Matta 26
1 kombo Yeecu dim tok ke ti towo kange ciyeri co ca yii bei tomangeceu,
När nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina lärjungar:
2 kon nyomom kum kume yob na duklume yabkako na lami, laci an ne ken bibweni na ci kulken co
"I veten att det två dagar härefter är påsk; då skall Människosonen bliva förrådd och utlämnad till att korsfästas."
3 lanob wabeko durko kange, nubo dur nubero cin mwerkangi karak nii wabero durko coti kikayafa.
Därefter församlade sig översteprästerna och folkets äldste hos översteprästen, som hette Kaifas, i hans hus,
4 cin tokkangum nure ci tam Yeecu ti yurangum yurange na ci tallum co.
och rådslogo om att låta gripa Jesus med list och döda honom.
5 la ci ti tokiki kebo ki duklumeu kati kwalkanke kweni tiber niber,
Men de sade: "Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket."
6 kamob Yeecu ki no betanya lob caminu waleu
Men när Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus,
7 dong dong kambo co yim cunga kobiomero ci cam. cori tiyeri, co nawiye kange dou kiwer nuwanger wo kikiyemereu cor Yeecu nin ti dorcer
framträdde till honom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med dyrbar smörjelse; denna göt hon ut över hans huvud, där han låg till bords.
8 kambo bibei tomange cru to wo nyeri nercer. ron kaya, kim yebwi a yakcang wo ti nye?
Då lärjungarna sågo detta, blevo de misslynta och sade: "Varför skulle detta förspillas?
9 woro tin miyem ki kiyemero ducce na neken nob bune bou
Man hade ju kunnat sälja det för mycket penningar och giva dessa åt de fattiga."
10 la Yeecu nyomom wuro lam yii ci, ye bwi ka ne nawiye wo dotange tinye? wo con mamen dikero yor yore
När Jesus märkte detta, sade han till dem: "Varför oroen I kvinnan? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
11 kom kir-kir kange nob bunebo, la maka fiya, yeti kir-kir.
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.
12 na wo co corti nuwangko wo bwimi yeu, co mamna furka miko ce.
När hon göt ut denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning.
13 bi com ma yii komti na fe atok fulen ke do wo tiye fo dor bitinero wo dike nawiye wo mane an toki ken na kwa ki co.
Sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse."
14 la win mor kwob cilom bo yobenin coti Yuhuda kar yoti yeu yaken liya wabe nin.
Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna
15 con toki, yemo cuiti mwa neye tiye naneken niwo kangmuek di? cin cuwa cinen mwin do kwini ta'ar.
och sade: "Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?" Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar.
16 la nyeu con ta do ka nureko wo ca neken coti kang cikeu,
Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.
17 la kume kaba wo duklume yabkako neu bi bei tomange ceu bou cinen, la ci me co, fe mo cuiti nyo yulangum na mo camcari durlume yabkaro we?
Men på första dagen i det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Var vill du att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?"
18 co yii ci kom durlume cinan lor, kan fiya nii kange, ko yii co ni do mor ka toknyo kangkene takako dom, maca cari durlumer yabkaro lomo bibei tomangemiu.
Han svarade: "Gån in i staden till den och den och sägen till honom: 'Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.'"
19 bibei tomange ceu mani kanbo co yii ciyeu, ci yuelagum cari duklume yabkaro.
Och lärjungarna gjorde såsom Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet.
20 la ki mee con yii kange bibei tomange ceu kweb cilombo yobeu na ci can cari to.
När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
21 kanbo ci ca cari to tiyeri, con yici, bicom ma yii komti win more kume an miyem ye
Och medan de åto, sade han: "Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig."
22 cin ma fir neorer, cinter meka ceko kiwinti min nyumom ke bomo na teluwe?
Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: "Icke är det väl jag, Herre?"
23 la co yii ci, wuro dor kangti kange mo mor kwele wineu co nii a miye yetiye
Då svarade han och sade: "Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.
24 bibwe nifire an u kanbo mulangi dorcereu la kwanco nii kercer ci miye bibwe nii ye tin yor ni conin na cibou co bo di.
Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."
25 Yahuda wo a miye co tiyeu me co, ma nii merangka? la con yi co, mon tokum ki bwimi.
Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: "Rabbi, icke är det väl jag?" Han svarade honom: "Du har själv sagt det."
26 kanbo cica carito tiyeri, Yeecu tu carito yoten bibwiyer an kabkangum. con ne bibei tomange ceu, con tu cam wuro bwimi,
Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tagen och äten; detta är min lekamen."
27 con tu kwelmwenge, con ma buka kangek co ca nee ciye, yii ci ko nom gwam kume
Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: "Dricken härav alla;
28 won bwiyalemi wo noro ceu wo corena tab ka bwiran kerer nubo kila-kila
ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
29 la ma yii komti, mani ma no mwem inabim bo wo ti tak mano kange okm fuije mor liyare Teemi.
Och jag säger eder: Härefter skall jag icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt med eder i min Faders rike."
