2 Hina 14

1 Isala: ili hina bagade Yihoua: se (Yihouaha: se egefe) ea ouligibi ode aduna amoga, A:masaia (Youa: se egefe) da Yuda hina bagade hamoi.

I Joas', Joahas' sons, Israels konungs, andra regeringsår blev Amasja, Joas' son, konung i Juda.

2 E da lalelegele ode 25 agoane esalu, e da muni Yuda hina bagade hamoi, amola e da Yelusaleme moilai bai bagadega esala, ode 29 agoanega Yuda fi ouligilalu.

Han var tjugufem år gammal, när han blev konung, och han regerade tjugunio år i Jerusalem. Hans moder hette Joaddin, från Jerusalem.

3 E da Hina Gode hahawane ba: ma: ne hamoi. Be e da ea aowa, hina bagade Da: ibidi defele, hame hamoi. Be amomane, e da ea ada Youa: se ea hou defele hamoi.

Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, dock icke såsom hans fader David; men han gjorde i allt såsom hans fader Joas hade gjort.

4 E da Gode Ea hou hame lalegagui dunu ilia ogogole ‘gode’ma nodone sia: ne gadosu sogebi amo hame mugului. Amola amogawi, dunu ilia da ohe amola gabusiga: manoma gobele sasalisu.

Offerhöjderna blevo likväl icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.

5 A: masaia da ea ouligisu hou gasawane lai dagoloba, e da eagene ouligisu dunu ilia da musa: ea ada medole legei, amo dabele huluane medole lelegei.

Och sedan konungadömet hade blivit befäst i hans hand, lät han dräpa dem av sina tjänare, som hade dräpt hans fader, konungen.

6 Be e da ilia mano hame medole lelegei. E da Hina Gode Ea hamoma: ne sia: i, Mousese ea Sema ganodini amane dedei, “Mano da wadela: i hou hamosea, ilia ada amola ame mae medole legema. Amola, edalali da wadela: i hou hamosea, manolali mae medole legema. Dunu da hi wadela: i hou hamoiba: le fawane, medole legei dagoi ba: mu”, amo dawa: beba: le, eagene ouligisu dunu ilia mano hame medole lelegei.

Men mördarnas barn dödade han icke, i enlighet med vad föreskrivet var i Moses lagbok, där HERREN hade bjudit och sagt: »Föräldrarna skola icke dödas för sina barns skull, och barnen skola icke dödas för sina föräldrars skull, utan var och en skall dö genom sin egen synd.»

7 A: masaia da Idome dadi gagui dunu 10,000 agoane, Deme Fago ganodini fane lelegei. E da gegenana, Sila moilai bai bagade fedelale, amo moilai dio afadenene, bu Yogodiele dio asuli. Amo dio da wali diala.

Han slog edoméerna i Saltdalen, tio tusen man, och intog Sela med strid och gav det namnet Jokteel, såsom det heter ännu i dag.

8 Amalalu, A:masaia da Isala: ili hina bagade Yihoua: sema molole gegena misa: ne sia: si.

Därefter skickade Amasja sändebud till Joas, son till Joahas, son till Jehu, Israels konung, och lät säga: »Kom, låt oss drabba samman med varandra.»

9 Be hina bagade Yihoua: se da ema bu dabe amane adosi, “Eso afaega aya: gaga: nomei ifa Lebanone Goumia dialu da dolo ifa amoma amane sia: si, ‘Didiwi amo nagofe igili lama: ne ima’. Be sigua ohe da baligili ahoanoba, aya: gaga: nomei ifa osa: la heda: le lologei.

Men Joas, Israels konung, sände då till Amasja, Juda konung, och lät svara: »Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: 'Giv din dotter åt min son till hustru.' Men sedan gingo markens djur på Libanon fram över törnbusken och trampade ned den.

10 Defea! A: masaia! Di da Idome dunu hasali dagoiba: le, disu da gasa fi amo di dawa: sa. Dunu da dima nodone dawa: beba: le, di eno gegemusa: mae dawa: le, dia sogedafa amoga hahawane esalumu da defea. Di da bidi hamosea, di amola dia fi dunu da gugunufinisisu ba: mu.”

