Nangen Nob Tomange 14

1 Ki kwama wo Bulus kange Barnabas doken bikur wabe yahudawa ri cin tok kero kambo numbo duce wo yahudawa kange Helinawa ne bilenke.

På samma sätt tillgick det i Ikonium: de gingo in i judarnas synagoga och talade så, att en stor hop av både judar och greker kommo till tro;

2 La yahudawa buro nebo dureu cuuk nubo wo kumceleu ri dukci cin man funer kange keb cebo.

men de judar som voro ohörsamma retade upp hedningarna och väckte deras förbittring mot bröderna.

3 La cin yi wi kumeni kila, ci tok ker cero ti kibi kwan neret wori bikwan kwamaro wi kange la cin ne yirome dor luma cero. Cin ma wuro ki yirome diker nyimang katini wo a mati kang Bulus kange Barnabas.

Så vistades de där en längre tid och predikade frimodigt, i förtröstan på Herren, och han gav vittnesbörd åt sitt nådesord, i det att han lät tecken och under ske genom dem.

4 Di la nubo cinan loreu kitangum kangen bo bwangten yahudawa kangumbo bwnagten nob tomangebo.

Men folket i staden delade sig, så att somliga höllo med judarna, andra åter med apostlarna.

5 Kambo nubo kunta cileu kange Yahudawa (wari kange dubo durtiniceu) cuwa naci neci dotange la naci mubang ci ki ter.

Och när sedan, både ibland hedningar och ibland judar med deras föreståndare, en storm hade blivit uppväckt emot dem, och man ville misshandla och stena dem,

6 Dila kambo ci nyumom nyeri, ciin cuwa cin cu cinanlor Likoniya, Listira kange Derbe, kange biten tini kentangum ciyeu.

flydde de, så snart de förstodo huru det var, till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och till trakten omkring dem.

7 Fiye cii yoti kang tok ker kwamako nine.

Och där förkunnade de evangelium.

8 wi Listira, nii kange yim, manki bi kwan nace ko nin wori cin kilen cikko nee ce bou ceu ci yabo yam wi.

I Lystra fanns nu en man som satt där oförmögen att bruka sina fötter, ty allt ifrån sin moders liv hade han varit ofärdig och hade aldrig kunnat gå.

9 Nii wo nuwam Bulus tok ker ti, Bbulus dok ti nuwece wi morece. Bulus fwel cenen ten nu la ci tori ciin bilenke naci fiya luma.

Denne hörde på, när Paulus talade. Och då Paulus fäste sina ögon på honom och såg att han hade tro, så att han kunde bliva botad,

10 La cin yi cho ki diro dur, kwenti dor na mwek.” La cho mwabiri ter yambo

sade han med hög röst: "Res dig upp och stå på dina fötter." Då sprang mannen upp och begynte gå.

11 Kambo nubo mwerum duceuto dikero Bulus maneri, cin kung diro kiny Likoniya ciki, “Bweltimbo bou na noob lacin bow binen”.

När folket såg vad Paulus hade gjort, hovo de upp sin röst och ropade på lykaoniskt tungomål: "Gudarna hava stigit ned till oss i människogestalt."

12 Ci cuo Barnabas ki “Zafsa” la bulus Hamisa wori co nii ci tok ker tii duceu.

Och de kallade Barnabas för Jupiter, men Paulus kallade de för Merkurius, eftersom det var han som förde ordet.

13 Liya wabe Zafsa wo bikur wabeer cero kino bwinko cinan loreu bou ti nenne kange funtini cibwati na latereu nyilo, co, kange nubo mwenim neu cui naci twi ciilen dikero ficange.

Och prästen vid det Jupiterstempel som låg utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville jämte folket anställa ett offer.

14 Di la kambo nob tomangebo nuwa nyeri, ciinm worum kwilen cero, ri cin cerum mor mwerkanga nube ko nen wulom, ci kwa diroti.

