Nangen Nob Tomange 26

1 La agrippa yi Bulus, “Mon nyam coka doremwei la Bulus kunkan ceko yoten condorceroti.”

Agrippa sade nu till Paulus: "Det tillstädjes dig att tala för din sak." Då räckte Paulus ut handen och talade så till sitt försvar:

2 Miki Fuwor nerer, liya Agrippa, ki kerowo yahudawa bouti cuko dor mireu.

"Jag skattar mig lycklig att jag, i fråga om allt det som judarna anklaga mig för, i dag skall försvara mig inför dig, konung Agrippa,

3 Nyori mo nii yumka mor den Yahudawa kange yabciebo. Nyori mikenenti. Nyoli bob nermwero kange bwewo.

som så väl känner judarnas alla stadgar och tvistefrågor. Därför beder jag dig höra mig med tålamod.

4 Miyi komti gwam yahudawa yubram fiye yim kallemibo fiye wucakke kange Ursalima.

Hurudant mitt liv allt ifrån ungdomen har varit, det veta alla judar, ty jag har ju från tidiga år framlevat det bland mitt folk och i Jerusalem.

5 Cin yubrangum ye ki kaba, daten ciya yumom miyiyen na bafarasawa.

Och sedan lång tid tillbaka känna de om mig -- såframt de nu vilja tillstå det -- att jag har tillhört det strängaste partiet i vår gudsdyrkan och levat såsom farisé.

6 Naweu miki naci mamen bolang nawo wori nor wa kwama tu tebbyebbo ni nen.

Och nu står jag här till rätta för vårt hopp om det som Gud har lovat våra fäder,

7 Wo cou nure ber gero kwab curomboyo yoti ner wiye. ciya wou ki kwamawo ci wabkwamati ki nero win fiye kwama wiyeu kakum kange kume. Ki yoka nerewa, Liya agrippa, yahudawa buranti.

det vartill ock våra tolv stammar, under det de tjäna Gud med iver både natt och dag, hoppas att nå fram. För det hoppets skull, o konung, är jag anklagad av judarna.

8 Ye bwikange aburank ti ki diker yumanko kwama akun nob bweyame?

Varför hålles det då bland eder för otroligt att Gud uppväcker döda?

9 La mi burankge ki maka dikero kiden Yesu bana zaret.

Jag för min del menade alltså att jag med all makt borde strida mot Jesu, nasaréens, namn;

10 Min ma buranka mor Ursalima, mi ku nob bwika kwamako duce mor Fursuna. Ki bikwan do wo mifiya fiye nob dur wabero wiyeu, kange wo ci twerciti mineci mwerka duwen.

så gjorde jag ock i Jerusalem. Och många av de heliga inspärrade jag i fängelse, sedan jag av översteprästerna hade fått fullmakt därtill; och när man ville döda dem, röstade ock jag därför.

11 neci dotange duce kwab kuh wabe mi cuti nan dongcinen naci ma burkane. Ma ma kiye ciren kangeci minaci dotange yaken cuka bitiye tim bokage.

Och överallt i synagogorna försökte jag, gång på gång, att genom straff tvinga dem till hädelse. I mitt raseri mot dem gick jag så långt, att jag förföljde dem till och med ända in i utländska städer.

12 Ki kwamawo mima buroka boti mi yaken Dimaskus ki ciyaka dur nob wabe.

När jag nu i detta ärende var på väg till Damaskus, med fullmakt och uppdrag från översteprästerna,

13 Mor yame mi, ki kaku, mo liya mito firen dikawama wo la kaku filanken filanko ketenye, kange nubo nyo yakenti wari.

fick jag under min färd, o konung, mitt på dagen se ett sken från himmelen, klarare än solens glans, kringstråla mig och mina följeslagare.

14 Kabom kwaob nyo yarken bitine, minuwa diro kange tok keroti kange mwoh ki nye Ibranciyawa yiti ki, shawulu, Shawulu ye bwi mon neye dotange tiye? bwikabo na kundike cucuwe.

Och vi föllo alla ned till jorden, och jag hörde då en röst säga till mig på hebreiska: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig'? Det är dig svårt att spjärna mot udden.'

15 La miki webo teluwe? Teluwe ciya mo Yesu wo mone dotange.

Då sade jag: 'Vem är du, Herre?' Herren svarade: 'Jag är Jesus, den som du förföljer.

16 Naweu kwen titiye ki co kerowo manun dor miro munenen nan yome? na yilam canga kange nii warkere dor dike moyume dormireu nawo kange wuro miyinentiye. fokab.

Men res dig upp och stå på dina fötter; ty därför har jag visat mig för dig, att jag har velat utse dig till en tjänare och ett vittne, som skall vittna både om huru du nu har sett mig, och om huru jag vidare skall uppenbara mig för dig.

