Dukum Yuwa 5

1 La min too kangko chattiyere nii wo yim kutile liyare, bifimer mulangum-mulange kab kange bwiko, bifimer mulangum-mulange kab kange bwiko, chrin kwati yrom liyam wi nibeer.

Och i högra handen på honom som satt på tronen såg jag en bokrulle, med skrift både på insidan och på utsidan, och förseglad med sju insegel.

2 Min too bwe tomange kwaama wo kibi kwanne, kwa dirti kibi kwang, “We daten a wumom bifimero ti na kim yirombo chi kwatiye?

Och jag såg en väldig ängel som utropade med hög röst: "Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess insegel?"

3 Nii mani dii kwaama kaka dor bifiner kaka mor bifie wo lam a wom bifimero ti kaka cha kiyerao dike more cheu.

Men ingen, vare sig i himmelen eller på jorden eller under jorden, kunde öppna bokrullen eller se vad som stod däri.

4 Min chii wiiye chillen, wori ma fuya bo nii wo daten a wom bifimero na kiyerangu dike wiye.

Och jag grät bittert över att ingen befanns vara värdig att öppna bokrullen eller se, vad som stod däri.

5 La wiin mor nobbo dureu yii ye ki,”chiire wiye. Too turome dum yafuji, niiye Dauda ma turanni, cho cha wom bifumero kange yirombochi kwatiye”

Men en av de äldste sade till mig: "Gråt icke. Se, lejonet av Juda stam, telningen från Davids rot, har vunnit seger, så att han kan öppna bokrullen och och bryta dess sju insegel."

6 Min too be kwame tim tiber fiyé kútile liyare wiye mor dikero buro ki dume naare, mor nobbo durko nin. mo too ri namwi chi twallum-twal. wi ki chume niber kange nuwe niber, wuro chi yuwa tangbe kwaama chi tomi gwam kale.

Då fick jag se att mellan tronen och de fyra väsendena och de äldste stod ett lamm, som såg ut såsom hade det varit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, det är Guds sju andar, vilka äro utsända över hela jorden.

7 chon yá chon tuu bifumero mor kang nii wo yiim kutile liyare.

Och det trädde fram och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen.

8 Kambo chitum bifumereu, dikero naar ki dumen kange nobbo durko kuri yobb chulombo naareu, yarkam bitine kabum be kwame, gwam chiye wirangi kibi benn kange kange kwele mwine dim ki kwaama ki kunn fichange, mwine dhilo nob kwaama wuchake.

Och när han tog bokrullen, föllo de fyra väsendena och de tjugufyra äldste ned inför Lammet; och de hade var och en sin harpa och hade gyllene skålar, fulla med rökelse, det är de heligas böner.

9 Chin kaa nuwe ewir, “mon daten tuu bifumero na wumom yiro mbo chi kwatiye, chin biyem nen, ki bwiyale mwe mwa tiyen kwaama nin nobbe gwam olum, nyii kange kale.

Och de sjöngo en ny sång som lydde så: "Du är värdig att taga bokrullen och att bryta dess insegel, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor, av alla stammar och tungomål och folk och folkslag,

10 mon ywel chú nob liyare kange nob wabeb na chi bwang kwaama ninten na chi liyar dor kaler.

och gjort dem åt vår Gud till ett konungadöme och till präster, och de skola regera på jorden"

11 Lamin too ri min nuwa dir be bei tomange kwaama duche wo kantgum kutile liyare, kange dike buro ki dume kange nobbo durko,

Och i min syn fick jag höra röster av många änglar runt omkring tronen och omkring väsendena och de äldste; och deras antal var tio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen.

12 Kilaka chiyeko lam bikwate kwob kiritibikate kwob kange kiriti bikate, chin tokker ki diro dur “Lamiyeu mo be kwaame, wochi biyem ri yuwo bikwan, chweka, wicdom dwktongka kange ohaklangka”

Och de sade med hög röst: "Lammet som blev slaktat, är värdigt att mottaga makten, så ock rikedom och vishet och starkhet och ära, och pris och lov."

13 Min nuwa dike chi fuli, dii kwaam, kange kale, kange mor kale kange wo dor wima, gwam dikero more chiye tokti ki, “Fiye nii wo yim kutile liyareu, fiye be kwame ninne, a ne chaklamka, dur, duktongka kange bi kwan liyaret bak-ni-bak”. (aiōn g165)

Och allt skapat, både i himmelen och på jorden och under jorden och på havet, och allt vad i dem var, hörde jag säga: "Honom, som sitter på tronen, och Lammet tillhör lovet och äran och priset och väldet i evigheternas evigheter." (aiōn g165)

14 Dikero ki dume naareu tokki, “A ti nyo” la nobbo durko yarken bitie chin wab cho.

Och de fyra väsendena sade "amen", och de äldste föllo ned och tillbådo.