;
26 Banaba: se amola Bolo da Hina Gode Yesu Gelesu Ea hawa: hamobeba: le, eno dunu ilia ela medole legemusa: dawa: i galu.
Som äro de män, som sina själar utsatt hafva, för vårs Herras Jesu Christi Namn.
27 Defea! Ninia Yudase amola Sailase, dilima asuna ahoa. Ela da lafidili, nini meloa dedei liligi defele dilima adole imunu.
Så sände vi nu Judas och Silas, de som ock med munnen skola säga eder det samma.
28 Gode Ea A: silibu Hadigidafa Gala amola nini, da asigi dawa: su afadafa hamoi dagoi amane. Dilia dioi bagade liligi amoma mae dawa: ma. Be hagudu dedei liligi fawane nabawane hamoma.
Ty dem Helga Anda, och oss, syntes ingen yttermera tunga lägga på eder, utan dessa stycken som af nödene äro;
29 ‘Ha: i manu da loboga hamoi ogogosu ‘gode’ ma wadela: i a: silibu ilima imunusa: lai dagoiba: le sema hamoi, amo mae moma. Maga: me mae moma. Ohe fi amo da galogoa ga: iba: le medoi amo mae moma. Amola wadela: i uda lasu hou huluane mae hamoma. Amo liligi huluane fisili, dilia hou ida: iwane hamosu dunu agoane ba: mu. Dilima asigisa!’
Nämliga att I hafven återhåll af thy som afgudom offradt är, och af blod, och af det förqvafdt är, och af boleri; för hvilken stycke om I eder förvaren, så gören I väl. Farer väl.
30 Ilia da sia: adole iasu dunu asunasi. Ilia da A: dioge moilaiga doaga: le, ilia sia: beba: le, Yesu Ea fa: no bobogesu fi dunu huluane da gilisi dagoi. Amalalu, ilia da ilima meloa dedei i.
När de nu hade fått sin afsked, kommo de till Antiochien; och församlade den meniga man, och fingo dem brefvet.
31 Ilia da amo sia: idibiba: le, amola asigi sia: amo ganodini dedei ba: beba: le, hahawane bagade ba: i.
När de det läsit hade, vordo de glade af den trösten.
32 Yudase amola Sailase, (ela amola da balofede hou dawa: i) ela da ilima mae beda: iwane, ilia dogo denesima: ne amola gasa ima: ne, sia: sedagawane olelei.
Men Judas och Silas, efter de ock voro Propheter, förmanade de bröderna med mång ord, och styrkte dem;
33 Ela da amo moilaiga esalu, Yesu Ea fa: no bobogesu fi dunu da ela olofoiwane ela asunasi dunuma buhagima: ne asunasi.
Och blefvo der i någon tid; och vordo sedan igensände med fred ifrå bröderna till Apostlarna.
34 Be Sailase da amogawi bu esalumusa: dawa: i.
Och Silas täcktes att blifva der.
35 Bolo amola Banaba: se ela amola da A: dioge moilaiga esalu. Ela amola eno dunu bagohame da gilisili Hina Gode Ea sia: Ida: iwane olelelalu.
Men Paulus och Barnabas vistades i Antiochien, lärandes och förkunnandes Herrans ord, med mångom androm.
36 Fa: no, Bolo da Banaba: sema amane sia: i, “Defea! Ninia buhagili, ninia musa: moilaiga nini Hina Gode Sia: olelei, ninia fi dunu ilia waha esalebe hou ba: musa: masunu da defea!”
Men efter några dagar sade Paulus till Barnabas: Vi vilje fara tillbaka igen, och bese våra bröder, i alla städer der vi Herrans ord förkunnat hafve, huru de hafva sig.
37 Banaba: se da Yone Maga sigi masunu dawa: i galu.
Men Barnabas rådde, att de skulle taga med sig Johannem, den ock Marcus kallades.
38 Be Bolo da amo dunu sigi masunu higa: i galu. Bai Yone Maga da musa: ea hawa: hamosu mae dagole, Ba: mafilia soge udigili yolesili, sinidigili buhagi.
Då ville icke Paulus, att den skulle följa dem, som hade trädt ifrå dem i Pamphylien, och icke följt dem till verket.
39 Bolo amola Banaba: se, da sia: ga gegei. Sia: ga bagade gegeiba: le, ela da afafai. Banaba: se da Yone Maga oule asili, foga ahoasu dusagai amo ganodini fila heda: le, Saibalase ogaga doaga: musa: asi.
Och så skarp vardt deras träta, att den ene skiljdes ifrå den andra. Och Barnabas tog Marcum till sig, och seglade till Cypren.
40 Be Bolo da fidisu dunu eno amo ea dio Sailase amo ilegele, yolesili asi. Ahoabeba: le, Gode da ela hahawane dogolegele fidima: ne, Yesu Ea fa: no bobogesu fi dunu da Godema sia: ne gadoi.
Men Paulus utvalde Silam, och for sina färde, befallder i Guds nåd af bröderna;
41 Ela da Silia amola Silisia, amo soge ganodini Gode Ea fa: no bobogesu fi huluane ilima gasa ima: ne lalu.
Och vandrade omkring i Syrien och Cilicien, styrkandes församlingarna.