17 Man cuken fiye nobo wiye kange nubo ma to ci fiye mowiyeu.

Och jag skall rädda dig såväl från ditt eget folk som från hedningarna. Ty till dem sänder jag dig,

18 Na mo wumom nuwage ciyeu yilau ki ci kumtacile yilau ki ci filank. na cin fiya cerka fiye yuwako bwirko wiyeu na ci you yuwa kwama, kange fuloka dikero bwir nen wo cha ne nubo bwang ten co tiyeu.

för att du skall öppna deras ögon, så att de omvända sig från mörkret till ljuset, och från Satans makt till Gud, på det att de må, genom tron på mig, undfå syndernas förlåtelse och få sin lott bland dem som äro helgade.'

19 La nyori, liya Agrippa miken kom kangumbo ki dukumbo wamito dikwamau.

Så blev jag då, konung Agrippa, icke ohörsam mot den himmelska synen,

20 Dila, kabokoce buro mor Dimaskus. kange Ursalima kange biten Yahudawa gwam, kange nob furenebo, mima cinen bwiranke naci yiloten fiye kwama wiyeu, cin ma dike daten yilokau.

utan predikade först för dem som voro i Damaskus och i Jerusalem, och sedan över hela judiska landet och för hedningarna, att de skulle göra bättring och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som tillhöra bättringen.

21 Co dike bwi yahudawa ci tamce mor kuh wabe ci cuiti naci twalum co.

För denna saks skull var det som judarna grepo mig i helgedomen och försökte att döda mig.

22 Kwama tikang wo duwin mi tim kabum bibei kange nubo dur, warke dor dike annabawa kange Musa toki abwitiye.

Genom den hjälp som jag har undfått av Gud står jag alltså ännu i dag såsom ett vittne inför både små och stora; och jag säger intet annat, än vad profeterna och Moses hava sagt skola ske,

23 Dong dong Almasiya a nuwa dotange anyi lam kaba wociyar komti bwere an tok filang fiye yahudawa kange nubo yumbo kwama.

nämligen att Messias skulle lida och, såsom förstlingen av dem som uppstå från de döda, bära budskap om ljuset, såväl till vårt eget folk som till hedningarna."

24 Kambo Bulus dim coka duwek cekori, Festus tok kero ki dir, ki Bulus twaka mani ki nyomka mweka donen twalka.

När han på detta satt försvarade sig, utropade Festus: "Du är från dina sinnen, Paulus; den myckna lärdomen gör dig förryckt."

25 Dila Bulus yico, “mitwalbo nii dur Festus kibi kwan nerer mi tok bilenke tiye kange cinen.

Men Paulus svarade: "Jag är icke från mina sinnen, ädle Festus; jag talar sanna ord med lugn besinning.

26 Wori liya yum bo dike burombo gwam, co dike bwi mitok keroti kibi kwane, wori miyom dike kange mani wo yurangum yurange.

Konungen känner väl till dessa ting; därför talar jag också frimodigt inför honom. Ty jag kan icke tro att något av detta är honom obekant; det har ju icke tilldragit sig i någon undangömd vrå.

27 Mo ne bilenke kange nob tomange dukumbo, ko liya agrippa? mi nyomom mo ne bilenke.

Tror du profeterna, konung Agrippa? Jag vet att du tror dem."

28 Agrippa ni yi Bulus mor kere biduware muki cui namo bwolye na yilam nii bwanka kwama ka?

Då sade Agrippa till Paulus: "Föga fattas att du övertalar mig och gör mig till kristen."

29 Bulus yiki “miki nanenti kwama, mor kene bi dure kange kene dur, kebo mo ki kwama, gwam kange nubo nuwa yilam na mo.

Paulus svarade: "Vare sig det fattas litet eller fattas mycket, skulle jag önska inför Gud att icke allenast du, utan alla som i dag höra mig, måtte bliva sådana som jag är, dock med undantag av dessa bojor."

30 Liya kweni ti kange nubo dur kange Bernice, kange nubo gwam yilamom kange.

Därefter stod konungen upp, och med honom landshövdingen och Bernice och de som sutto där tillsammans med dem.

31 kambo ci dubom ku wabe ri cin ter tok kako kere ko bwiti ci ciki, “Nii wo mabo dike dotange borom kange bwika.”

Och när de gingo därifrån, talade de med varandra och sade: "Den mannen har icke gjort något som förtjänar död eller fängelse."

32 Agrippa yi Festus ki naki niwo tumbo kiyage yakenbo cuko kaisar nadi noci yamkancinen.

Och Agrippa sade till Festus: "Denne man hade väl kunnat frigivas, om han icke hade vädjat till kejsaren."