Nangen Nob Tomange 27
1 Bwiko ciyaka ko ki nyiki yang italiya ciin neken kange nubo kangembo furcina kang nii dur nub kwenebo ci co ti yuliya wo mor mwan Agustus ke.
När det nu var beslutet att vi skulle avsegla till Italien, blev Paulus jämte några andra fångar överlämnad åt en hövitsman, vid namn Julius, som tillhörde den kejserliga vakten.
2 Nyin doken nabire mwenge mor Adramatiya, wo ywel bwiti na cii ya bidom kange cunga wima ko Anciya. La nyi yaken mor wima Aristakus wo Tasalonika mor Makidoniya cin yaken kange nyo.
Och vi gingo ombord på ett skepp från Adramyttium, som skulle anlöpa provinsen Asiens kuststäder. Så lade vi ut, och vi hade med oss Aristarkus, en macedonier från Tessalonika.
3 Cel fini ceri nyi yiram cinanlor sidom, fiye wo Yuliyas nung Bulus nin neer lumare la cin dobco naci ya farub cebo nen di naci yo toka ceko.
Dagen därefter lade vi till vid Sidon. Och Julius, som bemötte Paulus med välvilja, tillstadde honom att besöka sina vänner där och åtnjuta deras omvårdnad.
4 Nyi kweni wiri nyin doken mor Wima ri nyon yaken kong mwenge kubruce, wori yuwa ko ne nyo dotange ti.
När vi hade lagt ut därifrån, seglade vi under Cypern, eftersom vinden låg emot.
5 Ki kwama nyi yabken wima nyi yabken dinge kilikiya kange Bamfiliya nyim la mira, cinan loro Liciya.
Och sedan vi hade seglat över havet, utanför Cilicien och Pamfylien, landade vi vid Myrra i Lycien.
6 Wii niii nabire nob kwenebo fiya nabire mwenge wo bou Takendariya ri, a yaken ti Italiya cin more ce.
Där träffade hövitsmannen på ett skepp från Alexandria, som skulle segla till Italien, och på det förde han oss ombord.
7 Kambo nyi yakenti kumeni kila nyi yaken biluma, la ki cuile gwam ri nyin lam ki dotange bidom kange cinindu ri la yuwa ko dob nyo bo tak nanyi bwangten cunga ko cou, nyin yaken cunga ko ci kicimkice bidom kange karita bidom kange Salmani.
Under en längre tid gick nu seglingen långsamt, och vi kommo med knapp nöd inemot Knidus. Och då vinden icke var oss gynnsam, seglade vi in under Kreta vid Salmone.
8 Nyi yaken cunga konge ki dotange, nyimde nyi bow fiye kange cou ti ki fiye turangka ko ken, wo bidom kange la ciya.
Det var med knapp nöd som vi kommo där förbi och hunno fram till en ort som kallades Goda hamnarna, icke långt från staden Lasea.
9 na weu nyin tu kumeni kila, la kwama ngag ngake Yuahadwa cum, la naweu yambo yilam ki tai la Bulus werang ci
Härunder hade ganska lång tid hunnit förflyta, och sjöfarten begynte redan vara osäker; fastedagen var nämligen redan förbi. Paulus varnade dem då
10 Ciki, Nubo matori yambo wo bi ter tiyeu atin yilam ki nuwa ka twirak kange le-ka dikerek duce, kebo kawo kwilendo ceu kange nabire mwenge, dila kange dume beuken.
och sade: "I mån, jag ser att denna sjöresa kommer att medföra vedervärdigheter och stor olycka, icke allenast för last och skepp, utan ock för våra liv."
11 La nii na bire nub kwenebo cuwa tu ka diiir teluwe kange nuu nabire mwengeko nin la cuwa bo ker Bulus cero nin.
Men hövitsmannen trodde mer på styrmannen och skepparen än på det som Paulus sade.
12 Wori fiye tuka kwilenek na bire mwenge ko bwei yim wiki cukakiya ri nob kwobka nabire mwengeko duce tok ki ciya dubom fiye cou la tano cwika fiyaka ri bi lam cinar lo finikiya, nabi yim (wa kiyauwi). La finikiya co fiye tii mwe nabire mwnege mor karita, wo to kwasalmen ti kange mar to me tiye.
Och då hamnen icke låg väl till för övervintring, var flertalet av den meningen att man borde lägga ut därifrån och försöka om man kunde komma fram till Fenix, en hamn på Kreta, som ligger skyddad mot sydväst och nordväst; där skulle de sedan stanna över vintern.
13 Kambo yuwa bange ko ter cu kako kibi luma ri, nubo kwob nabire mwenge ko tiyeu kwabi neer cer ki ciin fiyam dikero cii cwi tiyeu. Dila ciin cukum duka nabirek mwnegeko la ciin bwangten cunga ko karita bidom kange kong mwenge ko
Och då nu en lindrig sunnanvind blåste upp, menade de sig hava målet vunnet, och lyfte ankar och foro tätt utmed Kreta.