Du har slagit Edom, och däröver förhäver du dig i ditt hjärta. Men låt dig nöja med den äran, och stanna hemma. Varför utmanar du olyckan, dig själv och Juda med dig till fall?»

11 Be A: masaia da Yihoua: se ea sia: nabimu higa: i. Amaiba: le, hina bagade Youa: se amola ea dadi gagui dunu huluane da gadili mogodigili asili, Yuda soge ganodini Bede Simese moilaiga, A:masaiama gegei.

Men Amasja ville icke höra härpå, och Joas, Israels konung, drog då upp, och de drabbade samman med varandra, han och Amasja, Juda konung, vid det Bet-Semes som hör till Juda.

12 Isala: ili hina bagade Yihoua: se da A: masaia ea dadi gagui wa: i hasalabeba: le, ea dadi gagui dunu da ilila: diasua hobeale afia: i.

Och Juda män blevo slagna av Israels män och flydde, var och en till sin hydda.

13 Yihoua: se da A: masaia gagulaligi. E da Yelusaleme doagala: musa: wa: i asili, gagoi amo da Ifala: ime Logo Ga: sua amonini asili, Hegomai Logo Ga: sua doaga: le amo ea sedade defei 200 mida gadenene agoai, amo huluane mugululi sali.

Och Amasja, Juda konung, son till Joas, son till Ahasja, blev tagen till fånga i Bet-Semes av Joas, Israels konung. Och när de kommo till Jerusalem, bröt han ned ett stycke av Jerusalems mur vid Efraimsporten, och därifrån ända till Hörnporten, fyra hundra alnar.

14 E da silifa amola gouli ea ba: be, amola Debolo Diasu ganodini hawa: hamosu liligi amola hina bagade diasu ganodini modai liligi amo huluane lale, Samelia moilai bai bagadega gaguli asi. Amola Yuda fi da ema bu mae doagala: ma: ne, e da Yuda dunu oda gagulaligili, Samelia sogega oule asi. Amo da Yuda fi ilima sisasu. Ilia da bu doagala: lalu, e da amo gagulaligi dunu medole legema: ne sia: i.

Och han tog allt guld och silver och alla kärl som funnos i HERRENS hus och i konungshusets skattkamrar, därtill ock gisslan, och vände så tillbaka till Samaria.

15 Yihoua: se ea hou eno huluane, amola e da Yuda hina bagade A: masaiama gegeloba, ea nimi hou, amo da “Isala: ili hina bagade Ilia Hawa: Hamonanu Meloa” amo ganodini dedene legei.

Vad nu mer är att säga om Joas, om vad han gjorde och om hans bedrifter och om hans krig mot Amasja, Juda konung, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

16 Yihoua: se da bogoi amola hina bagade uli dogosu sogebi Samelia moilai bai bagade, amo ganodini uli dogone sali. Egefe Yelouboua: me (ea gona: su) da e bagia Isala: ili hina bagade hamoi.

Och Joas gick till vila hos sina fäder och blev begraven i Samaria, hos Israels konungar. Och hans son Jerobeam blev konung efter honom.

17 Isala: ili hina bagade Yihoua: se da bogoloba, Yuda hina bagade da ode 15 eno agoane bu esalu, bogoi.

Men Amasja, Joas' son, Juda konung, levde i femton år efter Joas', Joahas' sons, Israels konungs, död.

18 A: masaia ea hou eno huluane da “Yuda hina bagade Ilia Hamonanu Meloa” amo ganodini dedene legei.

Vad nu mer är att säga om Amasja, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

19 Yelusaleme dunu mogili da A: masaia medole legemusa: wamo sia: sa: ili ilegei. Amo sia: nababeba: le, A:masaia da La: igisi moilai bai bagadega hobea: i. Be ema ha lai dunu da ema fa: no bobogele, amola amogawi e medole legei.

Och en sammansvärjning anstiftades mot honom i Jerusalem, så att han måste fly till Lakis. Då sändes män efter honom till Lakis, och dessa dödade honom där.

