< 1 Sa:miuele 2 >
1 Ha: na da Godema amane sia: ne gadoi, “Hina Gode da na dogo ganodini hahawane hou nabalesi dagoi. Na da Ea nama hamoi amoga hahawane bagadedafa gala. Na da na ha lai dunu amoba: le ousa. Gode da nama bagade fidibiba: le, na da hahawane bagade.
Och Hanna bad och sade: "Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN; mitt horn är upphöjt genom HERREN. Min mun är vitt upplåten mot mina fiender; ty jag gläder mig över din frälsning.
2 Dunu afae da Hina Gode Ea hadigi agoai da hamedafa gala, E agoai hamedafa gala. Ea ouligibi agoane enoga da hamedafa ouligisa.
Ingen är helig såsom HERREN ty ingen finnes förutom dig; ingen klippa är såsom vår Gud.
3 Dilia ha: gi hidabe go yolema! Amola dilia hidale nodosu sia: yolesili ouiya: ma! Bai Hina Gode da liligi huluanedafa dawa: Amola E da dunu ilia hamoi huluane defele fofada: nana.
Fören icke beständigt så mycket högmodigt tal; vad fräckt är gånge icke ut ur eder mun. Ty HERREN är en Gud som vet allt, och hos honom vägas gärningarna.
4 Nimi bagade gegesu dunu ilia oulali da fili fasisa. Be asaboi dunu da bu gasa fisa.
Hjältarnas bågar äro sönderbrutna, men de stapplande omgjorda sig med kraft.
5 Ha: su hame dawa: dunu da bu ha: beba: le, ha: i manu lama: ne hawa: hamosa. Be ha: su dunu da bu hame ha: sa. Dunuga lai aligime uda da wali mano fesuale lalelegesa. Be mano galusulu uda ea mano huluane da hagia: sa.
De som voro mätta måste taga lega för bröd, men de som ledo hunger hungra icke mer. Ja, den ofruktsamma föder sju barn, men den moder som fick många barn vissnar bort.
6 Hina Gode da fane legesa amola bu wa: lesisu dawa: E da dunu bogoi sogega asunasisa, amola amo bu sinidigima: ne oule maha. (Sheol )
HERREN dödar och gör levande, han för ned i dödsriket och upp därifrån. (Sheol )
7 E da dunu oda liligi bagade gaguma: ne hamosa, amola oda mae gaguiwane esaloma: ne hamosa. E da oda fonobonesisa amola oda bagalesisa.
HERREN gör fattig, han gör ock rik; han ödmjukar, men han upphöjer ock.
8 Hina Gode da hame gagui dunu gulu dabolei dialu, amo gaguia gadolesisa, amola sugui dunu ilia da: i dioi fisima: ne wa: legadolesisa. Ea hamobeba: le, sugui dunu da hina bagade ea mano amoma na: iyado agoane esala amola dunu eno da ilima nodone dawa: digisa. Osobo bagade ea baidafa da Hina Gode Ea: Amo da: iya E da osobo bagade hahamoi.
Han upprättar den ringe ur stoftet, ur dyn lyfter han den fattige upp, ty han vill låta dem sitta bredvid furstar, och en härlig tron giver han dem till arvedel. Ty jordens grundfästen äro HERRENS, och jordkretsen har han ställt på dem.
9 Hina Gode da Ema molole fa: no bobogesu dunu ilia esalusu noga: le ouligisa. Be wadela: i hamosu dunu da gasi ganodini alalolesisa. Amaiba: le, dunu da hi gasaga hasalimusa: hame dawa:
Sina frommas fötter bevarar han, men de ogudaktiga förgöras i mörkret, ty ingen förmår något genom egen kraft.
10 Hina Gode da Ema ha lai dunu huluane wadela: lesimu. Ilia da Ea ougi sia: gugelebe bagade agoane Hebene gadodili dabe nabimu. Hina Gode da osobo bagade fi dunu huluane ilima fofada: mu. E da Ea hina bagade dunu ilima gasa imunu. E da Ea ilegei hina bagade amo hasalima: ne hamomu.”
De som strida mot HERREN bliva krossade, ovan dem dundrar han i himmelen; ja, HERREN dömer jordens ändar. Men han giver makt åt sin konung, han upphöjer sin smordes horn.
11 Amalalu, Elega: ina da La: ima moilaiga buhagi. Be goi Sa: miuele da Siailou moilaiga esalu. E da Hina Gode Ea hawa: hamosu, amola gobele salasu dunu Ilai da e ouligisu.
Och Elkana gick hem igen till Rama; gossen däremot gjorde tjänst inför HERREN under prästen Eli.
12 Ilai egefela da wadela: i hamosu dunu. Elea da Hina Gode Ea sia: hamedafa nabasu.
Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.
