Nangen Nob Tomange 7
1 Kambo nii wabe dur tokki mi digenwuri na ken bicom ka?
Och översteprästen frågade: "Förhåller detta sig så?"
2 Stephen toki yimi kange Teemi, kom nuwaye. Dukum kwamaro wo kange Abraham ki kwama me sopotamia, na nyimde ciyi firen Haran.
Då sade han: "Bröder och fäder, hören mig. Härlighetens Gud uppenbarade sig för vår fader Abraham, medan han ännu var i Mesopotamien, och förrän han bosatte sig i Karran,
3 Ci nyico ki, dubom bitine mwe kange tengwanim mwembo na yaken biti wuro ma nungmeven tiye.
och sade till honom: 'Gå ut ur ditt land och från din släkt, och drag till det land som jag skall visa dig.'
4 Dila chon dubom biten chaidean la yim mwor Haran, di wiri bwiyaka tee cekkori kwama bou ki cho mwor takke wo, fiye mu yimwi naweu.
Då gick han åstad ut ur kaldéernas land och bosatte sig i Karran. Sedan, efter han faders död, bjöd Gud honom att flytta därifrån till detta land, där I nu bon.
5 Chon necho kangem nob wuro wari kange ce na Tikange cho. mani bi duware ce, bwen wo mwa fuwam natiye dor cere, la chon tum fou ner bwentano Abraham manki bweri kon matin necho takke wo ca nyimtiye gwam kange ten gwanim cero bwan tano con bwiyam di
Han gav honom ingen arvedel däri, icke ens så mycket som en fotsbredd, men lovade att giva det till besittning åt honom och åt hans säd efter honom; detta var på den tid då han ännu icke hade någon son.
6 kwama yico kerti na wuro nubo loca ciya yi bidom bitine nubo kange. Nyo fiyeyinu cho limbo dige bwiye atin bou chinen ki yera na bibei canga catin nuwa dotange na choro kwini kwob naar.
Och vad Gud sade var detta, att hans säd skulle leva såsom främlingar i ett land som icke tillhörde dem, och att man skulle göra dem till trälar och förtrycka dem i fyra hundra år.
7 La man ma bolang kale kowo neci dotange tiye kwama ki ciya cheruw nacin wab ye fiye wo nen.
'Men det folk vars trälar de bliva skall jag döma', sade Gud; 'sedan skola de draga ut och hålla gudstjänst åt mig på denna plats.'
8 La kwama ne Abraham diker wabka, di la Abraham yi lam tee Ishaku lan wabum cho ki. kume narube, Ishaku yilam Tee, la Jacob yilam tee bibei yo wab culom bo yobe
Och han upprättade ett omskärelsens förbund med honom. Och så födde han Isak och omskar honom på åttonde dagen, och Isak födde Jakob, och Jakob födde våra tolv stamfäder.
9 Kambo yitub cebu ciyabo kange Joseph la cin miyem cho nab yamembo Egypt La kwama kange cho.
Och våra stamfäder avundades Josef och sålde honom till Egypten. Men Gud var med honom
10 La cercho mor dotange cenen. La neeh Joseph fofka kange yomka kabum Pharaoh liya Egypt wo yocho dur nubero gwam mor Egypt kange mor lowenen gwam.
och frälste honom ur allt hans betryck och lät honom finna nåd och gav honom vishet inför Farao, konungen i Egypten; och denne satte honom till herre över Egypten och över hela sitt hus.
11 Kambo ci ma wura dure di titen macar kange kan ana kange dotange durko tebbebbo nuwa la ci fiyabo cari.
Och hungersnöd kom över hela Egypten och Kanaan med stort betryck, och våra fäder kunde icke få något att äta.
12 La Jacob wo nuwa carito wini masar di cho ci tom tomange ciya bou ki bwo kabo.
Men när Jakob fick höra att bröd fanns i Egypten, sände han våra fäder åstad dit, en första gång.
13 kambo chiya boka na yobe ceri, la Yusufu fweltang keb cebonen dor cer ki kwa curo fir auna nyimom yitub Yusufu.
Sedan, när de för andra gången kommo dit, blev Josef igenkänd av sina bröder, och Farao fick kunskap och Josefs släkt.