30 la ci okm nuweu, co ci cu bang jaitune
När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
31 la Yeecu yii ci, gwam kume kan kottangi ker mir ki kume wo, wori mulangum mulange. man tumom nii to tiyeu, kwame ten do an yalam
Då sade Jesus till dem: "I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras.'
32 la bwiko wo ma kwenunmeri, man yaken ten kumen Galili.
Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen."
33 Bitru yii co bwentano tangnim bo anyarangum ker mwer di, mi mani ma yarti
Då svarade Petrus och sade till honom: "Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall."
34 Yeecu yii co bicom ma yinenti mor kume wo bicake na manb kiyangeri mon yi moki mo nyom yebo kirito ta'ar
Jesus sade till honom: "Sannerligen säger jag dig: I denna natt, förrän hanen har galit, skall du tre gånger förneka mig."
35 Bitru yii co, bwentano ma bweya kange mori, mani ma yiti mi ma nyomnenbo la tangunim bi bei tomange cembo tokti nyo ken
Petrus svarade honom: "Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock förvisso icke förneka dig." Sammalunda sade ock alla de andra lärjungarna.
36 co Yeecu yaken kange ci fiye wo co tike Getca maniyeu laco yii bi bei tomangeceu ka yim fo miki yankab ma koub dilo
Därefter kom Jesus med dem till ett ställe som hette Getsemane. Och han sade till lärjungarna: "Bliven kvar här, medan jag går dit bort och beder."
37 con tu Bitru kange bibeyo lo Jabadi yobeu, kange co, con ter bulankako kange tutum nerem
Och han tog med sig Petrus och Sebedeus' två söner; och han begynte bedrövas och ängslas.
38 la co yii ci, dumemi ki no mor bulanka wo a lamti ki mo bwareu ka yim for koma corka kange mo
Då sade han till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken med mig."
39 con kutaken tenkab biduwar la con yarken ki tikob ceb. laco kob dilo con toki, mo Teemi na an mamdi, kweie wo a cum ye, kebo mi a bwang tentiye la an bwanten dike mo cuiyeu.
Därefter gick han litet längre bort och föll ned på sitt ansikte och bad och sade: "Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Dock icke såsom jag vill, utan såsom du vill!"
40 con yila bibei tomang ce nin co fiya ci dam dum lacon yii Bitru mo maka cor ti kange mo bwen na nang kenoko wina?
Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: "Så litet förmådden I då vaka en kort stund med mig!
41 kom cori kom kwob dilo kati ko yarken cuwaka, yuwa tangbe kwama kom ciya, la bwiyo kwambo
Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
42 coca yila yobece co kob dilo, con tok mo Teemi nona kwele wo cunin man nocori, be dike mo cuiti ye a mani
Åter gick han bort, för andra gången, och bad och sade: "Min Fader, om detta icke kan gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så ske din vilja."
43 con yilau ten co fiya ci da dumti wori nuwe ciyeu tu'u kabo
När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda.
44 con dubangum ci tak nako ta'areu, co kob dilo ti co tok tika dike kitanca tokeu
Då lät han dem vara och gick åter bort och bad, för tredje gången, och sade återigen samma ord.
45 Yeecu yila bi bei tomangkace nin, la con yii ci, ko damdum duwal komti fuobi? koto kwama con dadom, la cin neken bi bwe nifire kange nob bwiran ker.
Därefter kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: "Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Se, stunden är nära då Människosonen skall bliva överlämnad i syndares händer.
46 ko kwen bi ya to niwo a miye yetiyeu won lambi dom
Stån upp, låt oss gå; se, den är nära, som förråder mig."
47 kambo co tok keretiyeu, yafuda win mor kwob cilom bo yobeu kange nubo dur nubero. cin bou ki kulenti kange kulki
Och se, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en stor folkskara, med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och folkets äldste.
48 na weu, nii wo amiye Yeecu tiyeu tiibum ci yii ci nii wo ma teiceri co, ko tam co
Men förrädaren hade givit dem ett tecken; han hade sagt: "Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa."
49 na con bou Yeecu nin con toki, yarume nii merangka laco tei bwiciu
Och han trädde nu strax fram till Jesus och sade: "Hell dig, rabbi!" och kysste honom häftigt.
50 Yeecu yii co, farmi, ma dike mo bo makau, co ci bouwe ciyoti kanko dor Yeecu de laci tamco.
Jesus sade till honom: "Min vän, gör vad du är här för att göra." Då stego de fram och grepo Jesus och togo honom fången.
51 la kange, kange Yeecu ter kan ceko coku kulendo cuwalum tu'u canga nii wabe durko,
Men en av dem som voro med Jesus förde handen till sitt svärd och drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
52 co Yeecu yii ce dokken kulen mwero fiye ce [loco] nubo wo tu kulene di a dwiya kin kulen
Då sade Jesus till honom: "Stick ditt svärd tillbaka i skidan: ty alla som taga till svärd skola förgöras genom svärd.
53 mo kwatiri mani maco tee mi ti ya, la can tommer dike cum wenange kwob cilombo yobeu wo nob tomangeb cebo wucakkeu?
