Matta 20

1 liyar do kwama ki na nii Ta'ake kange wo cerki kimuomje do nob nangeneb buro ama nangenti taake ceu

"Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.

2 kombo ci tokka ngum kange nob nangenebbo ti naiyo win ki diye, ci tung ci taake cecia ma nangendo

Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.

3 lacon certen ki kam kaneko tereu lacon to nob nangeneb kangem tirangum konimiye kulenek

När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;

4 laco yici ko ya'a tabke mi man ne kom dike dong dongeu co ci ya cima nangende.

och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'

5 yika con certen tak ki kang keneko kwob yob, con fiya kangem co ma na kabau

Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.

6 yila con certen ka kiyaka naku ked, co ya con fiye kange nob tiram koni laco yici ye bui ka tirangum koni na kwam kakuko we?

Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'

7 won kange nii mani wo tu'u nge. lacon yici kom keneu ko ya ta'a ke mi

De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'

8 kanbo mee lame di nii ta'akeu cou betomangene ceu nob nangeneb na ya'a ci nan nangener ciyero, terti nubo cuwa bwireu naya ciko nobkababo.

När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'

9 kambo nob nangerneb wo ca tu'u ciki kumji yadi lane ci naiyo win-win.

Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.

10 kambo nob nangeneb kababo bou weri, cikwati cina ocum nyo la ci keneu cone ci naiyo win-win.

När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.

11 kambo ciyom nan nangener ciyereri, laci ti funan dor nii ta'a ke donin

När de så fingo, knorrade de mot husbonden.

12 cikii nob nangenebbo wo cowa bwireu ma kan kenko wimbiwine fiye nangne la yila mon tu'u kenci dong-dong kange nyo, wo nya twal bwiyeu kange cilon.

och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

13 la nii ta'a ke kari yiciki farub, ma ma kumembo kange dike kebo dong-dong geu ka ciya men bo kama naiyo win-win ka?

Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?

14 Tamdike na mweu na ta nure mweu. macui co ma ne nob nange nibo cuwa bwireu dong-dong, na wo mane komeu.

Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.

15 wendi kebo dong- dong nama dike cuiye ki dike namiye ka? kaka kor kamatiye ki dike mamani dong donge ka?

Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --

16 cuwo nyo, nob bwikob cia yila nob kabab, nob kababo ayila nobo cuwa bwireu. conubo duccu nubo biduwar kwakwabe cokcoke

Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista."

17 kanbo Yeecu yakenti wurcalima di con yaten kange kwob cilombo yobeu cungeca, dor mirer laco yici.

Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:

18 ko to bo ki kwin mor wurcalima, an ne ken bibwe nifire kan liya nob wabeb kange tual kak

"Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden

19 cian neken co kang nubo kumtacilib na ci buo cona malli co, na kungum co

och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen."

20 la weebe beyo lo Jabadiu bou Yeecu nin kange bibei bayulobe ce yobe beu co cung cunge naco la con me kange diker cinen.

Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.

21 Yeecu yico yee no cuitiye / lacon, toki moki bibeyo lomi wo yobe ayi, win kangko catiyere win kangko mokere, mor liyare mwe.

Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade honom: "Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."

22 la Yeecu yico mo nyom dike wo mo metiyeu. mon dolum mo nomki kwelmwenge woma dadom nokaka? lacin yii co nyan dolum.

Men Jesus svarade och sade: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?" De svarade honom: "Det kunna vi."

23 co yii ci kwelmwenge miu cuwo kan dolum noka, layimbo kangko catiyere kange mokeu, ke bo ma ne tiye, na nubo buro na ciye teemi yuelum yuele.

Då sade han till dem: "Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader."

24 kambo tanggnim bibei tomangeceu kwobeu mwo wodi, cin man funer kange yitob bo wo yobeu

När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.

25 la Yeecu coci fiye cowiyeu yii ci kom nyom liyabbo tam ki nubo kuntacili yeu nung cinen liyarti, nubo dorko cinen loreu nung cinen bikwanti

Då kallade Jesus dem till sig och sade: "I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.

26 mani ayilati nyo tiber kumer. tano nayori nii wo cuiti na co yilam du'ur more kumedi tamcan yila canga kume.

Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

27 la nii wo cuiti na co yilam nii kaba kumedi co a yilam canga kume

och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,

28 kanbo bi bwe nifire boubo na ci co dur, lana cone dur na co ne ken ten dume ce fanka nubo kila-kilau.

likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."

29 la ci cer jenko, mwerkanka nubeko ducce bwang cinen tene

När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.

30 la cin to fukmatini yob yirongum kong nure, la fukmatinim bo nuwa Yeecu ciu tiyedi, lacin kung dirciro citi toki, Teluwe bi bwe Dauda nuwa cini nyeu.

Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

31 la nubo ca cinen tor yii ci cia kamangum. kico nyeu, fukmatinim bou wo, yokten kung ka direk ciko laã wo kwatti yeu, tokti Teluwe bi bwe Dauda nuwa cini nyeu.

Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

32 la Yeecu tin cok, cok, doki cin cou ci, la me ci ye co cuiti nan ma kume ne?

Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: "Vad viljen I att jag skall göra eder?"

33 co ci yii ce, Teluwe nyo cuiti na nyo fiye to ka fiye

De svarade honom: "Herre, låt våra ögon bliva öppnade."

34 la Yeecu bulangi ciko neercer, coke nuwe ciyeu. ca canduwo cin fiye toka fiyek. yila cin bwang ten co

Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.