14 Yusufu yi yitub cebo chiya bou ki tee che Yakubu kange diker ciyero kange bibei yo locheu firen Masar, gwam ciye nubo cibi kwini niber culombou nung.
Därefter sände Josef åstad och kallade till sig sin fader Jakob och hela sin släkt, sjuttiofem personer.
15 Yakubu choken yim firen biten Masar la chon bwiyam kange Tee ce.
Och Jakob for ned till Egypten; och han dog där, han såväl som våra fäder.
16 Chin tucho mor Shechem la chin yoken cho mor tuwi wo Abraham Teni ki kyemer bibwe Hamor nen Shechem.
Och man förde dem därifrån till Sikem och lade dem i den grav som Abraham för en summa penningar hade köpt av Emmors barn i Sikem.
17 La ki kwama bi bwiyer kwamaro bidomeri Kwama yi Abraham nubo an duwi mor Egypt be.
Och alltefter som tiden nalkades att det löfte skulle uppfyllas, som Gud hade givit Abraham, växte folket till och förökade sig i Egypten,
18 La chin yoh kange liya wi Masar wuro yumbo Yakubu.
till dess en ny konung över Egypten uppstod, en som icke visste av Josef.
19 Liya chiro bol nubo ne tebyebbo dotange kambou ken chin dukchi tebyebo ki ciya cukou dor cero fiye dotange mani ciya dobchiti.
Denne konung gick listigt till väga mot vårt folk och förtryckte våra fäder och drev dem till att utsätta sina späda barn, för att dessa icke skulle bliva vid liv.
20 Ki kwama wo chi bou Musa, Cho yori kabo nanimde kwama na yocho chuwakko taar mor loh tee ce.
Vid den tiden föddes Moses, och han 'var ett vackert barn' inför Gud. Under tre månader fostrades han i sin faders hus;
21 kambo chi yoken cho kaleri bwebubya Pharaoh's tumcho kung cho na yilam bibwe che.
sedan, när han hade blivit utsatt, lät Faraos dotter hämta honom till sig och uppfostra honom såsom sin egen son.
22 Musa wiki yulang merang biten Egypt kange bikwan keret kange nangen.
Och Moses blev undervisad i all egyptiernas visdom och var mäktig i ord och gärningar.
23 kambo cho dou choroti kwini naar re ri chin kwabi mor nere ce ki cha tou yice bibei Israila.
Men när han blev fyrtio år gammal, fick han i sinnet att besöka sina bröder, Israels barn.
24 La chon to nii kange ti Musa tikaan niwa ci nuwa dotange ki twalka bama care.
När han då såg att en av dem led orätt, tog han den misshandlade i försvar och hämnades honom, i det att han slog ihjäl egyptiern.
25 Kwaneri Musa na ci ciya takali kwama bou cinenne di la mani nyo. Chin yombo Kwamaki kancak cha chok chi la chi yombo.
Nu menade han att hans bröder skulle förstå att Gud genom honom ville bereda dem frälsning; men de förstodo det icke.
26 Chelfini chin bou irsailawa kangumbo ki kwalkangi bwiti chi la chin mani nacho bouchinen ki filang bwiti yichi ki yebwi kom kwerkanti bwitikume?
Dagen därefter kom han åter fram till dem, där de tvistade, och ville förlika dem och sade: 'I män, I ären ju bröder; varför gören I då varandra orätt?'
27 Dila nii wo ter keceu tuken cho firen yi ki necho liyar do wo more che?
Men den som gjorde orätt mot sin landsman stötte bort honom och sade: 'Vem har satt dig till hövding och domare över oss?
28 Muki cwi muki namun twalum yoh kambo mwa twalum Israilawa wure ka?
Kanske du vill döda mig, såsom du i går dödade egyptiern?'
29 Musa chawaken kambo cha nuwa wori chon yilachinendiker yumankar biten Midian, wo cha yilam Tee bibeiyo yobou.
Vid det talet flydde Moses bort och levde sedan såsom främling i Madiams land och födde där två söner.
30 Kambo choro kwini naare chum meri bibei tomange cher cenen mor Yeri bang sinai ki biyen kiret mor yere.
Och när fyrtio är äter voro förlidna, uppenbarade sig för honom, i öknen vid berget Sinai, en ängel i en brinnande törnbuske.