20 Ea fi dunu ea da: i hodo hosi da: iya ligisili, Yelusaleme moilai bai bagadega gaguli asili, hina bagade uli dogosu sogebi Da: ibidi Moilai Bai Bagade ganodini uli dogone sali.

Sedan förde man honom därifrån på hästar; och han blev begraven i Jerusalem hos sina fäder i Davids stad.

21 Amalalu, Yuda fi dunu da A: masaia egefe Asaia, amo ilima hina bagade hamoma: ne ilegei. Amogala, ea lalelegei ode da 16 agoane ba: i.

Och allt folket i Juda tog Asarja som då var sexton år gammal, och gjorde honom till konung i hans fader Amasjas ställe.

22 Ea ada bogole fa: no, Asaia da Ila: de moilai bu fedelale, amo buga: le gagui.

Det var han som befäste Elat; ock han lade det åter under Juda, sedan konungen hade gått till vila hos sina fäder.

23 Yuda hina bagade A: masaia (Youa: se egefe) da Yuda fi ode15agoanega ouligilalu, Yelouboua: me ea gona: su (Yihoua: se egefe) da Isala: ili hina bagade hamoi. E da Samelia moilai bai bagadega esala, ode 40 agoanega Isala: ili fi ouligilalu.

I Amasjas, Joas' sons, Juda konungs, femtonde regeringsår blev Jerobeam, Joas' son, konung över Israel i Samaria och regerade i fyrtioett år.

24 E da hina bagade Yelouboua: me (Niba: de egefe) amo da Isala: ili fi dunu ili wadela: le hamoma: ne oule asi, amo ea hou defele, Yelouboua: me ea gona: su da Hina Godema wadela: i hou hamosu.

Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke från någon av de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.

25 E da soge huluane amo da ga (north) la: idi Ha: ima: de Adobo Gigadofa Ahoasu amoganini asili ga (south) Bogoi Hanoga doaga: i, amo soge huluane musa: fefedele lai, e da hasalalu bu lai. Musa: Isala: ili Hina Gode da ea hawa: hamosu dunu Youna (ea ada da Amidai amola e da Ga: de Hifa moilaiga misi) amodili amo hou huluane olelei.

Han återvann Israels område, från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarkshavet, i enlighet med det ord som HERREN, Israels Gud, hade talat genom sin tjänare profeten Jona, Amittais son, från Gat-Hahefer.

26 Hina Gode da Isala: ili fi ilia bagadedafa se nabasu ba: i. Ilima fidisu dunu da hame galu.

Ty HERREN såg att Israels betryck var mycket svårt, och att det var ute med alla och envar, och att Israel icke hade någon hjälpare.

27 Be Hina Gode da ili bu mae ba: ma: ne, dafawanedafa gugunufinisimu hame ilegei. Amaiba: le, E da hina bagade Yelouboua: me ea gona: su fidibiba: le, Ea fi gaga: i.

Och HERREN hade ännu icke beslutit att utplåna Israels namn under himmelen; därför frälste han dem genom Jerobeam, Joas' son.

28 Yelouboua: me ea gona: su ea hawa: hamosu eno huluane amola ea nimi fili gegesu hamoi, amola e da Isala: ili fi bu gaguma: ne, Dama: saga: se amola Ha: ima: de moilai bai bagade ela bu fedele lai, amo huluane da “Isala: ili hina bagade Ilia Hamonanu Meloa” amo ganodini dedene legei.

Vad nu mer är att säga om Jerobeam, om allt vad han gjorde och om hans bedrifter och hans krig, så ock om huru han åt Israel återvann den del av Damaskus och Hamat, som en gång hade tillhört Juda, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

29 Yelouboua: me ea gona: su da bogole, hina bagade bogoi uli dogosu sogebi amo ganodini uli dogone sali. Egefe, Segalaia da e bagia, Isala: ili hina bagade hamoi.

Och Jerobeam gick till vila hos sina fäder, Israels konungar. Och hans son Sakarja blev konung efter honom.