2 Hou Olelesu 14
1 Hina bagade Abaidia da bogoloba, ilia da e Da: ibidi ea Moilai bai bagadega hina bagade ilia bogoi salimusa: gele gelabo dogonesi dialu, amoga sanasi. Abaidia da bogoloba, ea mano A: isa da hina bagade hamobeba: le, Yuda dunu ilia ode nabuane agoane hahawane olofoiwane esalu.
Och Abia gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i Davids stad. Och hans son Asa blev konung efter honom. Under hans tid hade landet ro i tio år.
2 A: isa da Hina Gode, ea Godedafa amo e hahawane ba: ma: ne, hou moloi amola noga: le hamosu.
Och Asa gjorde vad gott och rätt var i HERRENS, sin Guds, ögon.
3 A: isa da ga fi dunu ilia gobele salasu fafai amola ogogosu ‘gode’ma sia: ne gadosu sogebi amola ilia sema duni bugi amo huluane mugululi fofasi. Amola ogogole ‘gode’ Asila agoaila loboga hamoi, amo huluane abusa: le sasali.
Han skaffade bort de främmande altarna och offerhöjderna och slog sönder stoderna och högg ned Aserorna.
4 A: isa e da Yuda dunuma, ilia Hina Gode, Ea hou defele hamoma: ne, fada: i sia: su. Ilia aowalalia Gode Ea olelei amola hamoma: ne sia: i defele, nabawane hamoma: ne fada: i sia: nanasu.
Och han uppmanade Juda att söka HERREN, sina fäders Gud, och hålla lagen och budorden.
5 Bai e da moilai bagade ganodini ogogole ‘gode’ma sia: ne gadosu sogebi amola gobele salasu fafai amo Yuda soge ganodini dialu, huluane mugululi fasi dagoiba: le, ea oule fi da hahawane bagade galu.
Ur alla Juda städer skaffade han bort offerhöjderna och solstoderna; och riket hade ro under honom.
6 E da Yuda moilai bai bagade gagili sali. Amola e esalebe galu, Yuda moilai bai bagade huluane amo ganodini noga: le gagole gagai dagoiba: le, ode bagohame halasu mae ba: le hahawane esalusu, amola Hina Gode da ema hahawane olofosu hou i.
Och han byggde fasta städer i Juda, eftersom landet hade ro och han under dessa år icke hade något krig; ty HERREN hade givit honom lugn.
7 E da Yuda fi dunu ilima amane sia: i, “Niniamone moilai bagade huluane noga: le gagagola heda: le logo agenesisi amo ga: sisili banenesisila: di. Ninia da Hina Gode Ea sia: nabawane hamobeba: le, hahawane fi esala. Ea da nini noga: le ouligili noga: le gagagulasa.” Amola ilia noga: le moi lale, diasu gaguli, didili fifi ahoanu.
Han sade nämligen till Juda: "Låt oss bygga dessa städer och förse dem runt omkring med murar och torn, med portar och bommar, medan vi ännu hava landet i vår makt, därför att vi hava sökt HERREN, vår Gud; ty vi hava sökt honom, och han har låtit oss få lugn på alla sidor." Så byggde de då, och allt gick väl.
8 Hina bagade A: isa ea dadi gagui wa: i da Yuda fi 300,000 agoane amola Bediamini fi dunu 280,000 agoane. Yuda fi dunu ilia da da: igene ga: su bagade amola goge agei gagui. Bediamini fi dunu da da: igene ga: su fonobahadi amola oulali gagui galu. Amo dunu huluanedafa da medenegini dadawa: su, amola noga: le adoba: i dunu galu.
Och Asa hade en här som var väpnad med stora sköldar och med spjut, och som utgjordes av tre hundra tusen man från Juda, vartill kommo två hundra åttio tusen man från Benjamin, som voro väpnade med små sköldar och spände båge. Alla dessa voro tappra stridsmän.
9 Idioubia dunu ea dio amo Sila ea dadi gagui idimu hamedei dunu amola ‘saliode’ 300 agoane ilia Yuda fi ilima doagala: la misi. Ilia da gusuba: i mogodigili, Malisia moilai bai bagadega doaga: i.
Men Sera från Etiopien drog ut mot dem med en här av tusen gånger tusen man och tre hundra vagnar; och han kom till Maresa.
10 A: isa da dabe gegena asi, amola gegesu sogebi Sefada Fago, Malisia moilai bai bagade gadenene amogawi wa: i fi dialu.
Och Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresa.
11 Hina Bagade A: isa ea Godema amane sia: ne gadoi, “Hina Bagade! Di da gasa hamedei dadi gagui dunu amo gasa bagade dadi gagui defele ili gasa lama: ne hamosu dawa: Hina Gode! Waha Dia nini fidima! Bai ninia da Dima fawane dafawaneyale dawa: beba: le, amola Dia Dioba: le, amo dadi gagui bagohame ilima gegemusa: misi. Hina Bagade, Di da ninia Godedafa. Dunu afaega Di hasalasimu hamedei.”
Och Asa ropade till HERREN, sin Gud, och sade: "HERRE, förutom dig finnes ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, HERRE, vår Gud, ty på dig stödja vi oss, och i ditt namn hava vi kommit hit mot denna hop. HERRE, du är vår Gud; mot dig förmår ju ingen människa något."
12 A: isa ea dadi gagui dunu da Idioubia dadi gagui dunuma doagala: beba: le, Hina Gode da Idioubia dadi gagui hasalasi.
Och HERREN lät etiopierna bliva slagna av Asa och Juda, så att etiopierna flydde.
13 Idioubia dunu da hobea: iba: le, A:isa ea dadi gagui dunu da ili se bobogele, Gila moilai bai bagadega doaga: i. Amaiba: le, Idioubia dadi gagui dunu bagohame medole legeiba: le, sagisimu hamedei ba: i. Hina Gode amola Ea dadi gagui wa: i da ilia hasali dagoi. Amola dadi gagui dunu da liligi bagohame susugui.
Och Asa och hans folk förföljde dem ända till Gerar; och av etiopierna föllo så många, att ingen av dem kom undan med livet, ty de blevo nedgjorda av HERREN och hans här. Och folket tog byte i stor myckenhet.
14 Amalalu, A:isa ea dadi gagui dunu ilia da moilai amo da Gila gadenene dialu, amo huluane gugunufinisi. Bai dunu huluane da Hina Godeba: le bagadewane beda: i. Ilia da moilai huluane mugululi, liligi bagohame susugui.
Och de intogo alla städer runt omkring Gerar, ty en förskräckelse ifrån HERREN hade kommit över dessa; och de plundrade alla städerna, ty i dem fanns mycket att plundra.
15 Ilia da ohe oule fi dunu amo huluane doagala: le, amola sibi amola ga: mele bagohame susugulalu, Yelusaleme moilai bai bagadega buhagi.
Till och med boskapsskjulen bröto de ned och förde bort småboskap i myckenhet och kameler, och vände så tillbaka till Jerusalem.