31 Kambo Musa toh kirak keri yimanka lan fiyacho, lan chi kutau ten bidom na chi toh yora, chin nuwa dir kwama tok ti ki, Mo mi kwama tee mwe, Ibrahim kange Ishaku, kange Yakubu, kange Masu cwam tai fwe ki kungka dor nacir to.
När Moses såg detta, förundrade han sig över synen; och då han gick fram för att se vad det var, hördes Herrens röst:
32 kwama yi cho ki chukom tai mweu fiyemin tim wiyeu. liyar kwama.
'Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.' Då greps Moses av bävan och dristade sig icke att se dit.
33 Kwama yi cho ki chukom taa mweu namwek fiye mun tim wiyeu nku wabe.
Och Herren sade till honom: 'Lös dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark.
34 Kebo koni nubo lomi nuwa dotangeti masar la min nuwa fubom ciyembo, no nyori manya na chukom chi sanakowo, bou na twom nen Masar.
Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten, och deras suckan har jag hört, och jag har stigit ned för att rädda dem. Därför må du nu gå åstad; jag vill sända dig till Egypten.
35 wuro cho Musa chi kuwe dila kom ki we doknen ni warka dor nyere cho niwo kwama tomou na yilam ni dure kange ni cerka kwama ni bwirer kambo cho tou mor kiye.
Denne Moses, som de hade förnekat, i det de sade: 'Vem har satt dig till hövding och domare?', honom sände Gud att vara både en hövding och en förlossare, genom ängeln som uppenbarade sig för honom i törnbusken.
36 Musa yaki chi mor masar kambo cha madukum mor chachi ki kume kwini naar.
Det var han som förde ut dem, och som gjorde under och tecken i Egyptens land och i Röda havet och i öknen, under fyrtio år.
37 Musa yi nubo Israilawa ki kwaka an yoh kumen nyi wabe dur bitine kume, yotob kumeb na mou.
Det var samme Moses som sade till Israels barn: 'En profet skall Gud låta uppstå åt eder, av edra bröder, en som är mig lik.'
38 Won cho nii wo wari kange nobe mwor kiye ki no tob kange nob dukkumen wuro bwangten ka cho chi mane tokkang ker dor ter Sinail cho wo wari kange teb yebbo wuro cho ni wuro ne nyo ker kwama.
Det var och han, som under den tid då menigheten levde i öknen, både var hos ängeln, som talade med honom på berget Sinai, och tillika hos våra fäder; och han undfick levande ord för att giva dem åt eder.
39 Won cho niwuro tebyebbo ko neka ko bidwiyere ci chikom cho more ciye, chin ne birum neri chiki yang masar.
Men våra fäder ville icke bliva honom lydiga, utan stötte bort honom och vände sig med sina hjärtan mot Egypten
40 Ki kwama chi tokti ki Aruna na ywel chimen kwama wo a yati ki chi mor masar reu. diker Musa ro churou firen masare nya nyombo diker bwikange ceu.
och sade till Aron: 'Gör oss gudar, som kunna gå framför oss; ty vi veta icke vad som har vederfarits denne Moses, som förde oss ut ur Egyptens land.'
41 La chin ywel be kwame chi bo bi bwitin chukko na ywel kako koce, chin bilangi diker chi mani ki kang chekeu.
Och de gjorde i de dagarna en kalv och buro sedan fram offer åt avguden och gladde sig över sina händers verk.
42 Kwama kangum chi la chin ya bilang bitenrendo diye kambo mu langum bifumer nob duktanka kom neye twimen kundo fichangeu. firen ki choro kwini naar wuro kom Israilawa?
Då vände Gud sig bort och prisgav dem till att dyrka himmelens härskara, såsom det är skrivet i Profeternas bok: 'Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio åren i öknen, I av Israels hus?
43 Kom ciya kange kwama Molech kange kwama biteiren wo Rephan, kange wolo kom yulange. na kom wabci, man yi kikom firen kah Babila ki den canga.
Nej, I buren Moloks tält och guden Romfas stjärna, de bilder som I hade gjort för att tillbedja. Därför skall jag låta eder föras åstad ända bortom Babylon.'
44 Tuka kume kibi kur fulen firen ki na nungi chin wi. kambo kwama ma nagen ki Musa ki cha mani na wuro chi nung chineneu.
