2 Hina 25
1 Sedegaia da Ba: bilone hina bagade Nebiuga: denesema odoga: i. Amaiba: le, eso nabu amola oubi nabu, Sedegaia ea ouligibi ode sesege amoga, Nebiuga: denese da ea dadi gagui wa: i oule asili, Yelusaleme doagala: musa: misi. Ilia da moilai hamega, ha wa: i amo fisilalu, doagala: musa: , osobo gasa: le lelegela heda: i,
Och det begaf sig i nionde årena af hans rike, på tionde dagen i tionde månadenom, kom NebucadNezar, Konungen i Babel, med all sin magt för Jerusalem, och de lägrade sig der före, och byggde skansar allt omkring.
2 Ilia da eale disili, doagala: lalu, Sedegaia ea ouligilaloba ode gida da doaga: i.
Alltså vardt staden belagd, allt intill ellofte året af Konung Zedekia rike.
3 Amo odega, eso sesege amola oubi biyadu amoga Yelusaleme dunu da ha: i manu hamedafa galu.
Men i nionde månadenom vardt hungren stark i stadenom, så att folket i landena hade intet äta.
4 Amo esoga, Ba: bilone dadi gagui dunu da Yelusaleme gagoi dogoa fili, ganodini golili sa: i. Ba: bilone dadi gagui dunu ilia da Yelusaleme eale disi ba: i. Be Yuda dadi gagui dunu da gasia hobea: i. Ilia da hina bagade ea ifabia amodili asili, logo holei amo da gagoi aduna di dialu amodili, Yodane Fagoa doaga: musa: hobeale afia: i.
Då föll man in i staden, och alle krigsmän flydde om nattena, den vägen ifrå porten, som går emellan de två murar åt Konungsträgården. Och de Chaldeer lågo omkring staden. Och han flydde den vägen åt hedmarkena.
5 Be Ba: bilone dadi gagui wa: i da hina bagade Sedegaia se bobogele, umi soge amo da Yeligou moilai bai bagade gadenene, amoga e gagulaligi. Amalu, Sedegaia ea dadi gagui dunu huluane da e fisiaga: lu, mugululi afia: i.
Men de Chaldeers magt jagade efter Konungen, och grepo honom på hedmarkene vid Jericho. Och alle krigsmännerna, som när honom voro, vordo förskingrade ifrå honom.
6 Ba: bilone dadi gagui dunu da Sedegaia amo hina bagade Nebiuga: denese da Libila esalu, amoga e oule asili, Nebiuga: denese da ema fofada: nanu, ema se bidi imunu ilegei.
Men Konungen grepo de, och förde honom upp till Konungen af Babel till Riblath; och de sade en dom öfver honom.
7 Sedegaia da hi ba: lobawane, ilia da eagofelali fufuga: lelegei. Amalu, Nebiuga: denese da sia: beba: le, ilia da Sedegaia ea si aduna duga: le fasilalu, sia: inega la: gilalu, e Ba: bilone sogega hiouginana asi.
Och de slogo Zedekia barn ihjäl för hans ögon, och stungo Zedekia hans ögon ut, och bundo honom med kedjor, och förde honom till Babel.
8 Eso fesu amola oubi bi, Ba: bilone hina bagade Nebiuga: denese ea ouligibi ode 19 amoga, Nebiusala: ida: ne (hina bagade ea fada: i sia: ne iasu dunu amola ea dadi gagui wa: i ouligisu dunu) e da Yelusaleme doagala: la sa: i.
På sjunde dagen i femte månadenom, det är nittonde året NebucadNezars, Konungens i Babel, kom NebusarAdan hofmästaren, Konungens tjenare i Babel, till Jerusalem;
9 E da Debolo Diasu amola hina bagade diasu amola mimogo dunu Yelusalemega esafulu ilia diasu, amo huluane ulagili sali.
Och uppbrände Herrans hus, och Konungshuset, och all hus i Jerusalem, och all stor hus brände han upp med eld.
10 Ea dadi gagui dunu da moilai gagoi mugululi sali.
Och hela de Chaldeers magt, som med hofmästarenom var, bröt omkull murarna, som omkring Jerusalem voro.
11 Amalu, Nebiusala: ida: ne da dunu oda hame hobea: i moilai ganodini esalu, amola hawa: hamosu bagade dawa: dunu musa: hame mugululi asi amo huluane, amola dunu amo da musa: Ba: bilone dadi gagui wa: i ilima hobeale madelala asi, amo huluane e da Ba: bilone sogega hiouginana asi.
