Nangen Nob Tomange 17
1 Kambo cin cum biten Amfibolis kange Aboloniya, cin lam biten Tasaloniya ka, fiye lo kwama yahudawa wiyeu.
Och de foro över Amfipolis och Apollonia och kommo så till Tessalonika. Där hade judarna en synagoga;
2 Bulus, kambo cilerumeu yakenti cinen tokanti kange ci kume nukune kiriti taar, mor bifumer tinim.
i den gick Paulus in, såsom hans sed var. Och under tre sabbater talade han där med dem, i det han utgick ifrån skrifterna
3 Bulus wumom bifumero yici ki, “Atam nyo Kiristi anuwa dotange, an kunum mor tuwe yici ki “inco Yesu miyikom ti inco kiristi.
och utlade dem och bevisade att Messias måste lida och uppstå från de döda; och han sade: "Denne Jesus som jag förkunnar för eder är Messias."
4 Kangum Yahudawa ciya cin bwangten Bulus kange Silas, kange Helinawa, Kange nubo kumtacile neken dor cereu duce kange natubo dur tinim kebo bi duwar.
Och några av dem läto övertyga sig och slöto sig till Paulus och Silas; så gjorde ock en stor hop greker som "fruktade Gud", likaså ganska många av de förnämsta kvinnorna.
5 yahudawa biro nebo bilenke cin dim ki kurom, cin tokangum nob kutumebo fiye mi yeka kange tenka, cin kum kutumeu mor cinan lor, nubo ducce bwang ten citi. yacin ter kiyando lo Yesu nen, cin cokum Bulus kange Silas kabum nubem.
Då grepos judarna av nitälskan och togo med sig allahanda dåligt folk ifrån gatan och ställde till folkskockning och oroligheter i staden och trängde fram mot Jasons hus och ville draga dem ut inför folket.
6 Dila citobo Bulus kange Silas cin kwob kangum Yason kange nob bwanka kwamam ko kange yaken kici kabum nob bolonageb mor bitinenceu, ciyiti ki, Birombo nubo kunene nubertiye, wo cin bou binen.
Men när de icke funno dem, släpade de Jason och några av bröderna inför stadens styresmän och ropade: "Dessa män, som hava uppviglat hela världen, hava nu också kommit hit;
7 Nubo wuro Yason yociyeu cin fuwam werfun Kaisar, ciyiti liyakange wi dendo Yesu.
och Jason har tagit emot dem i sitt hus. De göra alla tvärtemot kejsarens påbud och säga att en annan, en som heter Jesus, är konung.
8 Kambo nubo kange nob bolnagebo nuwa nyeri, lan kwomci.
Så väckte de oro bland folket och hos stadens styresmän, när de hörde detta.
9 kambo ciyo kenero Yason nir kange tangne nubori, lacin nyamkan cinen.
Dessa läto då Jason och de andra ställa borgen för sig och släppte dem därefter lösa.
10 Mor kumewo nob kwamabo cokum Bulus kang. Silas, cin twomci biten Biriya. kambo ci lameri, cin doken mor lo kwama yahuda.
Men strax om natten blevo Paulus och Silas av bröderna sända åstad till Berea. Och när de hade kommit dit, gingo de till judarnas synagoga.
11 Nubo Biriya kidimen kange nubo Tasuliska, cin ciya kange ker Bulus cero kinero win. Cifuwa bifumer kwamaro ti kumeni kumeni, wori na cin yimon ker Bulus. Yora. keno bilenkeri.
Dessa voro ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de togo emot ordet med all villighet och rannsakade var dag skrifterna, för att se om det förhölle sig såsom nu sades.
12 Naweu la nubo ducce morece cin ne bilenke wari, kange natub helinawa wo, cin yimom kange nabarubo ducce.
Många av dem kommo därigenom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och jämväl män.
13 kambo yahudawa wo tasaloniyawa cinuwa ki Bulus tok ker kwamaroti Biriya cin yaken wi firen, cin kun ner nubero.
Men när judarna i Tessalonika fingo veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Berea, kommo de dit och uppviglade också där folket och väckte oro bland dem.
14 Dang jang nob kwamabo Biriya to Bulus twam ken caji cin dubo silas kange Timoti bwiri.
Strax sände då bröderna Paulus åstad ända ned till havet, men både Silas och Timoteus stannade kvar på platsen.
15 Birombo wo yati ki Bulus tuu co kutan biten Antina. kambo ci dob Bulus wiyeri, cin yo tomange, cinen wo Silas ce kange Timoti na cin bou cinen wolum no nure wiri.
De som ledsagade Paulus förde honom vidare till Aten och foro så därifrån tillbaka, med bud till Silas och Timoteus att dessa med det snaraste skulle komma till honom.
16 kambo Bulus ningtan boka Silas koti kange Timoti Atina kangum ner mor nerece, kambo cito bitineco dimki bibwiti tinim.
Men, Paulus nu väntade på dem i Aten, upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden var med avgudabilder.
17 Cin fuwanangi kange yahudawa lo kwama kange nubo wab kwamamtiyeu, kange birombo citiye kirkireu, fiye miyake kange tenka.