Våra fäder hade vittnesbördets tabernakel i öknen, så inrättat, som han som talade till Moses hade förordnat att denne skulle göra det, efter den mönsterbild som han hade fått se.
45 Wo cho bikur fulendo tuka kume bou chike ki kwama Joshua wuro bou ki kwama chi yo bitine kange wo nubo kange ce wo kwama ywachiye wi kabum tuka kume nen na choro nyo yaken ki kwama Dauda.
Och våra fäder togo det i arv och förde det sedan under Josua hitin, när de togo landet i besittning, efter de folk som Gud fördrev för våra fäder. Så var det ända till Davids tid.
46 Wo fiya bilangka kwama nen diker bwiyeu chin ywel ku wabka kwama ki kwama yakubu ce.
Denne fann nåd inför Gud och bad att han måtte finna 'ett rum till boning' åt Jakobs Gud.
47 La Suleimanu ywel ku kwama.
Men det var Salomo som fick bygga ett hus åt honom.
48 Di la nii liyare mani yi fiye nubo yulangi ki kange na wuro nii dukkome tokke.
Dock, den Högste bor icke i hus som äro gjorda med händer, ty det är såsom profeten säger:
49 Di kwama na liyar ce kalewuro ceu na yoka nanice di la luwe wini ka mumentiye? kwama toki nyowe, kakka fiye wuni wo ma fubomtiye?
'Himmelen är min tron, och jorden är min fotapall; vad för ett hus skullen I då kunna bygga åt mig, säger Herren, och vad för en plats skulle tjäna mig till vilostad?
50 Kebo nuremi kom manag diwura?
Min hand har ju gjort allt detta.'
51 kom nubo ki kwichi duweu, wo nero biyebe kange wuro tuni mani nuware, nachuro nyo kom cwibo bibwiyer bifumero kom mati dike tuka kume mane.
I hårdnackade, med oomskurna hjärtan och öron, I stån alltid emot den helige Ande, I likaväl som edra fäder.
52 Nob dukkomen wuni tuka kume nebo dotange chin twalangum nob dukommeb wuro baurangu ki kabawuro ki liayre kom yilam nob kange ceb kange nubo twalang chiye.
Vilken av profeterna hava icke edra fäder förföljt? De hava ju dräpt dem som förkunnade att den Rättfärdige skulle komma, han som I själva nu haven förrått och dräpt,
53 Kom nob mulang kako, kom yuwou bolange wo nob bi bwiyeror bouchike di kom mabo nangen chiko.
I som fingen lagen eder given genom änglars försorg, men icke haven hållit den."
54 Kambo bibei tomange nuwa nyori nar chero kayam kambo ken, di chin ku mum chiyero ti chi ciyabo ki Istifanus.
När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade i sina hjärtan och beto sina tänder samman mot honom.
55 Di la Chi dim ki yuwa tangbek chin kung nuwe ce di kwama, chin duktang kwama mati chin taou kiriti timye kango catiyet wo kwama ce.
Men han, full av helig ande, skådade upp mot himmelen och fick se Guds härlighet och såg Jesus stå på Guds högra sida.
56 Istifanus toki to mitodi kwama wumom, fou bibwe nifirenen tim tiye foh kang ko chatiyer kwama ce.
Och han sade: "Jag ser himmelen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida."
57 La nob tareu chin kungi chin kwa diro kibi kwan, la chin kumo tuniciye chu ki keciye win chin kwencinenten.
Då skriade de med hög röst och höllo för sina öron och stormade alla på en gång emot honom
58 Chin chukom cinar lower choci mubang ce ki ter, na nung dike bwiye, la chin cikangum bellen cero durko chi yoti kabum bwe kange chi chuwoti ki Sawulu
och förde honom ut ur staden och stenade honom. Och vittnena lade av sina mantlar vid en ung mans fötter, som hette Saulus.
59 Ki kwama mubang Istifanus cho yila chuwoti chi tokti teluwe me Kiriti yo bibwiyer miro.
Så stenade de Stefanus, under det att han åkallade och sade: "Herre Jesus, tag emot min ande."
60 Chon chungi chon kwa diro kibi kwan choki Tee me kwama tare bwirang kero dor cher kambbo toki nyeri la chin damdum.
Och han föll ned på sina knän och ropade med hög röst: "Herre, tillräkna dem icke denna synd." Och när han hade sagt detta, avsomnade han.