På följande sätt plägade nämligen prästerna gå till väga med folket: så ofta någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare, medan köttet koktes, och hade en treuddig gaffel i sin hand;
14 Amola sema gobele salasu dunu ilia enoma edegemusa: hamoi, elea da amoma hame fa: no bobogesu. Be amomane dunu da ilia Godema iasu gobele salaloba, amo gebo hu da ladalea, gobele salasu dunu ea hawa: hamosu ilia da misini ofodo gelaba gobei amo da gelaboga guili nasuga gadufili lale, gobele salasu dunu ilia fawane da amo nasu. Isala: ili dunu huluane da Siailou moilaiga gobele salasu ima: ne masu, da amo udigili wamolale nasu hou ba: i.
den stack han ned i kitteln eller pannan eller krukan eller grytan, och allt vad han så fick upp med gaffeln, det tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kommo dit till Silo.
15 Amola, hamoma: ne sia: i eno gala da gobele salasu ohe ea sefe ofene fasili, laluma gobesisu. Be amo hamoma: ne sia: i mae dawa: le, gobele salasu hawa: hamosu dunu ela da Isala: ili dunuma amane sia: su, “Gobele salasu dunu da hu gahe hi houma: ne, nama ima. E da sosobenega gobei higamu.”
Ja, till och med innan man hade förbränt det feta, kom prästens tjänare och sade till den som offrade: "Giv hit kött, så att jag kan steka det åt prästen, ty han vill icke hava kokt kött av dig, utan rått."
16 Be dunu da dabe bu adole iasea, “Ninia da sema defele, sefe hidadea suli sa: ima: ma, amasea fa: no dia hanai lama!” Be gobele salasu ea hawa: hamosu dunu elea amane sia: su, “Abola! Wahadafa nama ima! Dia amane hame hamosea, na da ni gasa fili logele samogemu.”
Om då mannen svarade honom: "Först skall man nu förbränna det feta; tag sedan vad dig lyster", så sade han: "Nej, nu strax skall du lämna det, eljest tager jag det med våld."
17 Goe Ilai egefela wadela: i hou hamosu amo Hina Gode da bagadewane higale ba: i. Bai elea da Hina Godema iasu liligi amo da bai hameyale dawa: beba: le, gugunufinisisu.
Och de unga männens synd var så mycket större inför HERREN som folket därigenom lärde sig att förakta HERRENS offer.
18 Wahamusu goihadi Sa: miuele da sema mida: gisa: gisu abula salawane, Hina Gode Ea hawa: hamonanu.
Men Samuel gjorde tjänst inför HERRENS ansikte, och var redan såsom gosse iklädd linne-efod.
19 Ode huluane ea: me Ha: na da abula fonobahadi amunanu, amola egoala Godema odegamusu gobele sala ahoabe, amoga abula eagofe Sa: miuelegili gaguli ahoasu.
Därtill plägade hans moder vart år göra åt honom en liten kåpa, som hon hade med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig upp för att offra det årliga slaktoffret.
20 Amalalu, Ilai da Elega: ina amola iduama Gode Ea Dioba: le nodoma: ne sia: su, amola Elega: inama amane sia: i, “Hina Gode da di amola dia uda alima mano alia Godema i, amo ea sogebi lama: ne, mano eno imunu da defea.” Amalalu Elega: ina amola Ha: nala da ela diasuga bu ahoasu.
Då plägade Eli välsigna Elkana jämte hans hustru och säga: "HERREN skänke dig ytterligare avkomma med denna kvinna, i stället för den som hon utbad sig genom sin bön till HERREN." Och så gingo de hem igen.
21 Hina Gode da Ha: na hahawane dogolegele fidibiba: le, e da dunu mano udiana amola uda mano aduna eno lalelegei. Goihadi Sa: miuele da Hina Gode Ea hawa: hamonana asigilai.
Och HERREN såg till Hanna, och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men gossen Samuel växte upp i HERRENS hus.
22 Ilai da da: i hamone esalu. E da eso huluane ea mano elea Isala: ili dunuma wadela: le hamobe nabalusu. Elea da uda da Hina Gode Ea abula diasu logo holeiga hawa: hamonanu, amo amola gilisili golale, adole lasu.
Då nu Eli, som var mycket gammal, fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel, och att de lågo hos de kvinnor som hade tjänstgöring vid ingången till uppenbarelsetältet,
23 Amaiba: le, Ilai da ea mano elama amane sia: i, “Abuliba: le alia da wadela: i hou agoane hamosala: ? Dunu huluane ilia da wadela: i hou alia hamobego huluane nama alofele iaha.
sade han till dem: "Varför gören sådant, allt detta onda som jag hör allt folket här tala om eder?
24 Ada alia: ! Go yolesima! Amo hou Hina Gode Ea fi dunu da sia: sia: dalebe da wadela: idafa.
Icke så, mina söner! Det rykte jag hör vara gängse bland HERRENS folk är icke gott.
25 Dunu da dunu enoma wadela: le hamosea, Gode da amo dunu gaga: musa: dawa: Be dunu da Hina Godema wadela: le hamosea, nowa da gaga: ma: bela: ?” Be Ilai ea mano elea da eda sia: hame nabasu. Bai Hina Gode da ele fane legemusa: ilegei dagoi.
Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då göra sig till medlare för henne?" Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville döda dem.