Men när apostlarna, Barnabas och Paulus, fingo höra detta, revo de sönder sina kläder och sprungo ut bland folket och ropade

15 Ki “nubo ye bwi kom ma dikeroburo tiye? nyin nob ken, ki bwiyo dong-dong kange kumeu. Nyiki yi kom kero ken ri nako yilau bwanka dikeertinimbo bwirko buro ri nakom bwang ten kwama wo ki dumeu.

och sade: "I män, vad är det I gören? Också vi äro människor, av samma natur som I, och vi förkunna för eder evangelium, att I måsten omvända eder från dessa fåfängliga avgudar till den levande Guden, 'som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är'.

16 Wo ywel dii kwama, dor bitiner wima kange dikero more ce gwam.

Han har under framfarna släktens tider tillstatt alla hedningar att gå sina egna vägar.

17 Gwam kange wuro ci dob bo dor cero warka mani, ki co min mani yora ki mwem bo cine kom dii kwamau kange melako ki bi bwereu cin dim neer kumero ki cari kange bilangtum.

Dock har han icke låtit sig vara utan vittnesbörd, ty han har bevisat eder välgärningar, i det han har givit eder regn och fruktbara tider från himmelen och så vederkvickt edra hjärtan med mat och glädje."

18 La ki kero wo duwal Bulus kange Barnabas fiye bwei nyimde ci tim ki ci twika cinenek nuwanko ficange.

Genom sådana ord stillade de med knapp nöd folket, så att man icke offrade åt dem.

19 Di la Yahudawa kangembo Antakiya kange Ikoniya bou la cin kwom neer nubero. ciin nubang Bulus ki ter ri la ciin kwob co ciin yaken kicho bwiko cinarlor, cii kwatiri cin bwiyam.

Men några judar kommo dit från Antiokia och Ikonium. Dessa drogo folket över på sin sida och stenade Paulus och släpade honom ut ur staden, i tanke att han var död.

20 Duwal kambo nob bwangka ko tirangum cunga ceke ri cin kwanum la cin doken cinan lor cel finiri cin chu darba kange Barnabas.

Men sedan lärjungarna hade samlat sig omkring honom, reste han sig upp och gick in i staden. Dagen därefter begav han sig med Barnabas åstad därifrån till Derbe.

21 Kambo tokka fullen kerero cinan loro curo kange fiya ka nob bwangka ceko ducceri, cin yilaken Listira, kange Ikoniya kange Antakiya.

Och de förkunnade evangelium i den staden och vunno ganska många lärjungar. Sedan vände de tillbaka till Lystra och Ikonium och Antiokia

22 Ciin ti neka neer nob bwangkako bikwan ti naci ya yam mor bilenke, ki “Tam ban doken mor liyar kwama ki dotange duce.

och styrkte lärjungarnas själar, i det de förmanade dem att stå fasta i tron och sade dem, att det är genom mycken bedrövelse som vi måste ingå i Guds rike.

23 Kambo ci cikang nubo a bwangtenti kici mor ku wabe gwammeri, la cin kwobcinen dilo ki ngak-ngak ciin neken cii kang kwama, wo cii ne bilelnke cineneu.

Därefter utvalde de åt dem "äldste" för var särskild församling och anbefallde dem efter bön och fastor åt Herren, som de nu trodde på.

24 La cin cuken mor Bicidiya ci lam Bamfiliya.

Sedan färdades de vidare genom Pisidien och kommo till Pamfylien.

25 Kambo ci tokker cero Biriya, cin yira ken Italiya.

Där förkunnade de ordet i Perge och foro sedan ned till Attalia.

26 Ci dob fiye co tiri, ciin yabken Antakiya mor mwege, fiye wo cii duk cii kang luma kwamak ki nangen do wo cii dim naweu.

Därifrån avseglade de till Antiokia, samma ort varifrån de hade blivit utsända, sedan man hade anbefallt dem åt Guds nåd, för det verk som de nu hade fullbordat.

27 Ki kwamawo ci lam Antakiya ri cin mweer nubo ku wabe wariyeu, ciin yici dikero gwam wo kwama mani ki ciyeu, kange kambo ci wumom nure bilenke nubo kumtacileu ni neu.

Och när de hade kommit dit, kallade de tillhopa församlingen och omtalade för dem huru stora ting Gud hade gjort med dem, och huru han för hedningarna hade öppnat en dörr till tro.

28 Cin yi wi kwitange kange nob bwangkabo.

Sedan vistades de där hos lärjungarna en ganska lång tid.