Matta 10
1 Yeco co nob bwangka wari, la cin neci bikwan keret dor yuwa tangbeko bwir naci cukangwi ci, kane naci twam tuwirantini gwam kange nuwarangka luma ko maniyeu gwam.
Och han kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt över orena andar, till att driva ut dem, så ock makt att bota alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
2 La den nubo tomangebo kwob cilombo yobeu co buro ki kabou Cimon (wo ci cou tak ki Bitru) kange Andirawu kece, Yakubu bi bwe Zabadi, kange kece Yuwana.
Och dessa äro de tolv apostlarnas namn: först Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder;
3 Filibu, kange batalamawu, Toma, kange Matiyu nii yoka dorek, Yakubu bi bwe Alfa, Kange Taddawu.
Filippus och Bartolomeus; Tomas och Matteus, publikanen; Jakob, Alfeus' son, och Lebbeus;
4 Caminu Bakairawau, kange Yahuza Ickarioti wo miyem Ceu.
Simon ivraren och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.
5 Kwobcilombo yobeu wo Yecu tomci cin yici ki nyal la ciki, “Ko yare fiye kange wo nubo yim kumtacileu, kom dore kange cinanlor nubo Camariya.
Dessa tolv sände Jesus ut; och han bjöd dem och sade: "Ställen icke eder färd till hedningarna, och gån icke in i någon samaritisk stad,
6 Ko ya nyori kwame wo lo Iciraila lem meu.
utan gån hellre till de förlorade fåren av Israels hus.
7 La kambo kom ya kom yii fulenker kom ki Liyar kwamak bow bidom.
Och där I gån fram skolen I predika och säga: 'Himmelriket är nära.'
8 Ko Twam wo nuwabo lumau, kon kungum wo bwiayameu, nako cokum ten ninga. lima nee ko yoke ko neken ki lima neek.
Boten sjuka, uppväcken döda, gören spetälska rena, driven ut onda andar. I haven fått för intet; så given ock för intet.
9 Ko tur kange mwin, azurfa kaka tagulla mor cuwaye kime.
Skaffen eder icke guld eller silver eller koppar i edra bälten,
10 Ko ture cuwaye Yam kimembo ce, kaka kulen, kaka taa wori nii nagenne daten cari cor.
icke någon ränsel för eder färd, ej heller dubbla livklädnader, ej heller skor eller stav; ty arbetaren är värd sin mat.
11 Ki cinan loro kaka mwan loro ka doweri, ko do nii datenne more ce, ko cer locona nyim de ko dob fiye co.
Men när I haven kommit in i någon stad eller by, så utforsken vilken därinne som är värdig, och stannen hos honom, till dess I lämnen den orten.
12 Kambo ko do mor luweri, ko ma yarume.
Och när I kommen in i ett hus, så hälsen det.
13 No luweu da tendi kom dob fur neret kumeu ayirati, no ci datenbori fur neret kumero ayilau kumen.
Om då det huset är värdigt, så må den frid I tillönsken det komma däröver; men om det icke är värdigt, då må den frid I tillönsken det vända tillbaka till eder.
14 Nubo wo yo kombo kaka cuwa tu nuwa ker kimereu, Kambo kom cerum luwe nen kaka cinan lor cero ri kom fugom kwerdo nakume keu nen.
Och om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på edra ord, så gån ut ur det huset eller den staden, och skudden stoftet av edra fötter.
15 Bi lenke miyi komti Biten codoma kange Gomara atin fiya jire duwe ki kakuk bolanger kange cinan loro co.
Sannerligen säger jag eder: För Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bliva drägligare än för den staden.
16 To min Tomkom na kwame mor ngece ngece, ko yilam kiyiilam na nacuwe tini ri la ko wii re na nagum fe?
Se, jag sänder eder åstad såsom får mitt in ibland ulvar. Varen fördenskull kloka såsom ormar och menlösa såsom duvor.
17 Ki yi ki bati kange nubo, ciyan neken kob kan nob yimnom dila ciya tin malliki kom mor bikur wabeb cer.
Tagen eder till vara för människorna; ty de skola draga eder inför domstolar, och i sina synagogor skola de gissla eder;
18 Ciyan bou ki kom kabum nob bolangeb kanage liya, ker mir na warkan cinen kange nubo yim kuntacileu.
och I skolen föras fram också inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem och för hedningarna.
19 Kambo ci neken komeri kom kwom de ki kambo kange dikero ko tok tiye, wori atin nekom di diker ko tok tiyeu ka kwama co.
Men när man drager eder inför rätta, gören eder då icke bekymmer för huru eller vad I skolen tala; ty vad I skolen tala skall bliva eder givet i den stunden.
20 wori kebo kom ko tok ker tiye, dila yuma tangbe te kume a tok kerti kumene.
Det är icke I som skolen tala, utan det är eder Faders Ande som skall tala i eder.
21 Kece atin ne ken kece nai twalum, dila Tee ceu bibwe ce. Bibeyo atin kwinag Teb cebo nen tien ci doki ci twallagum cii.
