< Süleymanin Məsəlləri 19 >

1 Kamalla yaşayan yoxsul insan Şər danışan axmaqdan yaxşıdır.
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 Bilik yoxdursa, həvəs yaxşılıq edə bilməz. Tələsən tərsə düşər.
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 İnsan öz səfehliyi ilə yolunu alt-üst edər, Ürəyində isə Rəbbə hiddətlənər.
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 Var-dövlət dost artırar, Kasıbı isə dostları atar.
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 Yalançı şahid cəzasız qalmaz, Yalandan üzə duran qurtuluş tapmaz.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 Çoxları nəcabətlinin üzünü görmək istər, Səxavətli adamla çoxları dostluq edər.
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 Yoxsuldan qardaşının da zəhləsi gedər, Dostları ondan lap uzaq gəzər, Yalvararaq ardınca düşsə də, yaxınına gəlməz.
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 Anlayış qazanan öz canını sevər, Dərrakəyə bağlanan uğur qazanar.
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 Yalançı şahid cəzasız qalmaz, Yalandan üzə duran həlak olar.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 Axmağa dəbdəbəli həyat yaraşmadığı kimi Qulun ağalara hökm etməsi də yaraşmaz.
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 İnsanın ağlı hiddəti ləngidər, Başqasının günahını bağışlamaq ona şərəf gətirər.
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 Padşahın qəzəbi aslan nərəsinə bənzər, Razılığı çəmənə düşən şehə bənzər.
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 Axmaq oğul atasına bəla olar, Davakar arvad kəsilməyən damcıya oxşar.
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 İnsana ev, var-dövlət atalardan miras qalar, Ağıllı arvadı isə Rəbb nəsib edər.
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 Tənbəllik insana dərin yuxu gətirər, Avaralıq insanı ac qoyar.
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 Əmrə əməl edən canını saxlar, Yoluna baxmayan həlak olar.
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 Kasıba səxavət göstərən sanki Rəbbə borc verər, Çünki onun əvəzi Rəbdən gələr.
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 Ümid varkən oğluna tərbiyə ver, Ölümünə bais olma.
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 Kəmhövsələ insan cəriməyə düşər, Onu qurtarsan belə, yenə də davam edər.
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 Nəsihətə qulaq as, tərbiyəni qəbul et, Bunun nəticəsində hikmətli olarsan.
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 İnsanın qəlbində çox amalı var, Amma Rəbbin niyyəti həyata keçər.
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 İnsan etibar arzular, Yoxsul adam fırıldaqçıdan yaxşıdır.
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 Rəbb qorxusu insana həyat verər, Ona şər yaxınlaşmaz, tox yatar.
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 Tənbəl əlini qabda olana batırar, Ağzına belə, aparmaz.
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 Rişxəndçini döysən, cahil insan uzaqgörən olar, Dərrakəlini danlasan, biliyini artırar.
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 Kim ki atasını soyub, anasını qovar, Xəcalət gətirən övladdır, ad batırar.
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 Oğlum, bilik verən sözlərdən dönmək istəsən, Tərbiyəyə qulaq asmaqdan vaz keç!
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 Yaramaz şahid ədalətə rişxənd edər, Pislərin ağzı acgözlüklə şəri yeyər.
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 Rişxəndçilər üçün məhkəmə, Axmaqların kürəyi üçün kötək hazırlanar.
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.

< Süleymanin Məsəlləri 19 >