Süleymanin Məsəlləri 17
1 Quru bir loğması olan dinc ev Münaqişəli olan, ziyafət dolu evdən yaxşıdır.
Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
2 Ağıllı nökər adbatıran oğlun ağası olar, Qardaşlar arasında miras payı alar.
En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
3 Qızıl-gümüş isti kürədə yoxlanar, Rəbb isə ürəyi araşdırar.
Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
4 Pis adamın diqqəti şər ağızdadır, Yalançı fitnəkarın sözlərinə qulaq asır.
En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
5 Yoxsula rişxənd edən Yaradanına xor baxır, Başqasının bəlasına sevinən cəzasız qalmır.
Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
6 Nəvələr ahılların tacıdır, Oğulların şərəfi atalarıdır.
De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
7 Sarsağa bəlağətli söz yaraşmadığı kimi Əsilzadəyə də yalançı dil yaraşmaz.
Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
8 Rüşvət verənin gözündə rüşvət bir tilsimdir, Çünki hansı tərəfə getsə, uğur gətirir.
En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
9 Günahı örtən məhəbbət axtarar, Sözgəzdirən əziz dostları ayırar.
Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
10 Qanan insan üçün bir irad Axmağa vurulan yüz zərbədən də artıq təsir edir.
En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
11 Pis insan ancaq üsyankarlıq axtarar, Onun əleyhinə qəddar qasid göndərilər.
Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
12 Balalarını itirmiş bir ayıya rast gəlmək Səfahətə batmış axmaqla rastlaşmaqdan yaxşıdır.
Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
13 Kim yaxşılıq əvəzinə pislik etsə, Evindən pislik ayrılmaz.
Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
14 Davanın başlanması su bəndinin açılmasına bənzər, Dava başlanmamış münaqişəni tərk et.
Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
15 Şərə haqq vermək, salehi məhkum etmək – Hər ikisi Rəbdə ikrah yaradır.
Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
16 Axmaq hikmət qazanmaq istəməz, Bunun üçün pul sərf etmək fayda verməz.
Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
17 Dost hər zaman sevər, Qardaş dar gün üçün doğular.
En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
18 Qanmaz başqası ilə əlbir olar, O, qonşusuna zamin durar.
En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
19 İtaətsizliyi sevən münaqişəni sevər, Qapısını ucaldan əcəlini səslər.
Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
20 Əyri ürəkli xeyir tapmaz, Hiyləgər dilli insanı bəlaya salar.
Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
21 Axmağın atası dərdə düşər, Sarsağın atasının sevinci itər.
Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
22 Ürək sevinci can üçün ən yaxşı məlhəmdir, Könlün sınması sümükləri qurudar.
Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
23 Şər qoltuğuna rüşvət götürər ki, Ədalət yollarını pozsun.
Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
24 Qanan adam hikmətə baxar, Axmağın gözləri dünyanın o tayını axtarar.
Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
25 Axmaq oğul atasına qəm-kədər verər, Onu doğan anasını qubarladar.
En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
26 Saleh insanı cərimə etmək yaxşı deyil, Əsilzadəni düzlüyünə görə döymək yaxşı deyil.
Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
27 Çoxbilən az danışar, Müdrik həlimlik ruhunda olar.
Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
28 Səfeh belə, sakit dayansa, hikmətli hesab edilər, Ağzını yumsa, dərrakəli görünər.
Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
