Matta 11
1 Bwikako Yecu dim biweret bi bei tomange ceri, cin dibom bi kole cua na co merang, na cin yi ci fulen ker kwama cinnr lor cer.
När Jesus hade givit sina tolv lärjungar alla dessa bud, gick han därifrån vidare, för att undervisa och predika i deras städer.
2 La Yuwana nuwa co fiya co, ci fucinu dikero Yecu matiyeu, con tom bi bei tomange ceu na co yi co.
Men när Johannes i sitt fängelse fick höra om Kristi gärningar, sände han bud med sina lärjungar
3 Mon co nii boutiye kaka nyo ningtang kange ka?
och lät fråga honom: "Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?"
4 Yecu yi ci ki, kom ya ko yico dika ka towe kange dike ka nuwa!
Då svarade Jesus och sade till dem: "Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I hören och sen:
5 Fukma ti toi, kilendo yayamti, walebo cin twam ci nubo mani nuwareu to nuwai ci kung nubo bweyameu ti nob bunebo ci neci fulen kerero ti.
blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, och 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
6 Nii wo nuwabo funer kange me ri nob bibwiyer.
Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten."
7 Kambo nubo wuro cuweri Yecu yi nubo mwerumeu ker dor Yuwanar.
När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: "Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
8 Ye no kom cer yerak di kom ki tore, Yerako Yuwako moktiya? lan ye ka ciri ka towe nii dum ki kulendo fila-fila? Bilenker nubo dum ki kulendo Fila-fila ki daa lo liyabe.
Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen.
9 Ye ka ceri ri ka towe bwe tomange kwama? ong mi yikomti, bwe tomange kwama.
Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
10 Wo cowo ci mulang dorcer ki “to mi tom kimen nii tomange miti ka kom nuwe kime, wo a Yulang nure mwe tiye.
Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
11 Min yikom bilenke ba kange ci kung more kime wo natum bowe la Yuwana nii yuka mweme ke. Nyori bi duware gwam mor liyar kwamareu laco.
Sannerligen säger jag eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen uppstått, som har varit större än Johannes döparen; men den som är minst i himmelriket är likväl större än han.
12 Ta ti kumeni Yuwanan nii yu mwemtiye yau ciko caneu, liyar kwamaro nuwa dotange kwiklki-kwilkiye, nob wilki-wilkiro tu kibi kwang.
Och från Johannes döparens dagar intill denna stund tränger himmelriket fram med storm, och människor storma fram och rycka det till sig.
13 Fiya na Yuwana na bou gwam nob tomangeb kwamaro kange werfundo tak ker dukumero woti.
Ty alla profeterna och lagen hava profeterat intill Johannes;
14 No mwan ciya mo yuwo ri con Iliya wo a boutiye.
och om I viljen tro det: han är Elias, den som skulle komma.
15 wo ki tuweri a nuwa.
Den som har öron, han höre.
16 Ma bonkan kwaldo wo ki ye? ci nabi ma lor ti fiye miyeka dike, wuro yirongm cuwo butici tiye.
Men vad skall jag likna detta släkte vid? Det är likt barn som sitta på torgen och ropa till andra barn
17 Toki bin cii mwen lira mwa yelbo yila. Nyo yi kwan bwa, mwe cibo wiye.
och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke jämrat eder.'
18 Wo Yunana bou mani ca cari, ma no nyom kom yi ki to ciki bwekelkele.
Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: 'Han är besatt av en ond ande.'
19 Bibwe nifire bou, ti cai ti noi ri, kom ki to wi ki nii kucunu knge ni o nyom tiye, far nob yuwaka kiyeme kange nob bwiranke! Nyori yilang ki fiya yuwoka ki nangendo co matiye.
Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!' Men Visheten har fått rätt av sina barn."
20 La Yecu yoten werang cianr loro wo co man diker nyimankar wiyeu ducceu wori cin yiloka.
Därefter begynte han tala bestraffande ord till de städer i vilka han hade utfört så många av sina kraftgärningar, och förehålla dem att de icke hade gjort bättring:
21 kwamen mo karangcimun kwamanen mo Baptcaida naki diker nyimankaro wori ci ma kimeneu, cimam taaya kange cindo di, kin yiloten kutan -kutange mor yakca yilanga kange bi tuwam.
"Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava gjort bättring i säck och aska.
22 Na cuwori an la Tayanin kange cidon dor kimer, kakuk bolanger.
Men jag säger eder: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bliva drägligare än för eder.
23 Mo kafanahum, mo kwatiri man fiya duktonka lo kwama ka? or ong an cukken nen bitine, hadec. mo codom naki nyimangeu manue, ma muneg di, no ki wi duwal. (Hadēs g86)
Och du, Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i dig hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det hava stått ännu i dag. (Hadēs g86)
24 Mi yikomti a yilam bwai biten codome min, na kimeu.
Men jag säger eder att det för Sodoms land skall på domens dag bliva drägligare än för dig."
25 Ki fiya co Yecu toki, “Min cakakom ti, Tebe, teluwe lo kwama kange kaleu, wori kom yurangen dike buro ka fiya nob yalannereu kange nyomka, la ka wom biyeyo bi dwartini nineu.
Vid den tiden talade Jesus och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.
26 Ong, te wuro yori kaba nuwe mwe.
Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
27 Dikero gwam cin neken ye fiye temi wiya ni kange mani wo a nyom bwe tiye, nyombo teu, nyo tak ni kange mani wo a nyom teu na bi bwece, kange wo co cokum naci nun cinene.
Allt har av min Fader blivit förtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd. --
28 Bou minen kom wo ki nuwa dotange tiye, wo ki kulendo tutue, nan ne kom fubi.
Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro.
29 Tu kulen miro, ki merangi mineng, wori mi lom-com, miki nero yiber mwan fiya fobka dume mwe.
Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar'.
30 Wori kulen miro bwaibo, takeu kulen miro tubo.
Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."