Eller menar du att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar?
54 la a ma nyi na bifumero na dim na wo tam nar ma nyeu?
Men huru bleve då skrifterna fullbordade, som säga att så måste ske?"
55 la Yeecu yii nubo dim wiyeu, ka bou kin kulen kange kulki bou ko ta ye na nii kwiye? mati yii ma meranti kir-kir kur waber la ka ta yebo.
I samma stund sade Jesus till folkskaran: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. Var dag har jag suttit i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig.
56 wo gwam ma nyo na dike nob dukumero na dimla bi bei tomange ceu gwam dubom co cuakkanyi cu.
Men allt detta har skett, för att profeternas skrifter skola fullbordas." Då övergåvo alla lärjungarna honom och flydde.
57 nubo buro ta co Yeecu yaken ki co kayafa nin nii wabe durko, fiye nob muiangkabo kange nubo durko mwerkangum wari yeu
Men de som hade gripit Jesus förde honom bort till översteprästen Kaifas, hos vilken de skriftlärde och de äldste hade församlat sig.
58 la Bitru bwang cinen tenti ku tan kange karak nii wabere durko con do ken mor co yii na co to dike a matiye
Och Petrus följde honom på avstånd ända till översteprästens gård; där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se vad slutet skulle bliva.
59 na weu laya wabeu kange nob tikali cebo ki to warke cuerker dor Yeecu na ci tualum co.
Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något falskt vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom;
60 la fiya bo win wo. na duwaleu nob warker cwerkero kila bou kab.
men fastän många falska vittnen trädde fram, funno de likväl intet. Slutligen trädde dock två män fram
61 la ciki nii wo ki canwerum kur wabe kwamaro na co muti mor kume ta'ar.
och sade: "Denne har sagt: 'Jag kan bryta ned Guds tempel och på tre dagar bygga upp det igen.'"
62 nii wabe kwen titiye lanme, co, mo man ki diker kar kaka? warke wini ci war ti dor mwere
Då stod översteprästen upp och sade till honom: "Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?"
63 la Yeecu kumom. nii wabe durko yii co mo yii nen ti ki nyal kange kwama wo ki dumeu, yii kenon mo kritti bi bwe kwama
Men Jesus teg. Då sade översteprästen till honom: "Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son."
64 Yeecu karcenen, mon to kum ki ko kab mon to bi bwenii yim kang ko catiyer bikwanrd, la yiranti dor bi loro dii kwama.
Jesus svarade honom: "Du har själv sagt det. Men jag säger eder: Härefter skolen I få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himmelens skyar."
65 la nii wabe durko worbangum belleceu, ki tok kero bwir, ye bwi bou do nob warker ti dualla? koto na wo kom nuwam kero bwirko.
Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Han har hädat. Vad behöva vi mer några vittnen? I haven nu hört hädelsen.
66 ye ko kwatiye? cin ciya ciki con daten buar
Vad synes eder?" De svarade och sade: "Han är skyldig till döden."
67 ci tuom cinen ti bi tom bo tikob, yila cibukten co. ci kwabanco ki kani ceyeu.
Därefter spottade man honom i ansiktet och slog honom på kinderna, den ene med knytnäven, den andre med flata handen,
68 la ciki, yii bo ker dukumer mo kiritti. we wo kwa nene?
och sade: "Profetera för oss, Messias: vem var det som slog dig?"
69 la Bitru yim kale mor karake, la bubya kange canga bou cinen yii mo ki no kange Yeecu wo Galiliu”
Men Petrus satt utanför på gården. Då kom en tjänstekvinna fram till honom och sade: "Också du var med Jesus från Galileen."
70 la Bitru kanangum kabum ciyem gwam tokti ki, ma nyombo dike motokker ti dorce reu.
Men han nekade inför alla och sade: "Jag förstår icke vad du menar."
71 kanbo co cerken nyi lo ko kaleri, kange bubya toco la yii nubo wiyeu, nii wo ken kino kange Yeecu bunajare.
När han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se honom och sade till dem som voro där: "Denne var med Jesus från Nasaret."
72 yila con kanangum ten kange weri, ma nyom bo nii co
Åter nekade han med en ed och sade: "Jag känner icke den mannen."
73 kakten nyo bi budar di nubo wo tirangum wiyeu bou yii Bitru, bicom mon wi more ciye ken wori kero mo tok tiyeu nugum nen.
Litet därefter kommo de kringstående fram och sade till Petrus: "Förvisso är också du en av dem; redan ditt uttal röjer dig ju."
74 la con yoten kan cilka kange weri manyombo nii co, ladanjang bi cukeu mob kiya ngeu,
Då begynte han förbanna sig och svärja: "Jag känner icke den mannen." Och i detsamma gol hanen.
75 Bitru kwabi ki kero Yeecu tokeu. bicake na mob kiyangeu mwan kanang ye kiro ta'ar. la con cerken kale cociwiye kefir neerer.
Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: "Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig." Och han gick ut och grät bitterligen.