14 La fiyaco bi duwar di yuwako kwani nyeu wo cii cuwa tiki yuro kilidom yoten buk nyo ti diyelenen.
Men icke långt därefter kom en våldsam stormvind farande ned från ön; det var den så kallade nordostorkanen.
15 kambo nabire mwengeu fweki cukako fiye ki yuwa wori yuwa ko lambi kwan ceredi, nyin bwang ten nur yuwau.
Då skeppet av denna rycktes med och icke kunde hållas upp mot vinden, gåvo vi efter och läto det driva.
16 La nyin bwnagten fiye nyi fiyam cerka ko diyele bi duware coti ki kauda, la ki dotange nyi bwam nabire bi duware bwi durko nen.
När vi kommo under en liten ö som hette Kauda, förmådde vi dock, fastän med knapp nöd, bärga skeppsbåten.
17 Kambo cii kongum nabire mwenge bi duware dii yeri, ciin ma nangen ki duka ceko ri ciin bwam bwi nabireko durko cuko. Taito tamci ki cukum dikero a tam nabire ti dor mwengere dila nyin bwang tenti.
Sedan manskapet hade dragit upp den, tillgrepo de nödhjälpsmedel och slogo tåg om skeppet. Och då de fruktade att bliva kastade på Syrtenrevlarna, lade de ut drivankare och läto skeppet så driva.
18 Nyin nuwa dotange ducce ki yuwa mwengek wo ki celfiniceri ciin ter cutangka kwileneko wo mor nabire mwengenen wii.
Och eftersom vi alltjämt hårt ansattes av stormen, vräkte de dagen därefter en del av lasten över bord.
19 Ki kume taar ri nob nangenebo mor nabire mwengeu cutang kwilendo mor mnabire wi ki kang cek.
På tredje dagen kastade de med egna händer ut skeppsredskapen.
20 kambo nyi to bo filang kakukek kaka bitiren kume taare ri, yoka nereko ki nyan fiya ceer kau cerum nyinen.
Och då under flera dagar varken sol eller stjärnor hade synts, och stormen låg ganska hårt på, hade vi icke mer något hopp om räddning.
21 kambo cii ya yambo kwitan cari mani yeri, Bulus kweni tiber nob nangeneb nabire mwengeko ri ciki, “nubo, nakin kom cuwa tu kermiro nen, bi kwenu bo karitari no biki fiyabo twirako buro kange leka kwileko.
Då nu många funnos som ingenting ville förtära, trädde Paulus upp mitt ibland dem och sade: "I män, I haden bort lyda mig och icke avsegla från Kreta; I haden då kunnat spara eder dessa vedervärdigheter och denna olycka.
22 Na weu miyi komnti ko yilam ki birom nerem wori nii mania bwiyati more kume dila ka nabire mwenge bi lem tiye.
Men nu uppmanar jag eder att vara vid gott mod, ty ingen av eder skall förlora sitt liv; allenast skeppet skall gå förlorat.
23 wori wo min naceu, wo mi wabti takeu bwe tomange ceu tii cunga miik.
Ty i natt kom en ängel från den Gud som jag tillhör, och som jag också tjänar, och stod bredvid mig och sade:
24 La ciki cware tai, Bulus tam nyo mwanti kabum kaisar re. la to, kwama mor jire duwece neken gwam nubo wo yaken wari kange mweu.
'Frukta icke, Paulus. Du skall komma att stå inför kejsaren; och se, Gud har skänkt dig alla dem som segla med dig.'
25 La nyori ko yilam k bikwan neeret nubo, wori min ne bilenke kwama nen atin yilam nawo ci yiyereu.
Varen därför vid gott mod, I män; ty jag har den förtröstan till Gud, att så skall ske som mig är sagt.
26 La batin cwa bi kangtangi kange Island.
Men på en ö måste vi bliva kastade."
27 Kambo kume kwobcilombo naareu dimeri, la cii tung nyo fou kange firen mor wima ko adriyate, ki ciin kume ri nubo fu nabire mwenge tiyeu kwabi ki ciin dadum kange bitine Kange.
När vi nu den fjortonde natten drevo omkring på Adriatiska havet, tyckte sjömännen sig vid midnattstiden finna att de närmade sig något land.
28 Kambo cii cuwa ri, cii fiya nako kwini yob kambo kakten biduwar di ci cuwa ten di nako kwob cilumbo nung.
De lodade då och funno tjugu famnars djup. När de hade kommit ett litet stycke längre fram lodade de åter och funno femton famnars djup.