Han höll därför i synagogan samtal med judarna och med dem som "fruktade Gud", så ock på torget, var dag, med dem som han träffade där
18 Dila kange Abikuriyawam nob nyomkab wabkang kange co. Kangumbo yiki “Nyewo niwo tokker nyeu ki tok kiye?” kangembo yiki “Cin cerkan ni kange wo co nubo ti na bwang ten fulendo fwereu,” Wori ci tok ker Yeesu roti kange kwenka ceko tuweu.
Också några filosofer, dels av epikuréernas skola, dels av stoikernas, gåvo sig i ordskifte med honom. Och somliga sade: "Vad kan väl denne pratmakare vilja säga?" Andra åter: "Han tyckes vara en förkunnare av främmande gudar." De evangelium om Jesus och om uppståndelsen.
19 Cin Bulus cin yaken ciko diko Arassa, ciyitiki, mwo nyin yo merangka ko wo mwe fwerko woka?
Och de grepo honom och förde honom till Areopagen och sade: "Kunna vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar?
20 Kertinimbo mutikan tiyeu, fiye nyinen. Nyi cwiti na nyimom dike kerowo dan tiyeu”.
Ty det är förunderliga ting som du talar oss i öronen. Vi vilja nu veta vad detta skall betyda."
21 (Antimiyawa) kange fabubo more ceu, cine dor ciro kang tikangka dikero fwirtinim kange tangnim cem.
Det var nämligen så med alla atenare, likasom ock med de främlingar som hade bosatt sig bland dem, att de icke hade tid och håg för annat än att tala om eller höra på något nytt för dagen.
22 Bulus tiken tiber dii Arasa yiki, “Kom nubo Aniniyawa min nyimom kom nob bikwaneb fuleneb.
Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sade: "Atenare, jag ser av allting att I ären mycket ivriga gudsdyrkare.
23 Min ynimom kambo kom ki wabre kwama kimeu min bwelangtiyeu, dila minto tang lando kange dikero mulangum wi dorce tokktiki, “Kwama wo wuro cin nyombeu.” Miki tok dike kom wabti mor bwininyomkau.
Ty medan jag har gått omkring och betraktat edra helgedomar, har jag ock funnit ett altare med den inskriften: 'Åt en okänd Gud.' Om just detta väsende, som I sålunda dyrken utan att känna det, är det jag nu kommer med budskap till eder.
24 kwama ywel dor bitinero kange dike moreceu, kambi cin co kwamam diyeu kange bitineu, mani yi lo kwama wuro nubo mu ki kang cikeu.
Den Gud som har gjort världen och allt vad däri är, han som är Herre över himmel och jord, han bor icke i tempel som äro gjorda med händer,
25 Mani do tikaliti kange wo labou a neco tiyeu, kange fubom kange dikero wuyak.
ej heller låter han betjäna sig av människohänder, såsom vore han i behov av något, han som själv åt alla giver liv, anda och allt.
26 Nii win nin ci fwel nubo dor bitinere gwam, naci yi dor bitiner, co ci nung kume ciya mati dor bitinere kange yika tini fiye ciya yim tiye.
Och han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skola bo --
27 Naci do kwama, tano ciya do cori, naci fiya co. Bwenno ci kutangbo beneneu.
detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss.
28 Biyim morece binuwa luma bekti, kambo kange mi nyomka more kume toke. “Bo bibyo loce.
Ty i honom är det som vi leva och röra oss och äro till, såsom ock några av edra egna skalder hava sagt: 'Vi äro ju ock av hans släkt.'
29 Nno bi bei kwama ri, datenbo bi mwer kang kwama kange mwin kaka no kokaa banatini, kange tini wo ci ywirangeu.
Äro vi nu av Guds släkt, så böra vi icke mena att gudomen är lik någonting av guld eller silver eller sten, något som är danat genom mänsklig konst och uppfinning.
30 Dila nyori, kwama turingum kumeni bwini nyom ka, dila cin tokker nubokwarub adubom bwinraka kereko.
Med sådana okunnighetens tider har Gud hittills haft fördrag, men nu bjuder han människorna att de alla allestädes skola göra bättring.
31 Kuniwi wo ciyo ca ma dorbitinenereu win bolang tiyeu mor bilenke, ki niiwo ci cokeu. Kwama dang nii co ki kunka ceko tuwe.
Ty han har fastställt en dag då han skall 'döma världen med rättfärdighet', genom en man som han har bestämt därtill; och han har åt alla givit en bekräftelse härpå, i det att han har låtit honom uppstå från de döda."
32 kambo nubo Atina nuwa ker kwenka tuweri, kangem bo buo Bulus kangem bo ki. “Nyan nuwa tenen tak, dor kerero wonen.
När de hörde talas om att "uppstå från de döda", drevo somliga gäck därmed, andra åter sade: "Vi vilja höra dig tala härom ännu en gång."
33 Lanyori Bulus dubomci.
Med detta besked gick Paulus bort ifrån dem.
34 Dila nabarubo kangum bo morece ciya ki ker kwamaro, cin ne bilenke, mworum kange diyoni Siyus in ni durlor. Dii Arasa kange nawiye kange deudo damaris kangum bo wari, kange ci.
Dock slöto sig några män till honom och kommo till tro. Bland dessa var Dionysius, han som tillhörde Areopagens domstol, så ock en kvinna vid namn Damaris och några andra jämte dem.