Men det andra folket, som qvart var i stadenom, och de som till Konungen af Babel fallne voro, och det andra meniga folket, förde NebusarAdan hofmästaren bort.
12 Be hamedafa gagui dunu, amo da soge hame gagui, amo e da waini sagaiga amola ifabi amoga hawa: hamoma: ne, e da Yuda sogega esaloma: ne yolesi.
Och af de ringesta i landena lät hofmästaren blifva till vingårdsmän, och åkermän.
13 Ba: bilone dadi gagui wa: i dunu da balasega hamoi duni bugi, amola balasega hamoi gaguli fula ahoasu liligi amo Debolo Diasu ganodini diafulu, amola balasega hamoi ofodo sugi, amo huluane fifili, Ba: bilone sogega gaguli asi.
Men de kopparstodar i Herrans hus, och stolarna, och kopparhafvet, som i Herrans hus var, slogo de Chaldeer sönder, och förde kopparen till Babel.
14 Ilia da safala amola nasubu gasa: su yaeya (amoga ilia da oloda doa: su), gamali gesosu liligi, gobele salimusa: maga: me disu ofodo, amola balasega hamoi Debolo hawa: hamosu liligi, amo huluane gagaguli afia: i.
Och grytor, skoflar, knifvar, skedar, och all kopparkärile, dermed man tjente, togo de bort.
15 Amola ilia da liligi huluane amo da gouliga hamoi o silifaga hamoi, amola ofodo sugi fonobahadi, amola lalu oso gaguli ahoasu yaeya, amo huluane amolawane gagaguli asi.
Dertill tog hofmästaren pannor och bäcken, hvad af guld och silfver var;
16 Balasega hamoi liligi amo hina bagade Soloumane da Debolo amogili sia: ne hahamoi, (duni bugi aduna, gaguli fula ahoasu huluane, amola ofodo sugi bagade) amo da dioi bagadeba: le, defemu hamedei ba: i.
Två stodar, ett haf, och de stolar, som Salomo hade göra låtit till Herrans hus; kopparen af all denna tygen stod icke till vägandes.
17 Amo duni bugi aduna da ela defeledafa ba: i. Ela seda defei da 8 mida. Amola balasega hamoi bada amo ela seda defei da 1.3 mida. Amo bada ela sisiga: le da balasega hamoi gigiadomai. Amo da balasega hamoi bomegala: nidi fage amoga nina: hamoi ba: i.
Aderton alnar hög var en stoden, och knappen derpå var ock af koppar, och tre alnar hög; och gjordarne, och granatäplen allt omkring knappen, var ock allt af koppar; vid samma sättet var ock den andre stoden med gjordar.
18 Ba: bilone dadi gagui wa: i ouligisu dunu Nebiusala: ida: ne, e da gobele salasu Ouligisudafa Sela: ia, amola ea afoha gobele salasu dunu Sefenaia, amola Debolo ouligisu dunu mimogodafa udiana, amo huluane e da Ba: bilone sogega hiouginana asi.
Och hofmästaren tog Presten Seraja af första skiftet, och Presten Zephania af det andra skiftet, och tre dörravaktare,
19 Amola Yelusalemega, e da Yuda dadi gagui wa: i ouligisudafa, amola e fidisu dunu (e da dadi gagui wa: i hamonanu meloa dedei ouligisu), Yuda hina bagade ea fada: i sia: ne iasu dunu biyale gala, amola mimogo dunu eno 60 agoane, amo huluane hiouginana asi.
Och en kamerer utu stadenom, som öfver krigsmännerna satt var, och fem män, som allstädes hade ståndit för Konungenom, och i stadenom funne voro, och Sopher, härhöfvitsmannen, som folket i landena strida lärde, och sextio män af landsfolkena, som i stadenom funne voro.
Dessa tog NebusarAdan hofmästaren, och förde dem till Konungen af Babel till Riblath.
21 Nebiusala: ida: ne da ili huluane amo Ba: bilone hina bagade Libina moilai bai bagade (Ha: ima: de sogega gala) amoga esalu, ema hiouginana asi. Amogawi, hina bagade Nebiuga: denese da sia: beba: le, ilia amo dunu huluane bubulufananu, medole lelegei. Ilia da amanewane Yuda fi dunu mugululi hiouginana asi.
Och Konungen i Babel slog dem ihjäl i Riblath, i de landena Hamath. Alltså vardt Juda bortförd utu sitt land.