29 Cin tum tai ki kangeri ciyan kwiti teer, la ciin curken duka ko ciin komti cikeu naar cwile nabire mwenge nen, cin kwob dilo fini a celum wulom.
Då fruktade de att vi skulle stöta på något skarpt grund, och kastade därför ut fyra ankaren från akterskeppet och längtade efter att det skulle dagas.
30 Nob nangeneb nabire mwengebo do nure ciya dubom nabire tiye ri ciin merken nabire mwengeu biduwareu mor wima. ciin mani namwi ci yan merangken duka ko kangembo wo mor nabire mwenge kabum nabire ko nen.
Sjömännen ville emellertid fly ifrån skeppet och firade ned skeppsbåten i havet, under föregivande att de tänkte föra ut ankaren ifrån förskeppet.
31 Dila Bulus yi nii dur nob kwenebo kange tangum cembo “No nubo buro mani a tim ti mor nabire, msni ciys fiya cerka ti.”
Då sade Paulus till hövitsmannen och krigsmännen: "Om icke dessa stanna kvar på skeppet, så kunnen I icke räddas."
32 Dila nob kwenebo mwatum dukako cinn dubti yuram.
Då höggo krigsmännen av de tåg som höllo skeppsbåten, och läto den fara.
33 Kambo fini ter celkakeri Bulus kenci gwam cia can carito. ciki Diye wo co diye kwobcillumbo naareu wo kom mor curka, la kom cabo cari.
Medan det nu höll på att dagas, uppmanade Paulus alla att taga sig mat och sade: "Det är i dag fjorton dagar som I haven väntat och förblivit fastande, utan att förtära något.
34 La mi kinong komti, kom cam carito wori cerka kume ko lam, kange kume mani wiin wo a le yere dore cetiye”.
Därför uppmanar jag eder att taga eder mat; detta skall förhjälpa eder till räddning. Ty på ingen av eder skall ett huvudhår gå förlorat.
35 Bwiko ci tok kero wari ciin tu carito la ciin bu kwama nen kang, ciin duwa carito cin yo cakako.
När han hade sagt detta, tog han ett bröd och tackade Gud i allas åsyn och bröt det och begynte äta.
36 Dila gwam ce ciin fiya bikwan neret ri ciin tu carito ken.
Då blevo alla de andra vid gott mod och togo sig mat, också de.
37 Nubo kwini kwob yob turdo kwini niber cilumbo nuukkun ki dume tini nabire mwenge nen.
Och vi voro på skeppet tillsammans två hundra sjuttiosex personer.
38 Kambo cica ci bwameri, cin filam ten ki nabire mwengeu,
Sedan de hade ätit sig mätta, lättade de skeppet genom att kasta vetelasten i havet.
39 Kambo fini celumeri ci nyombo bitineu dila ciin to kum ki konge la ciin tokkangi bwiti no ci yan yila ki nabire mwengeu wiri.
När det blev dag, kände de icke igen landet; men de blevo varse en vik med låg strand och beslöto då att, om möjligt, låta skeppet driva upp på denna.
40 La ciin mwatum duka ceko ri ciin dobti mor wima. ki kwama co wiin ciin kwim dukako, yila nabire tiyeu. Dila nabire mwengeu kwiti dor yabum cerum cereu. kambum cembo ywiken wi, la mor kwita kako mani la bi kwan mwelka mani.
De kapade så ankartågen på båda sidor och lämnade ankarna kvar i havet; tillika lösgjorde de rodren och hissade förseglet för vinden och styrde mot stranden.
41 cin bou fiye wo cajiyo yob mwerkangummeu, la na bire mwenge doken mor yabume. Tangum nabire mwengeu ywiken wi la mani yayamti, La cunga ko ki kyarangi ki mwembo mwelangtieu.
De stötte då på ett rev och läto skeppet gå upp på det. Där fastnade förskeppet och blev stående orörligt, men akterskeppet begynte brytas sönder av vågsvallet.
42 La nob kwenebo ci naci twallum nob furcinabo kari kange kwa mwembo cwalem.
Då ville krigsmännen döda fångarna, för att ingen skulle kunna fly undan simmande.
43 dila nii dur cero cwi naci cer ki Bulus la cin tim ki dikero cii cui makau, nubo nyumom kwaka mwengek la cin mwabken mor mwenge cin yabken konge.
Men hövitsmannen ville rädda Paulus och hindrade dem därför i deras uppsåt, och bjöd att de simkunniga först skulle kasta sig i vattnet och söka komma i land,
44 Dila tangnum bayilobo na bwangten kange dor bwatiyer kangembo dor nabire nen. Ki nurewo, la gwam nye nyin beken kwamer bitine.
och att därefter de övriga skulle giva sig ut, somliga på plankor, andra på spillror av skeppet. Så lyckades det för alla att komma välbehållna i land.