26 Be goihadi Sa: miuele da Hina Godema amola dunu enoma hahawane asaboiwane asigilalu.
Gossen Samuel däremot växte till i ålder och välbehag både för HERREN och för människor.
27 Balofede dunu (Gode Sia: Alofesu dunu) da Ilaima Hina Gode Ea adole iasu amane olelei, “Musa: dia aowa Elane amola ea sosogo fi ilia Idibidi hina bagade ea udigili hawa: hamonanoba, Na da Elanema Na hou olelei.
Och en gudsman kom till Eli och sade till honom: "Så säger HERREN: Har jag icke uppenbarat mig för din faders hus, när de ännu voro i Egypten och tjänade Faraos hus?
28 Na da Isala: ili fi ili huluane ba: lalu, Elane ea fi fawane ilia oloda hawa: hamoma: ne, amola gabusiga: manoma ulagima: ne, amola Na hanai dawa: ma: ne Ifode (Bidegi Ga: su) salima: ne, ea fi ilegei. Amola ilia da oloda gobele salasu ha: i manu la: idi lale manusa: , Na da logo doasi dagoi.
Och har jag icke utvalt honom bland alla Israels stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och antända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Och gav jag icke åt din faders hus Israels barns alla eldsoffer?
29 Na da Na fi ilima ilia Nama gobele salasu amola udigili iasu ima: ne sia: i. Abuliba: le di da dia manoma nodone dawa: lala, be Nama hame dawa: sala: ? Bai ela da ela musu alema: ne, gobele salasu amo Na fi da Nama iaha, amoga hedesi ida: iwane fawane lale naha, amo di da elea logo hame hedofasa.
Varför förtrampen I då de slaktoffer och spisoffer som jag har påbjudit i min boning? Och huru kan du ära dina söner mer än mig, så att I göden eder med det bästa av var offergåva som mitt folk Israel bär fram?
30 Na da Isala: ili fi ilia Hina Gode! Na da musa: dia sosogo amola dia fidafa da eso huluane Na gobele salasu hawa: hamonanumu ilegei dagoi. Be Na da waha agoane sia: sa, dia Nama gobele salabe bu hame hamomu. Be wali nowa da Nama nodone dawa: digisia, Na da amo dunuma nodone dawa: digimu. Amola nowa da Na higasea, Na da higamu.
Därför säger HERREN, Israels Gud: Väl har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få göra tjänst inför mig evärdligen. Men nu säger HERREN: Bort det! Ty dem som ära mig vill jag ock ära, men de som förakta mig skola komma på skam.
31 Nabima! Na da dia sosogo fi amola dia fidafa amo ganodini goimusu fane lelegemu eso da gadenesa. Amasea, dia fi ganodini dunu afae da esala hame da: i hamomu.
Se, dagar skola komma, då jag skall avhugga din arm och din faders hus' arm, så att ingen skall bliva gammal i ditt hus.
32 Amola di da da: i diomu, amola Na da Isala: ili fi dunu eno amo Na fidibi ba: sea, di da mudabe ba: mu. Be dia fi amo ganodini dunu afaega da esala hame da: i hamomu.
Och du skall få se min boning lida nöd, trots allt det goda som vederfares Israel. Och ingen skall någonsin bliva gammal i ditt eget hus.
33 Be amomane Na da digaga afadafa esaloma: mu, amalu e da Nama gobele salasu dunu esaloma: mu. Be amomane e da si wadela: le amola baligiliwane da: i diomu. Amola dia sosogo fi huluane da se bagade nabawane bogogia: mu.
Dock vill jag icke från mitt altare utrota var man av din slakt, så att jag kommer dina ögon att förtvina och din själ att försmäkta; men alla som växa upp i ditt hus skola dö, när de hava hunnit till manlig ålder.
34 Dia mano aduna amo Hofenai amola Finia: se ela da ele galu eso afaega bogomu. Amasea, dia da Na sia: i amo da dafawane galebeya dawa: mu.
Och tecknet härtill skall för dig vara det som skall övergå dina båda söner Hofni och Pinehas: på en och samma dag skola de båda dö.
35 Na da gobele salasu dunu afae ilegemu. E da eso huluane Nama molole fa: no bobogemu amola Na hanai huluane hamomu. Na da ema egaga fi imunu. Ilia da Na ilegei hina bagade ema noga: le hawa: hamomu.
Men jag skall låta en präst uppstå åt mig, som bliver beståndande, en som gör efter vad i mitt hjärta och min själ är; åt honom skall jag bygga ett hus som bliver beståndande, och han skall göra tjänst inför min smorde beständigt.
36 Amola digaga fi dunu hame bogoi esala, da amo gobele salasu dunuma muni amola ha: i manu edegemusa: masunu. Amola ilia da ha: i manu lama: ne, gobele salasu dunuma fidima: ne, ha: giwane adole ba: mu.
Och var och en som bliver kvar: av ditt hus skall komma och falla ned för honom, för att få en silverpenning eller en kaka bröd; han skall säga: 'Anställ mig vid någon prästsyssla, så att jag får en bit bröd att äta.'"