22 Ba: bilone hina bagade Nebiuga: denese da Gedalaia (Ahaiga: me egefe amola Sia: ifa: ne ea aowa) Yuda soge ouligisu dunu hamoi. E da Gedalaiama Yuda dunu amo da Ba: bilonega mugululi hame asi, amo ouligima: ne sia: i.
Men öfver det folk, som qvart blef i Juda land, som NebucadNezar, Konungen i Babel, qvart blifva lät, satte han Gedalja, Ahikams son, Saphans sons.
23 Yuda dadi gagui wa: i ouligisu dunu amo da hamedafa goaiya: i, ilia amo sia: nababeba: le, ilia da Misiba moilaiga Gedalaiama madelai. Amo ouligisu dunu da Isiama: iele (Nedanaia egefe), Youha: ina: ne (Galia egefe), Sela: ia (Da: nahiumede egefe. E da Nidoufa dunu misi) amola Yesanaia (Ma: iaga dunu misi).
Då nu allt krigsfolkets höfvitsmän och männerna hörde, att Konungen af Babel hade uppsatt Gedalja, kommo de till Gedalja i Mizpa, nämliga Ismael, Nethania son, och Johanan, Kareahs son, och Seraja, Thanhumeths son, den Netophathiten, och Jaesania, Maachati son, samt med deras män.
24 Gedalaia da ilima amane sia: i, “Ba: bilone ouligisu dunu ilima mae beda: ma! Amo soge ganodini ha: ini fili, Ba: bilone hina bagade ea hawa: hamosu hamoma. Amasea, dilia da hahawane ba: mu.”
Och Gedalja svor dem, och deras män, och sade till dem: Frukter eder intet att vara de Chaldeers underdånar; blifver i landena, och varer Konungenom af Babel underdånige, så går eder väl.
25 Be amo odega, oubi fesu agoane, Isiama: iele (Nedanaia egefe amola Ilisiama ea aowa. E da hina bagade ea sosogo fi dunu), e da Misiba moilaiga dunu nabuane gala oule asili, Gedalaia doagala: le, e medole legei. Amola e da Yuda fi dunu amola Ba: bilone fi dunu Gedalaia bisili amogai esalu, amo huluane medole legei.
Men i sjunde månadenom kom Ismael, Nethania son, Elisama sons, utaf Konungsliga slägt, och tio män med honom, och slogo Gedalja ihjäl; dertill de Judar och Chaldeer, som med honom voro i Mizpa.
26 Amalalu, Isala: ili dunu, (bagade gagui amola hame gagui) ilia huluane amola dadi gagui ouligisu dunu huluane da amo soge fisili, Idibidi sogega hobea: i. Bai ilia da Ba: bilone dunuba: le beda: i galu.
Då reste sig upp allt folket, både små och store, och krigsöverstarna, och kommo in uti Egypten; förty de fruktade sig för de Chaldeer.
27 Ode afaega, Ifilimelouda: ge da Ba: bilone hina bagade hamoi. Amo odega, e da Yuda hina bagade Yihoiaginima asigiba: le, e da se iasu diasu ganodini esalu, ga masa: ne logo doasi. Ilia da Yihoiagini Ba: bilone sogega hiouginana asili, e da ode 37 agoane se iasu diasu ganodini esalu, amalu amo odega, eso 27 amola oubi fago, amoga Ba: bilone hina bagade da e se iasu diasu ganodini esalu amo logo doasi.
Uti sjunde och tretionde årena, sedan Jojachin, Juda Konung, bortförd var, på sjunde och tjugonde dagen i tolfte månadenom, hof EvilMerodach, Konungen i Babel, uti första årena af sitt rike, Jojachins, Juda Konungs, hufvud upp utu fängslehuset;
28 Ifilimelouda: ge da ema asigiwane hamoi. E da eno hina bagade dunu Ba: bilone sogega mugululi misi, ilima Yihoiagimi e bisilua dunu hamone ouligima: ne sogebi ema i.
Och talade vänliga med honom, och satte hans stol utöfver de Konungars stolar, som när honom voro i Babel;
29 Amaiba: le, Ifilimelouda: ge da sia: beba: le, Yihoiagini da ea se iasu diasua ga: su abula amo gisa: le, eno gaheabolo ga: i. Amola ea fifi manu amoga e da hina bagade e bisili ha: i mai.
Och förvandlade hans fängelsekläder; och han åt alltid inför honom i alla sina lifsdagar;
30 Amola eso huluane, ea fifi manu amoga, ea esala lamu liligi defele, ilia da igili bidi iasu. Sia: ama dagoi
Och satte honom före hans del, den man honom alltid gifva skulle af Konungenom, hvar dag, så länge han lefde.