Och den ene brodern skall då överlämna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sätta sig upp mot sina föräldrar och skola döda dem.
22 Nubo duce an ko kom ker denen miir. Dila wo mwirom yaken ciko di ka ri ni cou atin fulo ka.
Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst. --
23 No ci nekom dotange cinar lor wori koom cuaken cinan loro bdomeu, la miyi km bilenke ti, mani kom kentange cinan loro Iciraila ti wiyak nangimde bibwe nifire n bou.
När de nu förfölja eder i en stad, så flyn till en annan; och om de också där förfölja eder, så flyn till ännu en annan. Ty sannerligen säger jag eder: I skolen icke hava hunnit igenom alla Israels städer, förrän Människosonen kommer.
24 Ni bwanka duwi bo la nii merrang cinen tiyeu kaka canga dor Teeluwe ce.
Lärjungen är icke förmer än sin mästare, ej heller är tjänaren förmer än sin herre.
25 Dong dong ni bwanka a ylam a nii merang a ceko, kange caga na teluwe ce. Ta no cin cou Tee luweu Ba'al zabuba ri, la an bwira dendo wo ciya com numo loceu ti cike.
Det må vara lärjungen nog, om det går honom såsom hans mästare, och tjänaren, om det går honom såsom hans herre. Om de hava kallat husbonden för Beelsebul, huru mycket mer skola de icke så kalla hans husfolk!
26 Nyori, ko cua cire, wori yurke mani wo mnaiya tok tiye, kange dikero mni wo yurangum yurangeri mani a coku ti yanglang.
Frukten alltså icke för dem; ty intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.
27 Di kero mayi kom kumta cileu ko toki ki Kakkuk kange dikero mwi nuwa bi luma mor tuwe meu, toki ki dir dor lor.
Vad jag säger eder i mörkret, det skolen säga i ljuset, och vad I hören viskas i edert öra, det skolen I predika på taken.
28 Cuwa re nubo wo twallum bwiyo ri la mani a twal dume tiyeu. Na wori cwa ni wo a twallum bwiyo ti kange dume mor kira kwama. (Geenna g1067)
Och frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna. -- (Geenna g1067)
29 Kebo bilibe yob ci miyeti dor wina? Duwal kange ce man o a yarti bilineri kebo ymka Teku mek.
Säljas icke två sparvar för en skärv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja.
30 La yiri duwe kumeu kiyem kiye.
Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade.
31 Ko cuwa re tai km la bilibetini yroka.
Frukten alltså icke; I ären mer värda än många sparvar.
32 La nyori gwam niwo ne warke me nuwe nuberi matin na warke ce ken kabum temim wo dii kwamau.
Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock jag kännas vid inför min Fader, som är i himmelen.
33 Niwo ko neka warke dor miir kabum nuberi mo ken man neka warke dor ceer ka Tee mii wo dii kwama.
Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som är i himmelen.
34 Ko kware komki min yau ri nami bou ki fuwor neret dor bitinr. I yau bo nabi bou ki fuwor neret, dila kulen.
I skolen icke mena att jag har kommit för att sända frid på jorden. Jag har icke kommit för att sända frid, utan svärd.
35 Min bou na mi dok nii kiye kange tece, kange Kiye biber bubiyak kange nece kange bifire bwe bubiya kiye kange fer e nawiyeu.
Ja, jag har kommit för att uppväcka söndring, så att 'sonen sätter sig upp mot sin fader och dottern mot sin moder och sonhustrun mot sin svärmoder,
36 Nii kiye niu atin yilam co wo mor luwe ceu.
och envar får sitt eget husfolk till fiender'.
37 Co wwo cui tece kaka nece laye re ri daten bo na mii wo ciu bwe kaka bwe bubiyaceu, layere da ten bo na mii.
Den som älskar fader eller moder mer än mig, han är mig icke värdig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är mig icke värdig;
38 Co wo tu bo kwoblom bwatiye ce na bwang men teneri daten bo mii.
och den som icke tager sitt kors på sig och efterföljer mig, han är mig icke värdig.
39 Nii wo cui ti naci fulo dume ceri, an lem dume ceu. la wii dume ceu kermireri an fiyam co.
Den som finner sitt liv, han skall mista det, och den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det. --
40 Wo yokomeri yo mo, dila nii wo yo yerri, yo co wo tomou yereu.
Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig.
41 Wo yo nii tomange ki den nii tomangeri an yo cuner nii tomangero, la co wo yo nii cak cakke ki den nii cak-cakke ri atin yo cuner niiwo cak-cakeu.
Den som tager emot en profet, därför att det är en profet, han skall få en profets lön; och den som tager emot en rättfärdig man, därför att det är en rättfärdig man, han skall få en rättfärdig mans lön.
42 wo ne win more bi duwartini buru kwel mwenge yibe nano ki den ni bwangkake ri, bilenke mi yi komti mani a le cuner cero ti”.
Och den som giver en av dessa små allenast en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön."
